Blog Image

Oskyltat

Välkommen till Oskyltat!

På bloggen Oskyltat hittar du sevärdheterna du inte visste att du ville se – de som sällan är utmärkta med en skylt. Oskyltat är en direkt fortsättning på bloggen Osevärdheter som jag 2010–2017 hade hos Dagens Nyheter. De 235 inläggen hos DN är fortfarande tillgängliga. De första tio årens inlägg hittar du på denna samlingssida, perfekt när du letar utflykter i Sverige. Oskyltat finns även som grupp på Facebook.

Hör gärna av er med synpunkter och förslag. Sprid länken till bloggen och dela inläggen på Facebook. Jag gör detta i första hand för min egen skull, men det är alltid roligare om det finns någon som tar del av vad man skriver.

Mats Areskoug
areskoug(at)telia.com

Sagan om de två tornen

Kyrkligt/religion, Moderna tiden, Skåne Posted on Tue, August 30, 2022 08:45:18

Skånska Maglarp kan stoltsera med två före detta torn. Här fanns världens största vindkraftverk. Här fanns en modern kyrka som församlingen tröttnade på.

Under slutet av 1800-talet kände många församlingar i Sverige att det var dags att se om sitt hus. Den gamla kyrkan var för omodern, för liten, för mörk eller kanske för trasig. Här skulle byggas nytt! I de flesta fall revs den gamla kyrkan och den nya placerades på samma plats.

I Maglarp kom man till skott i början av det nya seklet och den ståtliga nygotiska tegelkyrkan kunde invigas 1909. Kyrksamheten blev dock aldrig vad den en gång hade varit och stora kyrkor ekar tomt. Dessutom är underhåll av kyrkobyggnader inte helt gratis.

Maglarps nya kyrka i juni 2005. Foto: Bengt A Lundberg/Riksantikvarieämbetet/CC BY 2.5.

Den medeltida kyrkan i Maglarp hade som tur var lämnats kvar och 1971 kunde den återinvigas efter en renovering. Fem år senare hölls den sista gudstjänsten i den nya kyrkan. Tegelkatedralen förföll och efter många turer, ända upp i Regeringsrätten, revs den 2007.

Grunden av kyrkan är kvar mitt på kyrkogården (kartkoordinater 55.38243, 13.06968) som fortfarande används. Kvar på grunden står två kyrkklockor, från 1771 respektive -91. De flyttades från den medeltida kyrkan till den nya och enligt församlingen finns det inga planer på att flytta tillbaka dem. De har spelat klart.

Maglarps nya kyrka i mars 2022.

(Maglarps nya kyrkas öde är ovanligt men inte unikt i Sverige. Bloggen har tidigare uppmärksammat parallellfallen Balingsta i Uppland och Kinnarumma i Västergötland. Båda väl värda ett besök.)

800 meter norrut reste sig fram till 1993 ett ännu högre torn, Sveriges första större och världens då största vindkraftverk. Det stod klart 1982 och uppfördes som prototyp och forskningsanläggning för framtida vindkraft i Sverige.

Snurran i Maglarp projekterades och drevs av dåvarande Sydkraft, som efter några år även tog över ägandet från staten.

Vykort från Sydkraft.

Några korta fakta: Maxeffekt: 3MW, navhöjd 80 m, vingspann 78 m. Det kan jämföras med de största vindkraftverken i Sverige idag som återfinns i Aldermyrbergets vindkraftspark i Skellefteå kommun: Navhöjd 155 m, vingspann 150 m. Vindkraftverk i Kingebol (Åmål) och Knöstad (Säffle) har den högsta maxeffekten: 6,2 MW. (Reaktor 3 vid kärnkraftverket i Oskarshamn är den reaktor i Sverige med högst effekt: 1 450 MW.)

Då som nu gnälldes det över att vindkraftverk bullrar och förstör vyerna över landskapet. Inte ens skyhöga elpriser tycks kunna ändra på det. Pionjären i Maglarp monterades ned 1993 och idag finns inga spår på platsen (kartkoordinater 55.38942, 13.06666). Njut istället av tystnaden – och den globala uppvärmningen.

Ungefär här stod vindkraftverket.

Fakta/läs mer:
Dahlberg (red) mfl: ”Maglarp. Kyrkan som försvann”, Riksantikvarieämbetet, 2010.
Vindbrukskollen



”Lyckad” flygplanskapning i Malmö

Moderna tiden, Skåne Posted on Sun, May 01, 2022 16:00:21

Bloggen har de senaste åren snöat in på flygplatser. Nu kommer en till, Bulltofta i Malmö. Jag hann flyga dit några gånger, för att besöka släkten i Skåne, innan den lades ned för snart 50 år sedan – i december 1972.

Terminalen från 1959. Vykort från Gepe-SPC i Malmö, Foto T Lindeberg.

