Blog Image

Oskyltat

Välkommen till Oskyltat!

På bloggen Oskyltat hittar du sevärdheterna du inte visste att du ville se – de som sällan är utmärkta med en skylt. Oskyltat är en direkt fortsättning på bloggen Osevärdheter som jag 2010–2017 hade hos Dagens Nyheter. De 235 inläggen hos DN är fortfarande tillgängliga via denna länk. Oskyltat finns även som grupp på Facebook.

Hör gärna av er med synpunkter och förslag. Sprid länken till bloggen och dela inläggen på Facebook. Jag gör detta i första hand för min egen skull, men det är alltid roligare om det finns någon som tar del av vad man skriver.

Mats Areskoug
areskoug(at)telia.com

Hälsan för god hälsa

Kurorter, Moderna tiden, Nyare tiden, Skåne Posted on Sun, November 14, 2021 10:17:28

Varför sitta och uggla i en kurort ute i skogen när man kan dricka hälsosamt vatten i en stad med alla bekvämligheter? Hälsobrunnen Hälsan i Helsingborg erbjöd det bästa av två världar.

Fram till förra sekelskiftet rann en bäck i ravinen med nuvarande Hälsovägen, den utnyttjades bland annat av flera vattenkvarnar. 1803 upptäckte mjölnaren vid en av kvarnarna en källa med järnhaltigt vatten och beslutade sig för att anlägga en park för de som var sugna på lite hälsosamt vatten. Fyra år efter upptäckten var hjältekonungen Gustav IV Adolfs drottning Fredrika brunnsgäst och på hennes anmodan döptes hälsobrunnen helt enkelt till Hälsan. Anläggningen växte med bland annat brunnsrestaurang och danssal.

Hälsobrunnen omkring 1900. Foto: Carl Dahlquist.

Under andra hälften av 1800-talet djupborrade man runt om i Helsingborg för att hitta bättre dricksvatten, men påträffade salthaltigt vatten som ansågs vara otjänligt. 1888 borrades i Hälsans brunnspark och där kunde det salta vattnet bli en del av kuren. 1890 invigdes den nya källan, döpt efter hjältekonungen Oskar II:s drottning Sofia. Experterna menade att vattnet påminde om det i Elisabethkällan i den berömda tyska kurorten Bad Kreuznach.

Förutom byggnaderna vid källorna hänvisades brunnsgästerna till staden. Varma bad, men även kolsyre-, tvålmassage-, gyttje- och elektriska ljusbad kunde avnjutas i varmbadhuset på Drottninggatan 7, allt enligt reklam från 1918. Badet är rivet sedan länge. Kallt badade man vid Hälsans Pålsjöbad, men inte heller här finns det några lämningar kvar från brunnsepoken. Brunnskontoret, med läkarmottagning, låg i Tornerhjelmska huset på Fågelsångsgatan 5. Byggnaden uppfördes före hälsobrunnen och står kvar än i dag. Här kunde brunnsgästerna bland annat få hjälp med inkvartering i privata rum eller i stadens många hotell och pensionat.

Som de flesta kurorter fick Hälsan det allt svårare att överleva när läkarvetenskapen gjorde framsteg och när fler fick tillgång till rinnande vatten och därmed bättre hygien. Hälsan tackade för sig 1930.

Anläggningen med de båda källorna finns kvar i den vackra Öresundsparken. Många av byggnaderna på platsen revs redan för drygt hundra år sedan när bäcken lades i kulvert och Hälsovägen breddades. Sofiakällan flyttades närmare slänten på 1950-talet när vägen breddades ytterligare.

Salt till vänster och järn till höger.

En skylt varnar besökaren för att dricka ur Sofiakällan. Vid mitt besök hösten 2020 fanns det dock inte något vatten att dricka, varken med salt- eller järnsmak.

Det var hälsosammare förr.

Fakta/läs mer
Alfred Levertin: ”Svenska brunnar och bad”, Hugo Gebers förlag, 1892.
”Svenska bad- och kurorter 1918”, Hasse W Tullbergs förslag, 1918.
Helsingborgs raviner och dalar – ett urval”, Stadsbyggnadsförvaltningen, 2009.



