Blog Image

Oskyltat

Välkommen till Oskyltat!

På bloggen Oskyltat hittar du sevärdheterna du inte visste att du ville se – de som sällan är utmärkta med en skylt. Oskyltat är en direkt fortsättning på bloggen Osevärdheter som jag 2010–2017 hade hos Dagens Nyheter. De 235 inläggen hos DN är fortfarande tillgängliga. De första tio årens inlägg hittar du på denna samlingssida, perfekt när du letar utflykter i Sverige. Oskyltat finns även som grupp på Facebook.

Hör gärna av er med synpunkter och förslag. Sprid länken till bloggen och dela inläggen på Facebook. Jag gör detta i första hand för min egen skull, men det är alltid roligare om det finns någon som tar del av vad man skriver.

Mats Areskoug
areskoug(at)telia.com

Anspråkslös nolla på Stockholm C

Moderna tiden, Storstockholm, Uppland, Vägar och spår Posted on Fri, September 15, 2023 10:23:59

Med tanke på den stolta statliga järnvägstraditionen i Sverige så hade jag trott att själva utgångspunkten skulle vara bättre utmärkt. Kanske en stilig tavla på väggen eller en tydlig markering på perrongen. (Något liknande nollmeridianen i Greenwich.)

När tågen väl rullar i Sverige så gör de allra flesta det med en nollpunkt vid Stockholms central. Härifrån har till exempel linjerna till Riksgränsen, Göteborg och Malmö sin utgångspunkt och längs banorna finns kilometertavlor som visar din position. Bra att ha om du som lokförare till exempel ska rapportera platsen för olycka.

Privata järnvägslinjer hade sina egna nollpunkter och markeringar, vilket kan vara förvirrande där de finns kvar i dag.

Vana resenärer vet att många stationshus har/hade uppgifter om avståndet till Stockholm (och altituden) angivet på skylten med stationsnamnet. Något som enligt min uppgiftslämnare Henrik Reuterdahl på Järnvägsmuseet mest var en flirt med allmänheten när järnvägen var ny. Genom åren kan linjeomläggningar dessutom gjort att siffran på stationshuset inte längre stämmer.

Nollpunkten på Centralstationen i Stockholm är i det närmaste omöjlig att upptäcka om du inte känner till den. Gå upp på perrongen vid spår 11 och 12. Vänd dig mot stora utgången från stationshuset. På perrongkanten har man slarvigt målat en nolla. På rälsens liv finns en liten skylt 000+0 (kilometer + hundratalet meter). Lite futtigt, minst sagt.

Nollpunkten på perrongkanten vid utgången från stationshuset. Markeringen på rälsen döljs nästan av försommarblommorna.
Nolla på perrongkant och räls.

Är du i Stockholm och gillar nollor så finns det ju fler spårsystem att besöka. Enkelt att spana in är nollorna för röd och grön tunnelbana. Finns på Slussens station vid den norra änden av perrongen.

Till sist: Inget spring på spåren för att titta närmare på markeringarna.

Läs även om jakten på nollan i Visby.



Cirklarna på Galgberget

Gotland, Moderna tiden, Sport Posted on Fri, September 01, 2023 07:36:34

Nej, cirklarna i gräset på Galgberget i Visby är inte skapade av några varelser från rymden. Historien är dock nästan lika osannolik – här tog ett lag från Gotland fyra SM-guld i en av de stora motorsporterna.

För 90 år sedan, 1932, kördes den första speedwaytävlingen, då kallad jordbanelopp, på Gotland. 1 500 entusiastiska åskådare njöt av motorernas sång på Gutavalllen. Succén följdes av flera tävlingar, nu på det som då var regementet A7:s område.

Kosmiska cirklar i gräset?

Efter stiltjen under andra världskriget tog motorsporten ny fart. 1951 invigdes en motorstadion på Galgberget strax norr om ringmuren. Enligt historieskrivningen inför 10 000 besökare. Nästa steg togs 1966 då Gotlands motorförening satte ihop ett lag för att tävla de nationella speedwayserierna. Laget fick namnet Bysarna – efter det gotländska skogsväsendet bysen.

Bysarna klättrade i seriesystemet och 1971 nådde man den högsta serien. Det blev SM-guld direkt och bedriften upprepades den följande säsongen. 1975 var det dags för det tredje guldet. Lagets största stjärna under de framgångsrika åren var gotlänningen Christer Löfqvist.

Cirklarna från ovan. Bild från Google maps.

Laget åkte ur högsta serien men lyckades ta sig tillbaka och 1988 bärgade Bysarna sitt senaste SM-guld. Största stjärnan var stockholmaren Per Jonsson. Det många år till i högsta serien det följande dryga decenniet – senaste besöket var 2001.

Speedway låter och det är en stor del av upplevelsen. Tyvärr går det inte så bra ihop med bostadsbebyggelse. 2007 kördes den sista tävlingen på Galgberget och motorstadion revs. Kvar är bara minnena och spåren av banorna i gräset. Bysarna kör vidare i mindre skala i skogen i Hejdeby, öster om Visby.

