På bloggen Oskyltat hittar du sevärdheterna du inte visste att du ville se – de som sällan är utmärkta med en skylt. Oskyltat är en direkt fortsättning på bloggen Osevärdheter som jag 2010–2017 hade hos Dagens Nyheter. De 235 inläggen hos DN är fortfarande tillgängliga. De första tio årens inlägg hittar du på denna samlingssida, perfekt när du letar utflykter i Sverige. Oskyltat finns även som grupp på Facebook.
Hör gärna av er med synpunkter och förslag. Sprid länken till bloggen och dela inläggen på Facebook. Jag gör detta i första hand för min egen skull, men det är alltid roligare om det finns någon som tar del av vad man skriver.
Precis som halvfärdiga brev och böcker så finns det halvfärdiga runstenar. Den här bloggen har tidigare berättat om runstenen utan runor utanför Morgongåva i Uppland. Ett annat exempel på avbrutet arbete hittar du inne i kastalen vid Valleberga kyrka på Österlen.
Runsten är av det lite enklare slaget, men har ett kors och en förberedd slinga för runor. Där verkar arbetet har tagit slut. Stenen stod tidigare på kyrkogården och flyttades in i kastalen på 1930-talet.
En sten säger mer än tusen ord.
Valleberga kyrka är speciell på ytterligare två sätt. Dels har den sitt ursprung som en rundkyrka, vilka är ovanliga i Sverige. Dels har den en kastal, vilken är ganska ovanligt i Sverige. I slutet av 1800-talet ville församling riva allt och bygga nytt. Tack och lov satte myndigheterna i Stockholm stopp.
När jag bloggade om den näst värsta flygolyckan i Sverige konstaterade jag att det inte fanns något minnesmärke. Landets hittills värsta flygolycka, den 20 november 1964, har en enkel minnessten på platsen.
Linjeflygs Metropolitan med 43 personer ombord kraschade under inflygningen till Ängelholms flygplats vid kvart över nio på kvällen. Flygningen hade startat från Bromma en och en halv timme tidigare med målet Halmstad. På grund av dåligt väder dirigerades planet om till Ängelholm. Väderleksförhållandena, med regn och dålig sikt, anses också ha varit en bidragande orsak till haveriet.
Foto: Räddningstjänsten i Halmstad.
Planet hamnade ur kurs och flög för lågt, delvis på grund av felaktiga besked från flygledningen i Ängelholm. Misstaget gick inte att reparera och två kilometer norr om landningsbanan slog planet i marken, välte och kanade ett par hundra meter på rygg. 31 personer omkom.
På olycksplatsen norr om Barkåkra står en minnessten (kartkoordinater 56.30741, 12.81571).
Att värva soldater till krig är inte alltid lätt, fråga president Vladimir Putin. Även i Sverige har det varit ett problem. 1811 protesterades det på flera platser i landet mot nya utskrivningar.
I samband med kriget mot Ryssland 1808–09 sattes ett lantvärn upp för att täcka bristen på reserver inom armén. Det blev ingen succé. Befäl och utrustning saknades och nästan en femtedel av soldaterna dog av dysenteri i de usla förläggningarna. Lantvärnet hade minst sagt ett dåligt rykte.
1810 beslutade riksdagen att lantvärnet skulle förstärkas med ytterligare soldater. Det skulle bland annat ske genom lottdragning bland yngre män – ämbetsmän, studenter och jordägare skulle undantas.
Protesterna var extra kraftiga i Skåne. Bönder och drängar drog runt och krävde att prästerna skulle vägra att befatta sig med lottdragningen. Slott och herrgårdar våldgästades. Myndigheterna var minst sagt oroade.
Den 15 juni 1811 hade cirka 800 av de protesterande samlats på Klågerups slott, cirka 15 kilometer öster om Malmö. Generalmajor Hampus Mörner, som råkat befinna sig i staden, erbjöd sig att ta hand om de upproriska. Med 40 husarer, 100 infanterister och 4 kanoner anlände han till slottet.
De förskansade vägrade att ge sig. Militären öppnade eld och förföljde sedan de flyende i hus och på fält. Ett 30-tal dödades, nästan 200 togs till fånga. Över hela landet utfärdades 34 dödsdomar efter protesterna, 3 av dessa verkställdes.