Bana 1 i Sverige

Moderna tiden, Skåne, Sport Posted on Thu, June 10, 2021 06:47:31

Sommaren är här och med sol, bad och grillning – och det kan vara lätt att glömma bort att hålla kroppen i trim. Varför inte ett parti minigolf innan afterbeachen?

Garnet Carter i Tennesse i USA betraktas som minigolfens uppfinnare efter att han 1927 anlagt en bana vid sitt hotell och sedan fått patent på idén. Golfspel på miniatyrbanor existerade dock flera år tidigare på olika platser i världen. 

1903 grundades Kronprinsessan Victorias kustsanatorium i Vejbystrand i nordvästra Skåne, ett sanatorium inriktat på barn och ungdomar. Överläkaren Ernst Lindahl anlade 1930 en minigolfbana i skogsbrynet bakom sjukhuset för att sysselsätta patienterna. Troligen fick han idén via kontakter i Tyskland och banan blev den första i Sverige.

Vykort från 1938 utgivet av Aero Materiel AB.

När tuberkulosen tvingades tillbaka kom andra patientgrupper till anläggningen. 1987 upphörde sjukhuset och efter några år som flyktingförläggning och vandrarhem rymmer huvudbyggnaden nu bland annat ett vård- och omsorgsboende.

Den gamla minigolfbanan ”återupptäcktes” och ställdes i ordning i början av 2000-talet när ett museum om sjukvårdsverksamheten öppnades i ett annex. Banorna är lite mindre än de du hittar på campingplatsen och bitvis slitna, men fullt spelbara efter drygt 90 år.

Lövtäckta banor oktober 2020.

Läs även blogginäggen
Varningsskyltar för golfspel
Fairway, ruff, green och kogg



Klimatsmart comeback i Landskrona

Moderna tiden, Skåne, Vägar och spår Posted on Fri, April 30, 2021 09:41:52

I höstas hände det. Något som jag dittills bara gjort utomlands genomfördes nu i Sverige. Jag åkte trådbuss! Märkligt nog finns det bara en enda linje i landet – i Landskrona.

Trådbussen i den skånska staden tillkom när järnvägsstationen flyttades utanför centrum när Västkustbanan fick en ny sträckning. Den cirka 3 kilometer långa linjen mellan stationen och Skeppsbron invigdes 2003, och det sägs att man valde trådbuss bland annat för att den ger en viss koppling till järnvägstrafik.

På väg till stationen i oktober 2020.

Trådbussen är långt ifrån en ny företeelse. Den utvecklades redan kring sekelskiftet 1900 och från början av 1940-talet till mitten av 1960-talet fanns det ett tiotal linjer i Stockholm och två i Göteborg. Den klimatsmarta lösningen borde på nytt kunna utnyttjas i våra städer. Enligt en utredning från Stockholms handelskammare är trådbuss betydligt billigare och miljövänligare än spårvagn.

Fakta/läs mer
Andersson & Johansson: ”Trådbuss Landskrona: om trådbussens återkomst i Sverige”, Trivector, 2005

Läs om den medeltida stadsmuren i Landskrona
Läs om trådlastbilarna som rullade i Stockholm



Närkontakt av tredje graden i Ängelholm

Moderna tiden, Skåne Posted on Wed, March 10, 2021 09:59:45

Jag tvivlar inte på att människor sett ufon och varelser från rymden. Däremot tror jag inte att några farkoster eller annat från andra världar har besökt oss. Mötena är, enligt mig, inbillade eller påhittade. Precis som observationer av tomtar och sovjetiska/ryska ubåtar.

På kvällen den 18 maj 1946 upptäckte den då 27-årige Gösta Carlsson, enligt egen utsago, ett flygande tefat i en glänta strax utanför Ängelholm. Runt om och uppe på farkosten rörde sig ett tiotal människoliknande varelser i astronautdräkter. En man verkade fungera som vakt och hindrade Gösta Carlsson från att komma allt för nära.

Efter ett tag i gläntan lämnade Gösta Carlsson gläntan och gick ned stranden vid Skälderviken. Han vadade ut i vattnet för att försäkra sig om att han inte drömde innan han återvände mot gläntan. Då fick han se hur ufot lyfter sig över skogen för att sedan fara iväg med mycket hög fart. När Gösta Carlsson gick tillbaka till gläntan dagen efter hittade han två muggar, en guldring och en kristallstav som besättningen lämnat kvar.

