Blog Image

Oskyltat

Välkommen till Oskyltat!

På bloggen Oskyltat hittar du sevärdheterna du inte visste att du ville se – de som sällan är utmärkta med en skylt. Oskyltat är en direkt fortsättning på bloggen Osevärdheter som jag 2010–2017 hade hos Dagens Nyheter. De 235 inläggen hos DN är fortfarande tillgängliga. De första tio årens inlägg hittar du på denna samlingssida, perfekt när du letar utflykter i Sverige. Oskyltat finns även som grupp på Facebook.

Hör gärna av er med synpunkter och förslag. Sprid länken till bloggen och dela inläggen på Facebook. Jag gör detta i första hand för min egen skull, men det är alltid roligare om det finns någon som tar del av vad man skriver.

Mats Areskoug
areskoug(at)telia.com

Spårlöst klosterliv i Viby

Forn- och medeltid, Kyrkligt/religion, Övriga Sverige Posted on Sat, June 01, 2024 10:24:38

Det här inlägget har varit på gång i många, många år. Det har åkt in och ut på ”publiceringslistan”. Ofta ersatt av aktuellare och/eller intressantare platser. Nu är det i alla fall dags att presentera cistercienserklostret i Viby strax nordost om Sigtuna.

Enligt det så kallade Vibybrevet från 1160-talet donerade en kvinna vid namn Doter byn Viby till munkarna. Sonen Gere motsatte sig dock detta och till slut fick hjältekonungen Knut Eriksson rycka in och reda ut situationen. Regenten skänkte munkarna ny mark i Julita i Södermanland och på 1180-talet anlades det nya klostret.

Det är i högsta grad osäkert hur mycket kloster som hann byggas i Viby. Vid en arkeologisk undersökning 1973 påträffades en stensatt grav och murrester, som tolkades som lämningar efter klostret. Vid en mer omfattande undersökning 1997–2000 kunde arkeologerna konstatera att fynden var en tidigare okänd stenkyrka från början av medeltiden. Kyrkan hade inte färdigställts, kanske avstannade bygget när platsen donerades till munkarna.

Idag finns inget religiöst att titta på i Viby. Däremot är byn mycket väl värd ett besök. En oskiftad klungby med gårdar från 1800-talet. Resterna av kyrkan hittades på kullen i byns mitt, men de täcktes över när undersökningen var klar.

Fakta/läs mer
Anders Wikström: ”Kulturhistoriska miljöer norra Sigtuna stad”, Meddelanden och rapporter från Sigtuna museum 53, 2012.
Stenbäck mfl: ”Vibygrävningen 1997–2000”, Meddelanden och rapporter från Sigtuna museum 56, 2014.

Vid träden i bildens mitt hittades grunden av den medeltida kyrkan.



Innan Visby var Gotland

Forn- och medeltid, Gotland, Kyrkligt/religion Posted on Tue, April 02, 2024 09:42:57

Under en vacker gravsten i koret i Stenkyrka kyrka på norra Gotland ligger Licnatus begravd. Den mäktige mannen var gotlänningarnas sändebud hos hertigen av Sachsen, Henrik Lejonet, 1161. Dödsåret 1200 är det äldsta som finns på en gotländsk gravsten.

Fram till inbördeskriget mellan Visby och Gotland 1288, där staden segrade, dominerades handeln av öns så kallade farmannabönder. Affärerna gick bra. Ett bevis är att de flesta vikingatida silverskatterna i Skandinavien har hittats på Gotland. Ett annat är de nästan hundra medeltida kyrkorna på ön. I ryska metropolen Novgorod hade gutarna en egen handelsgård.

Gravstenen återfinns under mattan i koret.

När Licnatus och Henrik Lejonet möttes i tyska Artlenburg undertecknade de ett fördrag som bekräftade ett tidigare avtal från 1130. I korthet gavs gotländska köpmän samma rättigheter som de sachsiska i Sachsen, och vice versa på Gotland. Dessutom uppmanades gotlänningarna att besöka och göra affärer i hertigens projekt handelsstaden Lübeck.

Det tydligaste beviset på splittringen mellan stad och land på Gotland är den danska invasionen 1361. Landet stod upp medan stadsborna höll sig passiva.

I sammanhanget är det intressant att Gotland nämns i engelska Caterburysägnerna från slutet av 1300-talet. I presentationen av kaptenen sägs att han kände alla hamnar från Gotland till Kap Finistere.



Historiskt tryck på fastighetsmarknaden i Visby

Forn- och medeltid, Gotland, Vägar och spår Posted on Thu, December 21, 2023 07:03:57

Till och från under Visbys existens har det varit extremt högt tryck på fastighetsmarknaden i staden. Det senaste seklet har turismen varit motorn. Tidigare århundraden har det varit handeln.