Bulltofta öppnades 1923 på den släta gräsyta som fungerat som övningsfält för Kronprinsens husarregemente (K7). Det militära återvände till fältet 1940–45 i form av Skånska flygflottiljen (F10). 1952 fick Bulltofta asfaltsbanor.

I september 1972 lyckades tre kroatiska terrorister få igenom sina krav efter att ha kapat ett SAS-plan och tvingat ned det på Bulltofta. Kaparna krävde att sju fängslade kroater, varav två livstidsdömda, skull släppas i utbyte mot de 4 i besättningen och de 83 passagerarna. Den svenska regeringen gick med på kraven och kroaterna flögs till Spanien.

Flygplatsanläggningen har fått lämna plats till nya byggnader, parker och vägar, men lite finns kvar att beskåda. Mina favoriter:

• Terminalbyggnaden från 1959 som nu är kontor (Cederströmsgatan 1).

• Ett radartorn (i backen ovanför Cederströmsgatan 6).

• Den nordostligaste delen av landningsbanan som nu används för övningskörning (Rimfrotsgatan 5).

Fler flygplatser på bloggen:
Barkarby
Lindarängen
Skarpnäck
Tullinge
Söderhamn
Visby
Olyckan i Kälvesta

Fakta/läs mer
”Flyget på Bulltofta 1919–1972”, Svensk flyghistorisk förening, 2004



Två losers i Skåne

Nyare tiden, Skåne Posted on Tue, February 15, 2022 06:56:00

28 råbockar och 1 räv! Den tyske kejsaren Wilhelm II:s jaktresa till Snogeholms slott hösten 1899 blev en stor succé. Det första världskriget gick inte lika bra för honom och livet slutade i exil i Nederländerna 1941.

Men 1899 lekte livet och det var ett rent nöje att få avfyra sin bössa. Alla var glada och naturligtvis måste hjältedåden manifesteras. Runt Snogeholm finns tre minnesstenar uppsatta:
• ”HÄR SKÖT KEJSAR WILHELM II SIN FÖRSTA RÅBOCK PÅ SVENSK JORD 20.9.1899” (kartkoordinater 61.57587, 41.8427)
• ”HÄR INTOGS KEJSAR WILHELM II SIN JAKTFRUKOST 21.9.1899” (61.57068, 41.8177)
• ”HÄR INTOG KEJSAR WILHELM II SIN JAKTFRUKOST 22-9-1899” (61.59296, 41.8367)

Kejsarens jaktmark.

Snogeholms slott är numer en konferensanläggning. Jaktmarkerna är ett omtyckt strövområde. I naturen har Snogeholm Land Art skapat konst i landskapet. Bland annat verket ”Tiden går och vi med den” av Frank Björklund, färdigställt vid Erikssons stenhuggeri i Ystad. En fågels måltid är lika viktig som en kejsares!

Det är inte bara Wilhelms måltider som uppmärksammas i Snogeholmsskogarna.

=+=+=+=

I december 1715 landsteg hjältekonungen Karl XII på den skånska sydkusten efter en 15 år lång bortamatch på kontinenten. Han tillbringade några månader i Ystad innan högkvarteret upprättades i Lund. I november 1718 var det färdigkrigat för regenten.

I Kadesjö, halvvägs mellan Ystad och Skurup, står en färgglad Karl XII av plåt och pekar österut (kartkoordinater 61.50334, 41.5171). ”Konstverket” har med största sannolikhet inspirerats av statyn från 1868 i Kungsträdgården i Stockholm. Det är dock oklart när och framförallt varför kungen hamnat i Kadesjö. Betongfundamentet har årtalet 1969, men sannolikt har det funnits en föregångare på platsen. ”Friskt mod i gossar blå, Ur vägen moskoviter” lyder det käcka budskapet.

Hjältekonung i plåt.


Hälsan för god hälsa

Kurorter, Moderna tiden, Nyare tiden, Skåne Posted on Sun, November 14, 2021 10:17:28

Varför sitta och uggla i en kurort ute i skogen när man kan dricka hälsosamt vatten i en stad med alla bekvämligheter? Hälsobrunnen Hälsan i Helsingborg erbjöd det bästa av två världar.

Fram till förra sekelskiftet rann en bäck i ravinen med nuvarande Hälsovägen, den utnyttjades bland annat av flera vattenkvarnar. 1803 upptäckte mjölnaren vid en av kvarnarna en källa med järnhaltigt vatten och beslutade sig för att anlägga en park för de som var sugna på lite hälsosamt vatten. Fyra år efter upptäckten var hjältekonungen Gustav IV Adolfs drottning Fredrika brunnsgäst och på hennes anmodan döptes hälsobrunnen helt enkelt till Hälsan. Anläggningen växte med bland annat brunnsrestaurang och danssal.

