Skåne – Oskyltat

Bortglömd borg dök upp efter 700 år

Forn- och medeltid, Medeltida borgar, Militärt, Ruiner, Skåne Postad av Mats Areskoug lör, februari 21, 2026 08:35:16

Det hör inte till vanligheterna att en medeltida borg försvinner i historiens mörker för att sedan oväntat dyka upp igen efter flera sekler. Så är det dock med Skeingeborg i norra Skåne.

1924 skrev Sigfrid Fluur, landsfiskal i Vittsjö, till riksantikvarien och berättade om lämningarna av en borg på en ö i Skeingesjön (kartkoordinater 56.36121, 13.88845). Därmed väcktes ruinen ur sin törnrosasömn. Utgrävningarna 1949–50 avslöjade en mycket ovanlig anläggning.

En fyra meter hög ringmur hade uppförts som en oktagon med en diameter på cirka 40 meter. Innanför muren påträffade arkeologerna rester av några mindre och en större byggnad. Myntfynd tyder på att borgen brukades från slutet av 1100-talet till mitten av 1200-talet. Sedan övergavs den. Murarna raserades och byggnaderna kan ha monterats ned och flyttats.

Höljd i dunkel är också Skeingeborgs tillkomst. En teori är att den uppfördes av ärkebiskop Absalon och kung Valdemar den store (fosterbröder) för att markera övertagandet av Skåne.

Fakta/läs mer
• Anders Ödman: ”Järnskatt och borglän” i Ale – historisk tidskrift för Skåneland 4/1992.
• Anders Ödman: ”Borgar i Skåne”, Historiska Media, 2002.

Kommentarer(0) https://www.oskyltat.se/?p=1227

Två bevarade stadsportar från bastionernas tid

Halland, Militärt, Nyare tiden, Skåne Postad av Mats Areskoug lör, januari 10, 2026 09:20:27

Under 1500-talet insåg man att det krävdes mer än en enkel ringmur för att skydda en stad mot fientliga styrkor. Kraftigare vapen krävde kraftigare murar och det så kallade bastionsystemet utvecklades.

Bästa bevarade exemplet i landet är Kalmar där vallgravar, murar och portar till stora delar finns kvar. I övriga städer som ansågs värda upprustningen revs det mesta på 1800-talet när krigets strategi hade tagit ytterligare ett steg ”framåt”. Oftast är det bara jordvallar och vallgravar som återstår.

I både Kristianstad och Halmstad har dock en stadsport sparats till eftervärlden. Norreport i Kristianstad ritades av arkitekten Carl Hårleman på 1750-talet och var, som namnet avslöjar, porten till staden från norr. Efter att befästningarna rivits flyttades den 1913 till sin nuvarande plats vid Norra Kaserngatan.

Norreport i Kristianstad.

Norre port i Halmstad står kvar på sin ursprungliga plats vid Storgatans norra ände. Den byggdes när då danska Halmstad fick sina nya befästningar i början av 1600-talet. På insidan bevakas porten av 91:an Karlsson som gör ständig värnplikt på för tillfället(?) insomnade Hallands regemente I16.

Norre port i Halmstad med den allerte 91:an Karlsson.

En fantastisk källa för stadsarkeologi är Gustaf Ljunggrens ”Atlas öfver Sveriges städer” från mitten av 1800-talet med detaljerade kartor. Jag återvänder ofta till den i mina historiska spaningar.

Ur Gustaf Ljunggrens Kristianstadskarta från 1854.

Ur Gustaf Ljunggrens Halmstadskarta från 1855.

Kommentarer(0) https://www.oskyltat.se/?p=1207

Placebo-källan i Tyringe

Djur och natur, Kurorter, Moderna tiden, Skåne Postad av Mats Areskoug sön, juni 01, 2025 17:26:59

Området med lövskog kring den naturliga källan är mycket vackert och det är lätt att förstå att den fick namnet Paradiskällan. Men bättre skulle det bli!

Vackert vatten.

År 1907 startade Tyringe badanstalt och sanatorium i nuvarande Hässleholms kommun, en efterföljare till kortlivade Tyringe vattenkuranstalt. Brunnsdrickning ingick inte i de mirakelkurer som erbjöds gästerna, men Paradiskällan lockade med sitt friska vatten och vackra natur. Gästerna tog gärna en promenad för att bli botade. Vattnet var så friskt och helande att man ansåg att det måste innehålla radium. Källan döptes om till Radiumkällan.

