Blog Image

Oskyltat

Välkommen till Oskyltat!

På bloggen Oskyltat hittar du sevärdheterna du inte visste att du ville se – de som sällan är utmärkta med en skylt. Oskyltat är en direkt fortsättning på bloggen Osevärdheter som jag 2010–2017 hade hos Dagens Nyheter. De 235 inläggen hos DN är fortfarande tillgängliga via denna länk. Oskyltat finns även som grupp på Facebook.

Hör gärna av er med synpunkter och förslag. Sprid länken till bloggen och dela inläggen på Facebook. Jag gör detta i första hand för min egen skull, men det är alltid roligare om det finns någon som tar del av vad man skriver.

Mats Areskoug
areskoug(at)telia.com

Inget fore på Muramaris golfbana

Gotland, Moderna tiden, Sport Posted on Mon, September 14, 2020 08:29:16

Det finns många vackra byggnader på Gotland och vackrast av dem alla är Villa Muramaris strax norr om Visby. Sommarvillan, i italiensk stil, uppfördes för konstnären Ellen Roosval von Hallwyl och hennes make konsthistorikern Johnny Roosval. Huset stod klart 1917 – en blandning av italiensk renässans och gotländsk medeltid i samma anda som San Michele och Solliden. Nästan hundra år senare, 2013, totalförstördes det i anlagd brand, men villan är på väg att återuppföras.

Inspirerade av kronprins Gustav (VI) Adolf anlades på 1920-talet en niohåls golfbana mellan stranden och klintberget. Sannolikt den första golfbanan på Gotland.

Johnny Roosval övervägde att skaffa några får för att hålla efter växtligheten på banan, men Muramaris trädgårdsmästare rekommenderade getter. De skulle vara mindre kräsna och inte bara äta det saftigaste gräset. Dessutom kunde getterna tjudras för att flyttas runt, på så sätt slapp man hägna in banan. 

Tydligaste spåret efter golfbanan är det numer nedbrunna lilla klubbhuset (kartkoordinater 57.67775, 18.33785) vid områdets södra gräns. Efter lite letande hittade jag också resterna av stenskoningen runt en av greenerna (kartkoordinater 57.67800, 18.33741) ett tiotal meter mot stranden. Några getter hade utan tvivel underlättat det arkeologiska arbetet.

Fakta/läs mer
Niclas Fredriksson: ”Muramaris anläggningshistoria 1915–24”, examensarbete SLU, 2006
Hollström & Lytsy: ”Muramaris – en kärlekshistoria”, Sivart, 2009

Besök även Kronholmens golfbana söder om Visby: Fairway, ruff, green och KOGG

Det nedbrunna lilla klubbhuset.
Rester av en mur som gick runt en av greenerna.


Full galopp i Ulriksdal

Moderna tiden, Sport, Storstockholm Posted on Sun, May 31, 2020 19:26:22

Min fru delar inte alltid min smak vad gäller sevärdheter. Ibland påstår hon att man måste lägga huvudet mot marken för att över huvudtaget kunna se något. Letar man efter spår av galoppbanan i Ulriksdal i Solna har hon helt rätt.

Ulriksdals kapplöpningsbana låg mellan järnvägen i väster och landsvägen i öster, med huvudentré från Ulriksdals station. I dag äts ytan upp söderifrån av stadsdelen Nya Ulriksdal. I norr försöker Ulriksdals golfklubb hålla emot.

Officiella Stockholmskartan 1954.

Banan togs i bruk för hundra år sedan, 1919. Längden var 2.200 meter. Enligt Nordisk familjeboks sportlexikon var dess största svaghet den skarpa svängen i söder, vilket medförde att ”lättstyrda, balanserade hästar” klarade sig bäst.

Verksamheten pågick framtill 1960 då den nya banan i Täby invigdes. 2016 flyttade hästar och jockeyer till Bro park i Upplands Bro. (Banan i Täby ska bli stadsdelen Täby park.) 