Hälsobrunnen omkring 1900. Foto: Carl Dahlquist.

Under andra hälften av 1800-talet djupborrade man runt om i Helsingborg för att hitta bättre dricksvatten, men påträffade salthaltigt vatten som ansågs vara otjänligt. 1888 borrades i Hälsans brunnspark och där kunde det salta vattnet bli en del av kuren. 1890 invigdes den nya källan, döpt efter hjältekonungen Oskar II:s drottning Sofia. Experterna menade att vattnet påminde om det i Elisabethkällan i den berömda tyska kurorten Bad Kreuznach.

Förutom byggnaderna vid källorna hänvisades brunnsgästerna till staden. Varma bad, men även kolsyre-, tvålmassage-, gyttje- och elektriska ljusbad kunde avnjutas i varmbadhuset på Drottninggatan 7, allt enligt reklam från 1918. Badet är rivet sedan länge. Kallt badade man vid Hälsans Pålsjöbad, men inte heller här finns det några lämningar kvar från brunnsepoken. Brunnskontoret, med läkarmottagning, låg i Tornerhjelmska huset på Fågelsångsgatan 5. Byggnaden uppfördes före hälsobrunnen och står kvar än i dag. Här kunde brunnsgästerna bland annat få hjälp med inkvartering i privata rum eller i stadens många hotell och pensionat.

Som de flesta kurorter fick Hälsan det allt svårare att överleva när läkarvetenskapen gjorde framsteg och när fler fick tillgång till rinnande vatten och därmed bättre hygien. Hälsan tackade för sig 1930.

Anläggningen med de båda källorna finns kvar i den vackra Öresundsparken. Många av byggnaderna på platsen revs redan för drygt hundra år sedan när bäcken lades i kulvert och Hälsovägen breddades. Sofiakällan flyttades närmare slänten på 1950-talet när vägen breddades ytterligare.

Salt till vänster och järn till höger.

En skylt varnar besökaren för att dricka ur Sofiakällan. Vid mitt besök hösten 2020 fanns det dock inte något vatten att dricka, varken med salt- eller järnsmak.

Det var hälsosammare förr.

Fakta/läs mer
Alfred Levertin: ”Svenska brunnar och bad”, Hugo Gebers förlag, 1892.
”Svenska bad- och kurorter 1918”, Hasse W Tullbergs förslag, 1918.
Helsingborgs raviner och dalar – ett urval”, Stadsbyggnadsförvaltningen, 2009.



Bana 1 i Sverige

Moderna tiden, Skåne, Sport Posted on Thu, June 10, 2021 06:47:31

Sommaren är här och med sol, bad och grillning – och det kan vara lätt att glömma bort att hålla kroppen i trim. Varför inte ett parti minigolf innan afterbeachen?

Garnet Carter i Tennesse i USA betraktas som minigolfens uppfinnare efter att han 1927 anlagt en bana vid sitt hotell och sedan fått patent på idén. Golfspel på miniatyrbanor existerade dock flera år tidigare på olika platser i världen. 

1903 grundades Kronprinsessan Victorias kustsanatorium i Vejbystrand i nordvästra Skåne, ett sanatorium inriktat på barn och ungdomar. Överläkaren Ernst Lindahl anlade 1930 en minigolfbana i skogsbrynet bakom sjukhuset för att sysselsätta patienterna. Troligen fick han idén via kontakter i Tyskland och banan blev den första i Sverige.

Vykort från 1938 utgivet av Aero Materiel AB.

När tuberkulosen tvingades tillbaka kom andra patientgrupper till anläggningen. 1987 upphörde sjukhuset och efter några år som flyktingförläggning och vandrarhem rymmer huvudbyggnaden nu bland annat ett vård- och omsorgsboende.

Den gamla minigolfbanan ”återupptäcktes” och ställdes i ordning i början av 2000-talet när ett museum om sjukvårdsverksamheten öppnades i ett annex. Banorna är lite mindre än de du hittar på campingplatsen och bitvis slitna, men fullt spelbara efter drygt 90 år.

Lövtäckta banor oktober 2020.

Läs även blogginäggen
Varningsskyltar för golfspel
Fairway, ruff, green och kogg



Klimatsmart comeback i Landskrona

Moderna tiden, Skåne, Vägar och spår Posted on Fri, April 30, 2021 09:41:52

I höstas hände det. Något som jag dittills bara gjort utomlands genomfördes nu i Sverige. Jag åkte trådbuss! Märkligt nog finns det bara en enda linje i landet – i Landskrona.

Trådbussen i den skånska staden tillkom när järnvägsstationen flyttades utanför centrum när Västkustbanan fick en ny sträckning. Den cirka 3 kilometer långa linjen mellan stationen och Skeppsbron invigdes 2003, och det sägs att man valde trådbuss bland annat för att den ger en viss koppling till järnvägstrafik.