Så småningom kom vetenskapen fram till att radium kanske inte var så nyttigt. (Grundämnets upptäckare Marie Curie dog på grund av den strålning hon utsatts för i sitt laboratorium.) Tur då att vattnet i Tyringe antagligen inte innehåller något radium. Källan har dessutom använts för den kommunala vattenförsörjningen.

Frisk eller lite krasslig, den vackra platsen är väl värt ett besök (kartkoordinater 56.15387, 13.61087). Missa inte heller Tyringe kurhotell – den moderna arvtagaren huserar i den ståtliga byggnaden från början av förra seklet.

Fakta/läs mer
Leif Carserud: ”Geologiska sevärdheter i Skåne II”, 1994.
Björn Lindeke: ”Radiumvatten – från beprövad oerfarenhet till vetenskap” i Kemivärlden Biotech med Kemisk Tidskrift. Nr 3 Maj 2017.

Tyringe badsanatorium 1948. Foto: Bruno Sörwing/Nordiska museet/CC BY-SA 4.0.

Kommentarer(1) https://www.oskyltat.se/?p=1091

Ett dopp med prästen

Forn- och medeltid, Skåne Postad av Mats Areskoug ons, januari 01, 2025 08:51:04

För 125 år sedan föddes min morfar Axel i Vik på Österlen. Fiskeläget är dock känt för något helt annat: Prästens badkar.

För kanske 500 miljoner år sedan bildades en så kallad sandvulkan på det som då var havsbotten. Vatten under högt tryck blandat med sand pressades upp genom en spricka i berget och bildade en vulkankägla. Sanden hann inte hårdna till sandsten innan vulkanen av någon anledning kollapsade in i sig själv. En så kallad trattsänka bildades. Inte helt lätt att förstå…

Efter att erosionen gjort sitt så återstår en vacker cirkelformad stenros med en diameter på cirka fem meter. Den hittas precis i strandbrynet strax söder om byn. (Kartkoordinater 55.61285, 14.29763)

Fakta/läs mer
Leif Carserud: ”Geologiska sevärdheter I Skåne”, SGU, 1992.
Kent Larsson: ”Prästens badkar”, Österlens naturskyddsförening, 2022.

Kommentarer(0) https://www.oskyltat.se/?p=1032

Antik lösning tog skruv i Kristianstad

Moderna tiden, Skåne Postad av Mats Areskoug tis, juni 11, 2024 09:45:04

Klimatförändringarna medför ökad risk för översvämningar. Extra kritiskt kan det bli i Kristianstad där stora delar av staden ligger mycket lågt på en tidigare sjöbotten.

I jakten på ny tomt- och åkermark byggdes i mitten av 1800-talet en vall för att snörpa av Nosabysjön från Hammarsjön. Vattnet pumpades bort (skruvades upp) med en teknisk lösning från antiken, arkimedesskruven. Låt vara att den drevs med en ångmaskin.

Generalstabskartan från 1862. Nosabysjön öster om staden. Vid Hammarspynt pågår vallbygget.

Så småningom växte staden ut över fälten. Nya och modernare pumpar tillkom, men arkimedesskruven fanns kvar i användbart skick till 1940 då anläggningen revs. Den blev liggande i jord och lera fram till 2003 då den räddades åt eftervärlden. Nu finns den drygt åtta ton tunga skruven utställd i Hammarslundsvägens västra ände. Intill byggs en ny pumpstation för att skydda staden. Det krävs pumpande dygnet runt för att hålla den tidigare sjön torr.

Gammal trotjänare. Bygge av pumpstation i bakgrunden.

Som bonus hittar du Sveriges lägsta punkt, 2,32 meter under havsytan, en bit norrut vid Lägsta punktens väg.

Fakta/läs mer
Per Åke Cederberg: ”Torrläggningen av Nosabysjön” i Gamla Christianstads årsbok 2000.
Leif Mårtensson: ”Nosabysjön blir aldrig torrlagd, den hålles bara torr” i Gamla Christianstads årsbok 2003.
Sune Friström: ”Christians stad del 3. Utanför fästningsvallarna”, Lönsboda:Nyteboden, 2011.

Kommentarer(0) https://www.oskyltat.se/?p=929

Skånsk runristare lade av

Forn- och medeltid, Kyrkligt/religion, Skåne Postad av Mats Areskoug lör, juli 01, 2023 10:37:49

Precis som halvfärdiga brev och böcker så finns det halvfärdiga runstenar. Den här bloggen har tidigare berättat om runstenen utan runor utanför Morgongåva i Uppland. Ett annat exempel på avbrutet arbete hittar du inne i kastalen vid Valleberga kyrka på Österlen.