Sveriges ledande ufoexpert, min vän och kollega Clas Svahn, som skrivit boken ”Mötet i gläntan” tillsammans med Gösta Carlsson, konstaterar att historien inte klarar en ordentlig granskning. Trots, eller kanske på grund av, att han fått undersöka utomjordingarnas stav och ring.

För den som inte äger förmågan att skåda ufon men ändå vill ha lite ”närkontakt av tredje graden” rekommenderas ett besök i gläntan. Gösta Carlsson lät 1972 uppföra ett betongmonument på platsen (kartkoordinater 56.23297, 12.81928) i skala 1:8. Ett flygande tefat med de spår i marken som det lämnade efter sig.

Fakta/läs mer
Gösta Carlssons möte” på Riksorganisationen UFO-Sveriges hemsida

Ufot i oktober 2020.


Gamla och nya gruvor på Österlen

Moderna tiden, Skåne Posted on Sun, January 31, 2021 15:22:22

Först som sist: Hälften av det blod som flyter i mina ådror kommer från Österlen i Skåne och jag älskar denna del av Sverige. Min anfaders porträtt hänger i koret i S:t Nikolai kyrka i Simrishamn.

En stor del av Sveriges ekonomiska framgång det senaste seklet kan vi tacka gruvorna och vattenkraften i den norra delen av landet för. Industriella projekt som åsamkat naturen stora skador och tvingat människor att flytta.

Den nya tidens teknik kräver också ”sitt offer”. Solenergi och vindkraft skulle kunna vara ett lyft för miljön och bromsa uppvärmningen av vårt jordklot – men de batterier som behövs för att jämna ut produktionen kräver speciella metaller som vanadin. Många vill ha grön el, men ingen vill ha gruvorna. Speciellt inte på Österlen, det är grevar och nunnor överens om.

Gruvbrytning på Österlen är dock inget nytt. Senast för runt 70 år sedan bröts flusspat omkring Onslunda. Den första inmutningen gjordes 1939 och driften, med ett 30-tal anställda, pågick fram till 1955. Rester av gruvhålen finns kvar, ett lättillgängligt ligger intill den nedlagda järnvägen mellan Onslunda och S:t Olof (kartkoordinater 55.61220, 14.10409).

Delvis igenfyllt gruvhål.
Lastkaj vid den nedlagda järnvägen.

Jag vet inte hur miljön (och arbetsförhållandena) är i och kring gruvorna i Kina där vanadin bryts, men det ligger långt borta så det spelar kanske inte så stor roll. Precis som med gruvorna uppe i Norrland…

OBS: Blogginlägget har rättats avseende användningen av vanadin.

Fakta/läs mer
Ewe Larsson: ”Boken om Onslunda – Borstabygden”, 2002

Gör en kastalsafari när du besöker Österlen



Alla var vi barn i början – även Jesus

Forn- och medeltid, Hela hus, Kyrkligt/religion, Skåne Posted on Thu, December 10, 2020 09:38:08

Brönnestads kyrka, strax söder om Hässleholm, bjuder besökaren på unika takmålningar från 1400-talet. Kyrkan är helgad åt Maria, Jesus ömma moder, och hon figurerar i flertalet av målningarna – inte minst i familjescener tillsammans med make och barn.

En av målningarna visar hur Josef lär Jesus att gå med hjälp av en gåstol. Kanske har han själv snickrat ihop den – kanske som födelsedagspresent på sonens ettårsdag.

Mor Maria syr barnkläder medan far Josef lär barnet Jesus att gå.
Brönnestads sevärda kyrka.


Landskronas medeltida stadsmur göms under jord

Forn- och medeltid, Militärt, Skåne Posted on Tue, November 10, 2020 09:43:29

Sex städer inom Sveriges nuvarande gränser hade stadsmur under medeltiden. Visbys ringmur är världsklass, men även muren i Åhus är välbevarad och värd ett besök. I Kalmar har man grävt fram en liten stump. I Stockholm måste man gå inomhus för att få se lämningarna och i Malmö krävs det lite sakkunskap för att ta till sig befästningen. I Landskrona, slutligen, krävs det minst sagt livlig fantasi.