Fakta/läs mer
Bysarnas hemsida
Gunnar Kalmér: ”Bysarna. Speedway och annan mc-sport på Gotland”, Bysarnas supporterklubb, 1976(?).
”Idrottshistoriska platser på Gotland”, Gotlands idrottsförbund, 2004.
Bengt Brolin: ”Gotlands motorcykelhistoria 1909–1959, Gotlandica, 2009.



Uranbrytning och moral

Moderna tiden, Västergötland Posted on Tue, August 15, 2023 08:38:15

Det är inte moraliskt försvarbart att ha kärnkraft om man inte bryter det bränsle som finns tillgängligt i landet. Samma sak med de sällsynta metaller som behövs till batterier för den gröna omställningen. Människoliv och natur är inte mer värd i Lappland eller Skåne än i Kongo eller Kina.

Den här bloggen har tidigare berättat om gruvor på Österlen. Nu är det dags för uranet i Västergötland.

1965 inleddes brytningen av alunskiffer för uranframtställning i Ranstad i Västergötland. Planen var att Sverige skulle bli självförsörjande av uran till kärnkraften. Fram till 1969 utvanns cirka 200 ton naturligt uran. Anrikat hade det räckt drygt ett år i en reaktor som producerar cirka 1000 MW el. Det fanns även planer på en egenproducerad svensk atombomb.

Skylten sitter kvar.

Uranprojektet i Ranstad visade sig snabbt var olönsamt och dessutom skrotades den svenska atombomben. Brytningen av bröts. Under oljekrisen på 1970-talet väcktes frågan om att återuppta brytningen. Lokalbefolkningen protesterade och de berörda kommunerna Falköping och Skövde lade in sitt veto. Utvinning av uran ur rester från tillverkning av kärnbränsle pågick dock till 2009.

Ranstadsverkets silo sprängs den 31 oktober 1991. Foto från Garnisonsmuseet Skaraborg

Det blir spännande att se vad som händer i framtiden. Både med kärnkraften som sådan – och om kommuner ska ha rätt att stoppa projekt som berör hela landet. Högerregeringen och SD vill tillåta uranbrytning i Sverige igen.

Idag är de flesta av verkets byggnader rivna och gruvavfallet har täckts över. Den största sevärdheten är det vattenfyllda dagbrottet som numer heter Tranebärssjön. Vattnet är radioaktivt så undvik kallsupar om du tar ett dopp. 

Fotnot: Uppgiften om hur länge uranet hade räckt i en reaktor har korrigerats.

Fakta/läs mer:
Strålsäkerhetsmyndigheten: Ranstadsverket 
Energiforsk: Friklassning av Ranstadsverket

Den vackra Tranebärssjön sedd från en av slagghögarna.


Skånsk runristare lade av

Forn- och medeltid, Kyrkligt/religion, Skåne Posted on Sat, July 01, 2023 10:37:49

Precis som halvfärdiga brev och böcker så finns det halvfärdiga runstenar. Den här bloggen har tidigare berättat om runstenen utan runor utanför Morgongåva i Uppland. Ett annat exempel på avbrutet arbete hittar du inne i kastalen vid Valleberga kyrka på Österlen.

Runsten är av det lite enklare slaget, men har ett kors och en förberedd slinga för runor. Där verkar arbetet har tagit slut. Stenen stod tidigare på kyrkogården och flyttades in i kastalen på 1930-talet.

En sten säger mer än tusen ord.

Valleberga kyrka är speciell på ytterligare två sätt. Dels har den sitt ursprung som en rundkyrka, vilka är ovanliga i Sverige. Dels har den en kastal, vilken är ganska ovanligt i Sverige. I slutet av 1800-talet ville församling riva allt och bygga nytt. Tack och lov satte myndigheterna i Stockholm stopp.

Läs mer om rundkyrkor och  Österlens kastaler på bloggen.



En hästspark som heter duga

Nyare tiden, Östergötland Posted on Thu, June 15, 2023 07:05:55

I skogen mellan Södermanland och Östergötland finns en gränsmarkering av det lite ovanligare slaget: En stor sten med ett märke från en hästsko intryckt. Det måste ha varit en rejäl spark från en rejäl häst för att åstadkomma detta.

Stenen sommaren 2022. Foto: Eva Gerhardsson.

Stenen med hästskon nämns som gränsmarkering mellan landskapen redan i slutet av 1500-talet i dokument som ska ha funnits på hertig Karls (IX) kansli. Den gamla landsvägen som passerade stenen har dock nästan försvunnit i skogen. På konstnären Elias Martins avbildning från slutet av 1700-talet syns både landsvägen och Hästskostenen tydligt.

Här finns dessutom en möjlighet att lära sig ett nytt (gammalt) ord. Stenen ska ha varit ett hornskäl för fyra byar vars ägor möttes här: Basnäs, Torpa, Marsjö och Ingestorp.

Elias Martins teckning från slutet av 1700-talet.

Var det en jätte som red förbi och vars häst satte hoven i stenen? Oklart. Antagligen är det en naturlig formation som blivit förstärkt av människohand genom århundradena. Du hittar den på västra sidan av väg 1134 (kartkoordinater 58.95196, 15.74143).