På väg till stationen i oktober 2020.

Trådbussen är långt ifrån en ny företeelse. Den utvecklades redan kring sekelskiftet 1900 och från början av 1940-talet till mitten av 1960-talet fanns det ett tiotal linjer i Stockholm och två i Göteborg. Den klimatsmarta lösningen borde på nytt kunna utnyttjas i våra städer. Enligt en utredning från Stockholms handelskammare är trådbuss betydligt billigare och miljövänligare än spårvagn.

Fakta/läs mer
Andersson & Johansson: ”Trådbuss Landskrona: om trådbussens återkomst i Sverige”, Trivector, 2005

Läs om den medeltida stadsmuren i Landskrona
Läs om trådlastbilarna som rullade i Stockholm



Närkontakt av tredje graden i Ängelholm

Moderna tiden, Skåne Posted on Wed, March 10, 2021 09:59:45

Jag tvivlar inte på att människor sett ufon och varelser från rymden. Däremot tror jag inte att några farkoster eller annat från andra världar har besökt oss. Mötena är, enligt mig, inbillade eller påhittade. Precis som observationer av tomtar och sovjetiska/ryska ubåtar.

På kvällen den 18 maj 1946 upptäckte den då 27-årige Gösta Carlsson, enligt egen utsago, ett flygande tefat i en glänta strax utanför Ängelholm. Runt om och uppe på farkosten rörde sig ett tiotal människoliknande varelser i astronautdräkter. En man verkade fungera som vakt och hindrade Gösta Carlsson från att komma allt för nära.

Efter ett tag i gläntan lämnade Gösta Carlsson gläntan och gick ned stranden vid Skälderviken. Han vadade ut i vattnet för att försäkra sig om att han inte drömde innan han återvände mot gläntan. Då fick han se hur ufot lyfter sig över skogen för att sedan fara iväg med mycket hög fart. När Gösta Carlsson gick tillbaka till gläntan dagen efter hittade han två muggar, en guldring och en kristallstav som besättningen lämnat kvar.

Sveriges ledande ufoexpert, min vän och kollega Clas Svahn, som skrivit boken ”Mötet i gläntan” tillsammans med Gösta Carlsson, konstaterar att historien inte klarar en ordentlig granskning. Trots, eller kanske på grund av, att han fått undersöka utomjordingarnas stav och ring.

För den som inte äger förmågan att skåda ufon men ändå vill ha lite ”närkontakt av tredje graden” rekommenderas ett besök i gläntan. Gösta Carlsson lät 1972 uppföra ett betongmonument på platsen (kartkoordinater 56.23297, 12.81928) i skala 1:8. Ett flygande tefat med de spår i marken som det lämnade efter sig.

Fakta/läs mer
Gösta Carlssons möte” på Riksorganisationen UFO-Sveriges hemsida

Ufot i oktober 2020.


Gamla och nya gruvor på Österlen

Moderna tiden, Skåne Posted on Sun, January 31, 2021 15:22:22

Först som sist: Hälften av det blod som flyter i mina ådror kommer från Österlen i Skåne och jag älskar denna del av Sverige. Min anfaders porträtt hänger i koret i S:t Nikolai kyrka i Simrishamn.

En stor del av Sveriges ekonomiska framgång det senaste seklet kan vi tacka gruvorna och vattenkraften i den norra delen av landet för. Industriella projekt som åsamkat naturen stora skador och tvingat människor att flytta.

Den nya tidens teknik kräver också ”sitt offer”. Solenergi och vindkraft skulle kunna vara ett lyft för miljön och bromsa uppvärmningen av vårt jordklot – men de batterier som behövs för att jämna ut produktionen kräver speciella metaller som vanadin. Många vill ha grön el, men ingen vill ha gruvorna. Speciellt inte på Österlen, det är grevar och nunnor överens om.

Gruvbrytning på Österlen är dock inget nytt. Senast för runt 70 år sedan bröts flusspat omkring Onslunda. Den första inmutningen gjordes 1939 och driften, med ett 30-tal anställda, pågick fram till 1955. Rester av gruvhålen finns kvar, ett lättillgängligt ligger intill den nedlagda järnvägen mellan Onslunda och S:t Olof (kartkoordinater 55.61220, 14.10409).

Delvis igenfyllt gruvhål.
Lastkaj vid den nedlagda järnvägen.

Jag vet inte hur miljön (och arbetsförhållandena) är i och kring gruvorna i Kina där vanadin bryts, men det ligger långt borta så det spelar kanske inte så stor roll. Precis som med gruvorna uppe i Norrland…

OBS: Blogginlägget har rättats avseende användningen av vanadin.

Fakta/läs mer
Ewe Larsson: ”Boken om Onslunda – Borstabygden”, 2002

Gör en kastalsafari när du besöker Österlen



Next »