Offren för massakern skulle på order av länsstyrelsen grävas ned på en avsides plats. 1991 restes en minnessten på det som kallas ”Döängen”, strax söder om samhället (kartkoordinater 55.58567, 13.23811). Enligt traditionen var det här de dödade grävdes ned. Det misslyckade lantvärnet avskaffades redan 1812.
Fakta/läs mer Rosborn och Baragillet: ”1811. Bondeupproret i Skåne”, 1991 Nationalencyklopedin Gunnar Wetterberg: ”Skånes historia III”, Albert Bonniers, 2017
Den här bloggen har tidigare berättat hur de klassiska fotbollsklubbarna i Stockholm och Göteborg bildades. Och att det i många fall saknas upplysande skyltar på de historiska platserna. Nu har turen kommit till Malmö där FF vinner skyltkampen över IFK.
Först ut i staden med fotboll var dock Malmö Velociped Klubb som introducerade sporten 1890. IFK Malmö bildades den 23 april 1899 och de första åren var det främst friidrott som gällde. 1903 lockades några spelare över från cykelklubben och vips hade IFK ett eget fotbollslag.
Det konstituerande mötet 1899 hölls i Högre allmänna läroverkets gymnastiksal och initiativtagare var skolans rektor Per Hjalmar Söderbaum. Skolan på Amiralsgatan heter idag Latinskolan och den gamla gymnastiksalen revs 1977. Man hade kunnat tänkt sig en skylt som berättar om platsens betydelse på den nya gymnastiksalen – men icke.
Den nya idrottshallen. I den gamla, på samma plats, grundades IFK.
Bollklubben Idrott, som bildats 1905–06, gick 1909 upp i IFK Malmö. Pågarna trivdes dock inte i den nya klubben och redan året efter lämnade man IFK och bildade Malmö FF. Grundandet skedde den 24 februari 1910 på Malmö idrottsplats restaurang.
Restaurangen revs 1978, den låg på vad som idag är en parkeringsplats mellan Malmö IP och Malmö Opera. En fin skylt med de 19 grundarnas namn utmärker platsen. 1–0 till Malmö FF, Sveriges mest framgångsrika fotbollsklubb.
Till höger på parkeringsplatsen låg restaurangen där FF bildades.
Skånska
Maglarp kan stoltsera med två före detta torn. Här fanns världens största
vindkraftverk. Här fanns en modern kyrka som församlingen tröttnade på.
Under slutet av 1800-talet kände många församlingar i Sverige att det var dags att se om sitt hus. Den gamla kyrkan var för omodern, för liten, för mörk eller kanske för trasig. Här skulle byggas nytt! I de flesta fall revs den gamla kyrkan och den nya placerades på samma plats.
I Maglarp kom man till skott i början av det nya seklet och den ståtliga nygotiska tegelkyrkan kunde invigas 1909. Kyrksamheten blev dock aldrig vad den en gång hade varit och stora kyrkor ekar tomt. Dessutom är underhåll av kyrkobyggnader inte helt gratis.
Maglarps nya kyrka i juni 2005. Foto: Bengt A Lundberg/Riksantikvarieämbetet/CC BY 2.5.
Den medeltida kyrkan i Maglarp hade som tur var lämnats kvar och 1971 kunde den återinvigas efter en renovering. Fem år senare hölls den sista gudstjänsten i den nya kyrkan. Tegelkatedralen förföll och efter många turer, ända upp i Regeringsrätten, revs den 2007.
Grunden av kyrkan är kvar mitt på kyrkogården (kartkoordinater 55.38243, 13.06968) som fortfarande används. Kvar på grunden står två kyrkklockor, från 1771 respektive -91. De flyttades från den medeltida kyrkan till den nya och enligt församlingen finns det inga planer på att flytta tillbaka dem. De har spelat klart.
Maglarps nya kyrka i mars 2022.
(Maglarps nya kyrkas öde är ovanligt men inte unikt i Sverige. Bloggen har tidigare uppmärksammat parallellfallen Balingsta i Uppland och Kinnarumma i Västergötland. Båda väl värda ett besök.)