Fakta/läs mer
Arthur Nordén: ”Östergötlands järnålder del 2”, 1943
Kulturarv Östergötland: Hästskostenen



Lömska ryssar grävde smitväg genom Muskö

Militärt, Nyare tiden, Södermanland Posted on Thu, June 01, 2023 09:54:50

Året efter hjältekonungen Karl XII:s fiasko i Norge 1718 började de lömska ryssarna härja och bränna den svenska ostkusten. Försvaret var skralt, men vid Muskö i Stockholms södra skärgård stängdes de ryska galärerna in. Vad göra? Man gräver naturligtvis en kanal genom ön och smiter ut till havs!

Efter freden blev kanalen till glädje för de lokala fiskarna som fick en genväg ut till de väntande fångsterna. Landhöjning och växter raderade dock ut kanalen under de följande två seklerna – till fiskarnas förtret.

Kanalen 2022.

Ett nödhjälpsarbete i början av 1930-talet fick spadarna i jorden. Den nya kanalen blev 350 meter lång och 1,7 meter djup. Idag är den mest trafikerad av fritidsbåtar – det är tveksamt om den duger för en lömsk miniubåt.

Läs även om uppgrundade Nenningesund i Roslagen



Krigskyrkogårdar åter aktuellt på Gotland

Gotland, Kyrkligt/religion, Militärt, Moderna tiden Posted on Mon, May 15, 2023 10:17:10

Kors på kors på kors. Rad efter rad efter rad. När vi hör ordet krigskyrkogård tänker kanske många på Normandie i Frankrike eller västfronten efter första världskriget. Under andra världskriget förberedde man sig på Gotland för att kunna begrava stora mängder stupade soldater på speciella kyrkogårdar. Döda som av olika anledningar inte kunde transporteras till sin hemort.

Tre platser var aktuella för att förvandlas till krigskyrkogård:
• Vid Lärbro kyrka: norr om vägen mellan Visby och Fårösund.
• Vid Stenkyrka kyrka: västerut mot idrottsplatsen.
• Vid Sanda kyrka: öster om kyrkogården och prästgården.

Som tur var blev det aldrig aktuellt, men beredskapen fanns kvar under kalla kriget.

Prästgården i Sanda. Området i förgrunden var tänkt som krigskyrkogård.

På grund av det skärpta säkerhetsläget i Europa har dock frågan tyvärr blivit aktuell igen. 2022 inleddes en översyn av hanteringen stupade på ön i händelse av krig. Vad man kom/kommer fram till är hemligt.

Gotland klarade sig självfallet inte helt undan andra världskriget. Ett exempel var de omkring 500 befriade koncentrationslägerfångar som kom till krigssjukhuset i Lärbro sommaren 1945. De var naturligtvis mycket medtagna och tuberkulosen härjade. 46 blev kvar för evigt, de flesta av dem polacker. 9 av de 46 var judar.

Besök kyrkogården, läs namnen på gravarna och ägna några minuter åt att minnas de miljoner som mördades.

Gravar i Lärbro för de döda koncentrationslägerfångarna.

I jorden på kyrkogården vilade tidigare även sex tyska soldater, som hade flytt från andra sidan Östersjön under krigets slutskede. De flyttades 1966 till Norra kyrkogården i Trelleborg, där flera döda tyska soldater från de båda världskrigen ligger begravda.

Läs även om interneringslägret Lagerlingen i Havdhem på södra Gotland.



En spik från urtiden

Djur och natur, Forn- och medeltid, Västergötland Posted on Tue, May 02, 2023 08:36:06

Boken ”Försvunna världar” av Thomas Halliday, som kom ut 2022, tar dig med på en spännande resa till jordens urtid, långt innan människan klev in på scenen. Ibland frodades livet, ibland dog det nästan ut. Vi själva verkar vara oförmögna att stoppa den globala uppvärmningen – men ta det lugnt. Människan är inte allt, jorden snurrar vidare efter oss, med liv anpassat till de nya förhållandena…

Medan vi väntar på undergången kan du passa på att besöka den ”gyllene spiken” på Hunnebergs klippvägg i Västergötland (kartkoordinater 58.36264, 12.49760). Runt om i världen finns det gyllene spikar, var och en av dem en referenspunkt för en tidsålder i jordens geologiska historia. Två av dem i Sverige. (Den i Södra Sandby i Skåne har dock av allt att döma stulits från sin plats i vackra Fågelsångsdalen.)

Spiken.

Spiken i Hunneberg markerar början på ”Floian”, som inträffade för 478 miljoner år sedan. Namnet kommer från den lilla byn Flo strax öster om berget. Platsen valdes för här i bergssidan hittades för första gången en fossil efter ett speciellt djur – en graptolit med fyra armar (Tetragraptus approximatus). Mycket märkvärdigare än så här kan det knappast bli.

Fakta/läs mer
Platåbergens geopark: ”Gyllene spiken. En global geografisk referenspunkt

Graptoliten. Illustration av Henry Alleyne Nicholson (1873).


« PreviousNext »