Den medeltida kärnan innanför ringmuren kan kännas oförändrad från den tid Visby var navet i handeln på Östersjön. Dock har en hel del ändrats. Ett tydligt exempel är att dagens kvarter i de flesta fall var uppdelade i mindre enheter, skilda åt av trånga gränder. Dessa byggdes i de flesta fall bort under 1600-talet.

Ett sätt att öka antalet kvadratmeter i sina byggnader var att bygga ett valv över en angränsande gata. Ett femtontal sådana medeltida valv är kända – fem återstår över dagens gator.

Ett perfekt exemplen på de båda fenomenen är kvarteret Hornet, sett från Mellangatan 21. På 1200-talet delades kvarteret i två delar av en gränd i öst-västlig riktning, en gränd som blev tomtmark på 1600-talet. Den medeltida, bevarade, byggnaden mot Mellangatan hade ett valv över gränden. Valvet byggdes igen på 1850-talet, men togs upp igen i början av 2000-talet.

Valvet är nu inglasat och man kan föreställa sig den medeltida grändens sträckning genom kvarteret ned mot Packhusplan. Den öppna platsen var stadens förnämsta torg under tidig medeltid, belägen precis innanför muren med hamnen utanför.

Läs även om försvunna gränder Gamla stan i Stockholm.

Fakta/läs mer
Waldemar Falck: ”Bebyggelse i Visby under medeltiden – kring ett rekonstruktionsarbete” i ”Bebyggelsehistorisk tidskrift”, 1982.
Joakim Hansson (red): ”Visby innerstad – en bebyggelseinventering del 1”, Länsmuseet på Gotland”, 2002.



En bild säger mer än tusen runor

Forn- och medeltid, Övriga Sverige Posted on Mon, November 20, 2023 09:57:28

Berättelser om den och den – söner till någon – som åkt till Särkland och blivit örnmat. Runstenarnas historier om vikingarnas bravader och släkt blir lite tröttande i längden. Desto roligare att kolla på bilderna.

Runsten U 1043 i Onslunda i Uppland (kartkoordinater 60.01589, 17.63196) berättar (gäsp) att Ulv, Gudfast och Gudmund låtit resa stenen efter pappa Ofeg. Samt att Gud ska hjälpa hans ande.

Stenen för några år sedan när ristningen var infylld. Foto: Uwe Zimmermann/CC BY-SA 4.0

Roligare är samlaget som är avbildat till höger på stenen. Vågar vi gissa att den skäggprydde mannen i överläge är pappa Ofeg? Vid mitt besök hade inte Riksantikvarieämbetets experter hunnit fylla i ristningen efter rengöringen av stenen, men vet man var man ska leta så framträder herdestunden ändå.

Lite mer drag. Foto: Uwe Zimmermann/CC BY-SA 4.0

U 1125 i Krogsta i en talldunge 2,5 mil österut (60.03050, 18.07071) är en av Upplands äldsta runstenar. Budskapet från 500-talet är ristat med den ovanliga äldre runraden på både fram- och baksida. Vilket det korta budskapet är tvistar dock de lärde om.

På stenens framsida möter oss en figur med uppsträckta armar. Kanske är det döden. Kanske är det en ande som skyddar gravfältet som stenen är rest i.

En hälsning från andra sidan?

Missa inte runstenen söder om Morgongåva där ristaren tröttnade innan runorna kom på plats.



Två ”nya” kastaler att leta efter på Gotland

Forn- och medeltid, Gotland, Kyrkligt/religion, Militärt, Ruiner Posted on Wed, November 01, 2023 09:48:58

De medeltida kastalerna vid kyrkorna på Gotland tillhör öns stora sevärdheter och den här bloggen har tidigare tipsat om hur man gör en trevlig kastalsafari från norr till söder. De senaste decennierna har lett till nya spännande upptäckter i kastalbranschen.

1986 skulle skolbyggnaden i Näs byggas ut åt väster. Vid schaktningsarbetet frilades ett hörn av en kraftig stengrund. Grunden kunde friläggas till måtten 3,8 och 5,5 meter och den försvann in under skolhuset. Enligt en kartuppgift från mitten av 1800-talet skulle det på platsen för skolhuset funnits en ”stenbunden backe, fordom ett kastell”, så kanske var det resterna av en kastal som hittats. Eller kanske den medeltida prästgården.

Utbyggnaden av huset genomfördes och murresterna hamnade inom torpargrunden. Den nyfikna får nöja sig med att beskåda det som idag är bygdegården, strax sydväst om Näs kyrka.

Vilar det en kastal under det gamla skolhuset i Näs?

Det senaste vad gäller kastaler på Gotland är Hamra på Storsudret. När den föga imponerande kullen, ett par hundra meter öster om kyrkan, började grävas ut 2016 frilades de kraftiga grundmurarna till en rektangulär byggnad på ungefär 14 x 11 meter.

Rundade former i Hamra.