Det enda spåret jag hittar efter banan i Ulriksdal är markeringar i marken i sluttningen upp mot golfklubbens driving range. Studerar man flygfoton och äldre kartor är det tydligt att det är banans norra kurva man anar. Mer konkret är att flera av gatorna i det nya området har namn med anknytning till galoppbanan.

Fakta/läs mer
SF-journalen från premiären 1957
Eklund, Björn F: ”Från Heden till Bro Park: Galoppsporten i Sverige under två århundraden”, 2015

När du är i Ulriksdal så missa inte Sveriges hemligaste järnväg.
Läs också om travtävlingarna på isen på Brunnsviken.

Norra kurvan syns tydligt på flygfotot från Eniro.
Norra kurvan syns inte lika tydligt från marken.


Full fart utför i Saltsjöbaden

Moderna tiden, Ruiner, Sport, Storstockholm Posted on Tue, April 14, 2020 08:54:22

Vintern får väl anses vara avslutad och i Stockholm blev det inte mycket till snö. Det hade varit intressant att se hur arrangörerna hade löst ett hypotetiskt vinter-OS i huvudstaden 2020. Klimatet blir varmare och varmare och när Stockholm väl får spelen kanske alla utomhusgrenar måste avgöras på annan plats. Det var bättre förr!

Den 5 december 1955 bildades Saltsjöbadens rodelklubb och i samma veva stod Sveriges första rodelbana klar i Vinterstadion. Redan den 5 februari 1956 arrangerades landets första rodeltävling. Så småningom byggdes banan ut och blev 350 meter lång, med passager med namn som Coma, Magnum och Timmerrännan.

I början av 2010-talet föll banan för åldersstrecket. Den var omodern och skulle kosta för mycket att hålla igång. 2013 revs den historiska rodelbanan. På Youtube finns en filmsnutt av banan innan rivningen.

Idag återstår det mesta av betongskalet i banans nedre del. (Nås enklast från slutet av Skidbacksvägen.) Den övre delen påminner om en grusad motionsstig. Över sträckan hänger den gamla belysningen kvar. Det känns lite sorgligt. Man kan föreställa sig spänningen och farten i elljuset en vinterkväll.

Det har länge diskuterats om en ny bana i Saltsjöbaden, bland annat i en utredning 2010, men inget har blivit av. Klubben satsar numer på alpinrodel, slalom i skidbackar, och den gamla rodelbanan kommer antagligen att återställas till en kälkbacke.

Sveriges enda bana finns i jämtländska Hammarstrand. Den är dock omodern och saknar konstfrysning. I Stockholms ansökan för vinter-OS 2026 skulle rodel, bob och skeleton avgöras i vintersportlandet Lettland.

När du ändå är på plats, missa inte osevärdheten ”Konungens tagg i Saltsjöbaden

Fakta/läs mer
Björn Walden: ”Saltsjöbadens Rodelklubb – Kälksport i Saltsjöbaden” i ”Saltsjöbadens IF 100 år”, 2006

Banans övre del.
Banan gick även över en bro.
Miniorstarten till vänster, sedan väntar ”Lilla S:et”.
”Stora S:et” sett nerifrån.
Avslutningen ned mot Neglingeviken.


Sveriges äldsta avbytarbänk?

Gotland, Moderna tiden, Sport Posted on Fri, June 14, 2019 20:32:24

Vilken idrottsförening är egentligen äldst i Sverige? Det beror väl på hur man räknar! Ska den fortfarande vara aktiv, ska den ha mer än en sport på repertoaren?

1674 blev skolan i Visby ägare till en bit mark utanför ringmuren. Man fick den i ersättning av rådmannen Eric Jönsson som hade förskingrat skolans kassa. Mot en låg ersättning kunde lärarna låta sina kor beta på marken. Lärares löner har alltid varit låga och man höll djur för att kunna dryga ut inkomsten. Området fick namnet Skolbetningen.