Runsten är av det lite enklare slaget, men har ett kors och en förberedd slinga för runor. Där verkar arbetet har tagit slut. Stenen stod tidigare på kyrkogården och flyttades in i kastalen på 1930-talet.

Valleberga kyrka är speciell på ytterligare två sätt. Dels har den sitt ursprung som en rundkyrka, vilka är ovanliga i Sverige. Dels har den en kastal, vilken är ganska ovanligt i Sverige. I slutet av 1800-talet ville församling riva allt och bygga nytt. Tack och lov satte myndigheterna i Stockholm stopp.

Läs mer om rundkyrkor och Österlens kastaler på bloggen.

Kommentarer(0) https://www.oskyltat.se/?p=756

Enkel minnessten vid värsta flygolyckan

Flyg, Moderna tiden, Skåne Postad av Mats Areskoug ons, februari 15, 2023 06:26:47

När jag bloggade om den näst värsta flygolyckan i Sverige konstaterade jag att det inte fanns något minnesmärke. Landets hittills värsta flygolycka, den 20 november 1964, har en enkel minnessten på platsen.

Linjeflygs Metropolitan med 43 personer ombord kraschade under inflygningen till Ängelholms flygplats vid kvart över nio på kvällen. Flygningen hade startat från Bromma en och en halv timme tidigare med målet Halmstad. På grund av dåligt väder dirigerades planet om till Ängelholm. Väderleksförhållandena, med regn och dålig sikt, anses också ha varit en bidragande orsak till haveriet.

Planet hamnade ur kurs och flög för lågt, delvis på grund av felaktiga besked från flygledningen i Ängelholm. Misstaget gick inte att reparera och två kilometer norr om landningsbanan slog planet i marken, välte och kanade ett par hundra meter på rygg. 31 personer omkom.

På olycksplatsen norr om Barkåkra står en minnessten (kartkoordinater 56.30741, 12.81571).

Kommentarer(0) https://www.oskyltat.se/?p=688

Massaker på vapenvägrare i Skåne

Militärt, Nyare tiden, Skåne Postad av Mats Areskoug ons, november 30, 2022 10:10:18

Att värva soldater till krig är inte alltid lätt, fråga president Vladimir Putin. Även i Sverige har det varit ett problem. 1811 protesterades det på flera platser i landet mot nya utskrivningar.

I samband med kriget mot Ryssland 1808–09 sattes ett lantvärn upp för att täcka bristen på reserver inom armén. Det blev ingen succé. Befäl och utrustning saknades och nästan en femtedel av soldaterna dog av dysenteri i de usla förläggningarna. Lantvärnet hade minst sagt ett dåligt rykte.

1810 beslutade riksdagen att lantvärnet skulle förstärkas med ytterligare soldater. Det skulle bland annat ske genom lottdragning bland yngre män – ämbetsmän, studenter och jordägare skulle undantas.

Protesterna var extra kraftiga i Skåne. Bönder och drängar drog runt och krävde att prästerna skulle vägra att befatta sig med lottdragningen. Slott och herrgårdar våldgästades. Myndigheterna var minst sagt oroade.

Den 15 juni 1811 hade cirka 800 av de protesterande samlats på Klågerups slott, cirka 15 kilometer öster om Malmö. Generalmajor Hampus Mörner, som råkat befinna sig i staden, erbjöd sig att ta hand om de upproriska. Med 40 husarer, 100 infanterister och 4 kanoner anlände han till slottet.

De förskansade vägrade att ge sig. Militären öppnade eld och förföljde sedan de flyende i hus och på fält. Ett 30-tal dödades, nästan 200 togs till fånga. Över hela landet utfärdades 34 dödsdomar efter protesterna, 3 av dessa verkställdes.

Offren för massakern skulle på order av länsstyrelsen grävas ned på en avsides plats. 1991 restes en minnessten på det som kallas ”Döängen”, strax söder om samhället (kartkoordinater 55.58567, 13.23811). Enligt traditionen var det här de dödade grävdes ned. Det misslyckade lantvärnet avskaffades redan 1812.

Fakta/läs mer
Rosborn och Baragillet: ”1811. Bondeupproret i Skåne”, 1991
Nationalencyklopedin
Gunnar Wetterberg: ”Skånes historia III”, Albert Bonniers, 2017

Kommentarer(0) https://www.oskyltat.se/?p=660

Oskyltat

NY BOK!