800
meter norrut reste sig fram till 1993 ett ännu högre torn, Sveriges första
större och världens då största vindkraftverk. Det stod klart 1982 och uppfördes
som prototyp och forskningsanläggning för framtida vindkraft i Sverige.
Snurran i Maglarp projekterades och drevs av dåvarande Sydkraft, som efter några år även tog över ägandet från staten.
Vykort från Sydkraft.
Några korta fakta: Maxeffekt: 3MW, navhöjd 80 m, vingspann 78 m. Det kan jämföras med de största vindkraftverken i Sverige idag som återfinns i Aldermyrbergets vindkraftspark i Skellefteå kommun: Navhöjd 155 m, vingspann 150 m. Vindkraftverk i Kingebol (Åmål) och Knöstad (Säffle) har den högsta maxeffekten: 6,2 MW. (Reaktor 3 vid kärnkraftverket i Oskarshamn är den reaktor i Sverige med högst effekt: 1 450 MW.)
Då som nu gnälldes det över att vindkraftverk bullrar och förstör vyerna över landskapet. Inte ens skyhöga elpriser tycks kunna ändra på det. Pionjären i Maglarp monterades ned 1993 och idag finns inga spår på platsen (kartkoordinater 55.38942, 13.06666). Njut istället av tystnaden – och den globala uppvärmningen.
Bloggen har de senaste åren snöat in på flygplatser. Nu kommer en till, Bulltofta i Malmö. Jag hann flyga dit några gånger, för att besöka släkten i Skåne, innan den lades ned för snart 50 år sedan – i december 1972.
Terminalen från 1959. Vykort från Gepe-SPC i Malmö, Foto T Lindeberg.
I september 1972 lyckades tre kroatiska terrorister få igenom sina krav efter att ha kapat ett SAS-plan och tvingat ned det på Bulltofta. Kaparna krävde att sju fängslade kroater, varav två livstidsdömda, skull släppas i utbyte mot de 4 i besättningen och de 83 passagerarna. Den svenska regeringen gick med på kraven och kroaterna flögs till Spanien.
Flygplatsanläggningen har fått lämna plats till nya byggnader, parker och vägar, men lite finns kvar att beskåda. Mina favoriter:
• Terminalbyggnaden från 1959 som nu är kontor (Cederströmsgatan 1).
• Ett radartorn (i backen ovanför Cederströmsgatan 6).
28 råbockar och 1 räv! Den tyske kejsaren Wilhelm II:s jaktresa till Snogeholms slott hösten 1899 blev en stor succé. Det första världskriget gick inte lika bra för honom och livet slutade i exil i Nederländerna 1941.
Men 1899 lekte livet och det var ett rent nöje att få avfyra sin bössa. Alla var glada och naturligtvis måste hjältedåden manifesteras. Runt Snogeholm finns tre minnesstenar uppsatta:
• ”HÄR SKÖT KEJSAR WILHELM II SIN FÖRSTA RÅBOCK PÅ SVENSK JORD 20.9.1899” (kartkoordinater 61.57587, 41.8427)
• ”HÄR INTOGS KEJSAR WILHELM II SIN JAKTFRUKOST 21.9.1899” (61.57068, 41.8177)
• ”HÄR INTOG KEJSAR WILHELM II SIN JAKTFRUKOST 22-9-1899” (61.59296, 41.8367)
Kejsarens jaktmark.
Snogeholms slott är numer en konferensanläggning. Jaktmarkerna är ett omtyckt strövområde. I naturen har Snogeholm Land Art skapat konst i landskapet. Bland annat verket ”Tiden går och vi med den” av Frank Björklund, färdigställt vid Erikssons stenhuggeri i Ystad. En fågels måltid är lika viktig som en kejsares!
Det är inte bara Wilhelms måltider som uppmärksammas i Snogeholmsskogarna.
=+=+=+=
I december 1715 landsteg hjältekonungen Karl XII på den skånska sydkusten efter en 15 år lång bortamatch på kontinenten. Han tillbringade några månader i Ystad innan högkvarteret upprättades i Lund. I november 1718 var det färdigkrigat för regenten.