En kol 14-analys av trärester visar att anläggningen kan ha uppförts redan under den första hälften av 1000-talet – alltså under vikingatidens sista skälvande årtionden. Förutom åldern är det två saker som utmärker murresterna. Dels att de är mycket tjocka, 250 centimeter, dels de rundade hörnen. Två faktum som fått arkeologerna fundera på vad det egentligen är som man har grävt fram.

Även Österlen är bra för en kastalsafari.

Fakta/läs mer
Riksantikvarieämbetets rapport Dnr 321-500-2011 (om Näs).
Christian Hoffman: ”Arkeologisk undersökning av RAÅ Hamra 11:1”, 2018.
Adam Engvall: ”Beredskap eller kapprustning? Något om de gotländska kastalerna”, Uppsala universitet, 2020.



Skånsk runristare lade av

Forn- och medeltid, Kyrkligt/religion, Skåne Posted on Sat, July 01, 2023 10:37:49

Precis som halvfärdiga brev och böcker så finns det halvfärdiga runstenar. Den här bloggen har tidigare berättat om runstenen utan runor utanför Morgongåva i Uppland. Ett annat exempel på avbrutet arbete hittar du inne i kastalen vid Valleberga kyrka på Österlen.

Runsten är av det lite enklare slaget, men har ett kors och en förberedd slinga för runor. Där verkar arbetet har tagit slut. Stenen stod tidigare på kyrkogården och flyttades in i kastalen på 1930-talet.

En sten säger mer än tusen ord.

Valleberga kyrka är speciell på ytterligare två sätt. Dels har den sitt ursprung som en rundkyrka, vilka är ovanliga i Sverige. Dels har den en kastal, vilken är ganska ovanligt i Sverige. I slutet av 1800-talet ville församling riva allt och bygga nytt. Tack och lov satte myndigheterna i Stockholm stopp.

Läs mer om rundkyrkor och  Österlens kastaler på bloggen.



En spik från urtiden

Djur och natur, Forn- och medeltid, Västsverige Posted on Tue, May 02, 2023 08:36:06

Boken ”Försvunna världar” av Thomas Halliday, som kom ut 2022, tar dig med på en spännande resa till jordens urtid, långt innan människan klev in på scenen. Ibland frodades livet, ibland dog det nästan ut. Vi själva verkar vara oförmögna att stoppa den globala uppvärmningen – men ta det lugnt. Människan är inte allt, jorden snurrar vidare efter oss, med liv anpassat till de nya förhållandena…

Medan vi väntar på undergången kan du passa på att besöka den ”gyllene spiken” på Hunnebergs klippvägg i Västergötland (kartkoordinater 58.36264, 12.49760). Runt om i världen finns det gyllene spikar, var och en av dem en referenspunkt för en tidsålder i jordens geologiska historia. Två av dem i Sverige. (Den i Södra Sandby i Skåne har dock av allt att döma stulits från sin plats i vackra Fågelsångsdalen.)

Spiken.

Spiken i Hunneberg markerar början på ”Florian”, som inträffade för 478 miljoner år sedan. Namnet kommer från den lilla byn Flo strax öster om berget. Platsen valdes för här i bergssidan hittades för första gången en fossil efter ett speciellt djur – en graptolit med fyra armar (Tetragraptus approximatus). Mycket märkvärdigare än så här kan det knappast bli.

Fakta/läs mer
Platåbergens geopark: ”Gyllene spiken. En global geografisk referenspunkt

Graptoliten. Illustration av Henry Alleyne Nicholson (1873).


Standardborg för medeltida storman

Forn- och medeltid, Medeltida borgar, Militärt, Ruiner, Västsverige Posted on Sat, December 10, 2022 12:44:01

Äntligen dags igen för en medeltida borg. Ytterligare en lämning där det kärvs en hel del fantasi för att förstå hur det såg ut för 800 år sedan. Följ med till Ymseborg i Västergötland.

Standardlösningen: Hitta en kulle. Mura ett torn med tjocka väggar på toppen. Sedan en skyddande mur eller palissad runt tornet. Kanske några timrade hus. Infartsvägen kan gärna skyddas en liten förborg.

Vid Ymseborg, vid sjön Ymsens västra strand, är kullen med några murrester den tydligaste lämningen. Det går att ana en brunn och platsen för förborgen (kartkoordinater 58.69315, 13.97732).

Spännande? Kanske.

Borgens tillkomst är höljd i dunkel, som det brukar heta. Kung Knut Långe pekas ibland ut som byggherre och i så fall är det runt år 1230 som gäller. 1200-talet var fullt av uppror mot den rättmätige kungen (kungarna) och Ymseborg var minst sagt i hetluften. Efter ett uppror mot Magnus Ladulås drogs den in till kronan 1282. Sedan blev det tyst – kanske revs Ymseborg redan då.

De följande århundradena plockades sten för sten för att användas i andra byggprojekt. Återvinning är ingen ny företeelse.

Ymseborg i Suecia Antiqua et Hodierna, tryckt år 1705. Bottenvåningen av tornet står delvis kvar.


Next »