På 1800-talet blev platsen ett populärt utflyktsmål för stadsborna. Mellan picknicktuggorna spelades det pärk, störtades stång och kastades varpa. Den 28 juli 1878 kom ett större sällskap från Stockholms bollklubb på besök. De gotländska sporterna förevisades och fastlänningarna demonstrerade hur man spelade fotboll. Besöket sådde ett frö och den 27 augusti bildades Wisby bollklubb – av välbärgade unga män.

1885 skrev Wisby BK svensk idrottshistoria. Tillsammans med bollklubbarna i Stockholm och Göteborg författade man de första svenska reglerna för fotboll. Reglerna kom att gälla i tio år innan en engelsk variant tog över för gott(?). En annan höjdpunkt i klubbens historia är diskuskastaren Gunnar Nilsson som deltog i OS i Stockholm 1912. Av de tre bollklubbarna är det bara WBK som fortfarande är verksam.
Viloplats för trötta idrottare.

Wisby bollklubb tillhör i dag inte Sveriges elitklubbar och Skolbetningen inbjuder inte till några fotbollsmatcher. Men den lilla skogen är en oas mellan bostadsområdena. En stenbänk och ett stenbord minner om 1800-talets utflykter (kartkoordinater 57.62031, 18.30544). Skivorna är dock bytta någon gång det senaste halvseklet.

Fakta/läs mer
”Nordisk Familjeboks sportlexikon”, 1938–49
”Wisby Bollklubb 1878–1978”, 1978
Lennart Bohman: ”När tiden ömsar skinn”, 1981
Ann Säve-Söderbergh: ”Från borgaråkrar till Miljonprogram. Historia kring Gråbo och södra Visby” i ”Från Gutabygd 2013”



Hammarby IF och historiens mörker

Hela hus, Moderna tiden, Sport, Storstockholm Posted on Thu, November 01, 2018 19:25:06

Var är skylten? Tusentals Hammarbysupportrar undrar var och när deras anrika förening egentligen grundades. Av de tre stora Stockholmsklubbarna är det idag bara AIK som har en skylt på platsen där föreningen såg dagens ljus.

Hammarbys förste starke man var ingenjören Axel Robert Schönthal, verkmästare vid Stockholms bomullsspinneri- och väfveri AB vid Barnängen på östra Södermalm. Hans stora passion var rodd, speciellt på närbelägna Hammarby sjö.
Barnängen på Södermalm.

År 1889 tog sig roddarna samman och bildade Hammarby roddförening. Tyvärr är protokollen från föreningens första tid försvunna så datum och plats för grundläggningen göms än så länge i det förflutnas mörker. Historikerna tror på söndagen den 10 april och någon av väveriets lokaler. Föreningens första båthus låg i alla fall i dåvarande Bondegatans slut, ungefär vid vändplatsen på dagens Alsnögatan.

Roddarna fuskade naturligtvis i andra sporter och söndag den 7 mars 1897 tog man steget fullt ut och bildade Hammarby idrottsförening. Protokollet är bevarat, men även denna plats är tills vidare okänd.

Saknas gör också en skylt. Man skulle ju kunna sätta upp en vid Barnängen, det var ju trots allt där allt började.

Djurgårdens IF då? Den 12 mars 1891 brukar anges som starten för föreningen. Mötet hölls på ett kafé med nuvarande adress Djurgårdsvägen 124. Men egentligen började historien två år tidigare. Den nya föreningen fick dock en tuff start när kassören och några kumpaner söp upp klubbkassan.

Idag är ingen skylt uppsatt vid Djurgårdsvägen 124, men på Wikipedia finns en skylt avbildad. Ingen i DIF har svarat på mina mejl om varför det numer är oskyltat, så stort är intresset för historien.
Oskyltat på Djurgården.

AIK då? Klubben bildades den 15 februari 1891 hemma hos familjen Behrens på Biblioteksgatan 8. Sonen Isidor blev klubbens förste ordförande. Dagens hus på adressen uppfördes cirka tio år efter klubbens födelse, men i trappuppgången finns en prydlig skylt som minner om platsens betydelse.