I Kadesjö, halvvägs mellan Ystad och Skurup, står en färgglad Karl XII av plåt och pekar österut (kartkoordinater 61.50334, 41.5171). ”Konstverket” har med största sannolikhet inspirerats av statyn från 1868 i Kungsträdgården i Stockholm. Det är dock oklart när och framförallt varför kungen hamnat i Kadesjö. Betongfundamentet har årtalet 1969, men sannolikt har det funnits en föregångare på platsen. ”Friskt mod i gossar blå, Ur vägen moskoviter” lyder det käcka budskapet.
Varför sitta och uggla i en kurort ute i skogen när man kan dricka hälsosamt vatten i en stad med alla bekvämligheter? Hälsobrunnen Hälsan i Helsingborg erbjöd det bästa av två världar.
Fram till förra sekelskiftet rann en bäck i ravinen med nuvarande Hälsovägen, den utnyttjades bland annat av flera vattenkvarnar. 1803 upptäckte mjölnaren vid en av kvarnarna en källa med järnhaltigt vatten och beslutade sig för att anlägga en park för de som var sugna på lite hälsosamt vatten. Fyra år efter upptäckten var hjältekonungen Gustav IV Adolfs drottning Fredrika brunnsgäst och på hennes anmodan döptes hälsobrunnen helt enkelt till Hälsan. Anläggningen växte med bland annat brunnsrestaurang och danssal.
Hälsobrunnen omkring 1900. Foto: Carl Dahlquist.
Under andra hälften av 1800-talet djupborrade man runt om i Helsingborg för att hitta bättre dricksvatten, men påträffade salthaltigt vatten som ansågs vara otjänligt. 1888 borrades i Hälsans brunnspark och där kunde det salta vattnet bli en del av kuren. 1890 invigdes den nya källan, döpt efter hjältekonungen Oskar II:s drottning Sofia. Experterna menade att vattnet påminde om det i Elisabethkällan i den berömda tyska kurorten Bad Kreuznach.
Förutom byggnaderna vid källorna hänvisades brunnsgästerna till staden. Varma bad, men även kolsyre-, tvålmassage-, gyttje- och elektriska ljusbad kunde avnjutas i varmbadhuset på Drottninggatan 7, allt enligt reklam från 1918. Badet är rivet sedan länge. Kallt badade man vid Hälsans Pålsjöbad, men inte heller här finns det några lämningar kvar från brunnsepoken. Brunnskontoret, med läkarmottagning, låg i Tornerhjelmska huset på Fågelsångsgatan 5. Byggnaden uppfördes före hälsobrunnen och står kvar än i dag. Här kunde brunnsgästerna bland annat få hjälp med inkvartering i privata rum eller i stadens många hotell och pensionat.
Som de flesta kurorter fick Hälsan det allt svårare att överleva när läkarvetenskapen gjorde framsteg och när fler fick tillgång till rinnande vatten och därmed bättre hygien. Hälsan tackade för sig 1930.
Anläggningen med de båda källorna finns kvar i den vackra Öresundsparken. Många av byggnaderna på platsen revs redan för drygt hundra år sedan när bäcken lades i kulvert och Hälsovägen breddades. Sofiakällan flyttades närmare slänten på 1950-talet när vägen breddades ytterligare.
Salt till vänster och järn till höger.
En skylt varnar besökaren för att dricka ur Sofiakällan. Vid mitt besök hösten 2020 fanns det dock inte något vatten att dricka, varken med salt- eller järnsmak.
Det var hälsosammare förr.
Fakta/läs mer Alfred Levertin: ”Svenska brunnar och bad”, Hugo Gebers förlag, 1892. ”Svenska bad- och kurorter 1918”, Hasse W Tullbergs förslag, 1918. ”Helsingborgs raviner och dalar – ett urval”, Stadsbyggnadsförvaltningen, 2009.
Jag som bloggar heter Mats Areskoug och är utbildad byggnadsingenjör och journalist. Sedan 1999 arbetar jag som redaktör på Dagens Nyheter. Förutom två diktsamlingar har jag gett ut boken ”Hälsningar från Gotland” med vykort och lite nutidshistoria. En k-spaning och nostalgitripp från 1960-, 70- och 80-talet.