Staden Landskrona grundlades 1413 av hjältekonungen Erik av Pommern. Runt staden uppfördes en vall med vallgrav och sju stadsportar. Mot den medeltida hamnen var skyddet förstärkt med en mur. Landskronas militära betydelse växte och befästningarna moderniserades löpande. I mitten av 1500-talet byggdes ett slott, föregångaren till dagens citadell, i stadens västra hörn. Den medeltida stadsmuren hängde med till slutet av 1600-talet.

Skåne erövrades av Sverige 1658 och de nya herrarna övervägde till och med att göra Landskrona till Skånes ”huvudstad”. Den största förändringen inträffade dock på 1740-talet. Landskrona skulle bli en modern fästningsstad. För bästa möjliga skydd utplånades den befintliga bebyggelsen. Hamnen fylldes ut och hela staden flyttade ett steg söderut. Man får en bra bild av den nya stadsbilden på Gustaf Ljunggrens karta från 1853.

Den medeltida stadsmuren gick mellan Västerport, som låg mitt i dagens citadell, och Mölleport, ungefär i korsningen Storgatan–Norra Långgatan. (Den stora bryggan i hamnen utgick från S:ta Gertruds port, ungefär i korsningen Selma Lagerlöfs väg–Kungsgatan.) De rester som kan finnas befinner sig under markytan. Vid grävningar i korsningen Kungsgatan–Norra Långgatan har man hittat raserade grundstenar. Fynden tyder på att muren delvis var uppförd av tegel.

Norra Långgatan västerut, här gick muren.

Suktar du efter medeltid i Landskrona finns det bara en plats att besöka. I början av 1930-talet grävdes grunden av den gamla stadskyrkan, som revs i samband med flytten av staden, fram. S:t Johannes Baptista, från omkring 1420, pryder gräsmattan i Stadsparken.

”Resterna” av den medeltida kyrkan.

Fakta/läs mer
Bengt Jacobsson: ”Medeltidsstaden 48: Landskrona”, Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer, 1983
Karl Wallgren: ”Den medeltida stadshamnen – om strandområdets topografi och funktion i tre Öresundsstäder”, Lunds universitet, 2007



Tydlig rest av Malmö medeltida stadsmur

Forn- och medeltid, Skåne Posted on Wed, August 15, 2018 06:59:52

I föregångaren till denna blogg – Osevärdheter – har undertecknad hävdat att det inte finns några synliga spår efter den medeltida stadsmuren i Malmö. Fake news! Lämningarna är mycket tydliga.

Den medeltida stadsmuren i Malmö började uppföras 1434 på order av hjältekonungen Erik av Pommern. Den var cirka 1.600 meter lång och löpte längs strandlinjen mot Öresund. Muren var byggd av tegel och cirka 5 meter hög. Den var försedd med ett flertal torn och portar.
Erik Dahlbergs teckning Carl Gustafs högtidliga intåg i Malmö den 9 mars 1658. Den medeltida muren syns tydligt framför staden.

Kung Erik lät även bygga en mindre borg i Malmös nordvästra hörn. På klassiskt manér utnyttjades stadsmuren som borgmur. När den medeltida muren blev omodern i slutet av 1600-talet ersattes den av nya och kraftigare befästningsverk. Även den lilla borgen blev snabbt omodern och idag ståtar Malmöhus på dess plats. Men all medeltid är inte borta!

Nedre delen av dagens norra slottsfasad är från den ursprungliga borgen och därmed rester av den medeltida stadsmuren. Samma sak med slottsbyggnadens västgavel. Där syns tillochmed skyttegången på den gamla muren.
Västgaveln med medeltida skyttegång.

Den som intresserar sig för stormaktstidens mur runt Malmö hänvisas till några framgrävda stenar i nordvästra hörnet av Gustav Adolfs torg.

Fakta/läs mer
Sven Rosborn: ”Malmöhus”, Malmö museum, 1977.
Sven Rosborn: ”Det medeltida Malmö. Detektivarbeten under mer än ett sekel i en gammal stads historia”, 2016.

Läs om medeltida stadsmurar på Osevärdheter!
Historia mitt i maten (muren i Stockholm)
Hett intill Kalmar slott
Stenansikten i Visby
Solklar tvåa bland murarna i Norden (Åhus)
Ett veck på ringmuren (Visby)

Stormaktstid på Gustav Adolfs torg.



Next »