År 1937 lämnade AIK Stockholm för Solna, men solen i klubbmärket har inget att göra med solen i Solnas stadsvapen.

Fakta/läs mer
Hammarby IF:s historia
DIF-arkivet
Urban Dahlberg (red): ”Allmänna Idrottsklubben 100 år”, Informationsförlaget, 1991.
Rehnberg & Wickman (red): ”Djurgårdens IF 100 år”, Sellin & partner, 1991.
Gunnar Persson (red): ”Hammarby IF: en klubbhistoria 1897–1997”, Strömberg, 1996.

Läs även om Djurgårdens IF på Tranebergs IP

AIK minns.


Historisk Boll i Ystad

Hela hus, Moderna tiden, Övriga Sverige, Sport Posted on Wed, February 28, 2018 08:04:52

Elitlagen i handbollsstaden Ystad (själv håller jag på IF) huserar sedan 2016 i toppmoderna Ystad Arena. Föregångaren Österporthallen har gått hädan, men dess föregångare ”Bollen” pryder ännu sin plats (Jennygatan 6) i utkanten av centrum.
Bollen en sommarkväll 2017.

Sommaren 1936 arrangerades utställningen ”Fritiden” i Ystad. Fritid var ett relativt nytt begrepp för vanliga arbetare och det fanns en rädsla bland landets styrande för att ”all” ledighet skulle leda till människors fördärv. Det behövdes en utställning som visade på vad fritiden kunde användas till.

”Fritiden skall skänka vila. Den skall åstadkomma vederkvickelse. Under fritiden skola både själs- och kroppskrafter stärkas och utvecklas”, skrev dåvarande kronprins Gustaf Adolf i utställningskatalogen.

På Fritiden förevisades allt från resor och teater till handarbete och folkbildning. Utställningen blev en succé med ungefär en kvarts miljon besökare. Kvar på området står den ståtliga restaurangbyggnaden. Använd för inomhusidrott i drygt 80 år, en fritidssysselsättning god som någon. Så god att ”Bollen” var en av de 100 historiska idrottsmiljöer i landet som uppmärksammades med en skylt när Riksidrottsförbundet firade 100 år 2003.

Fakta/läs mer
Länsstyrelsen i Skåne: Bollen i Ystad

Bollen som restaurang. Vykort från Richard Ericsson Bokhandel Ystad.



Sant och falskt om Stora Skuggans skjutbana

Moderna tiden, Sport, Storstockholm Posted on Wed, February 14, 2018 20:42:54

Nej, det hölls inga olympiska skyttetävlingar 1912 på Stora Skuggans skjutbana på Norra Djurgården. Trots att det anges på Wikipedia och Stockholms stads information om Nationalstadsparken. Däremot tränade skyttarna på banorna.

Tävlingar med gevär och pistol hölls på Kaknäs skjutbana och de med rörligt mål invid Råstasjön i Solna. På dessa två platser, och många andra där det tävlades 1912, har förnämliga informationsskyltar satts upp.
Kartan Stockholms stad med förstäder från 1944.

Men inget ont om skjutbanorna vid Stora Skuggan. De anlades 1906, avvecklades 1978 och ansåg vara skyttets nationalstadion. I dag är området park med bland annat 4H-gård, dammar och kolonilotter. Tydligaste lämningen från skyttets tid är en kraftig muranläggning som fungerade som skjutvall för liggande skytte på 600 meters avstånd (kartkoordinater 59.36427, 18.06862).

Området är väl värt ett besök. Inte minst för det poetiska namnets skull, Stora Skuggan, där Pan spelar.

Läs på Osevärdheter om OS-matcherna i fotboll på Tranebergs IP.

Fakta/läs mer
The Olympic games of Stockholm: Official report
Olympiska spelen Stockholm 1912: Skytte