Blog Image

Oskyltat

Välkommen till Oskyltat!

På bloggen Oskyltat hittar du sevärdheterna du inte visste att du ville se – de som sällan är utmärkta med en skylt. Oskyltat är en direkt fortsättning på bloggen Osevärdheter som jag 2010–2017 hade hos Dagens Nyheter. De 235 inläggen hos DN är fortfarande tillgängliga via denna länk. Oskyltat finns även som grupp på Facebook.

Hör gärna av er med synpunkter och förslag. Sprid länken till bloggen och dela inläggen på Facebook. Jag gör detta i första hand för min egen skull, men det är alltid roligare om det finns någon som tar del av vad man skriver.

Mats Areskoug
areskoug(at)telia.com

Viborg – den fjärde svenska stadsmuren

Forn- och medeltid, Militärt, Övriga Sverige Posted on Sun, June 20, 2021 21:13:23

Det har hänt två gånger tidigare att bloggen tagit upp en plats utanför dagens Sverige: Nya Sverige i Delaware och svenska staden Nyen i dagens Ryssland. Nu är det dags för den medeltida stadsmuren i Viborg.

Fyra svenska medeltidsstäder hade stadsmur: Stockholm, Visby, Kalmar och Viborg. Ytterligare tre städer inom dagens gränser: Malmö, Åhus och Landskrona. Många städer hade någon form av stadsvall och senare under stormaktstiden byggdes kraftiga befästningar runt flera städer.

Den svenska staden Viborg fick sina privilegier 1403 efter att ha vuxit upp kring den drygt hundra år äldre borgen. Efter att hjältekonungen Karl XII gått vilse i öster blev staden rysk vid freden i Nystad 1721. Viborg blev finländsk 1917 vid landets självständighet och sedan sovjetisk vid freden i Moskva 1940.

På 1470-talet började man bygga en mur runt staden. Den var cirka 2 kilometer lång, 5–6 meter hög, 2 meter tjock och hade 10 torn. Muren blev dock snabbt omodern och började redan på 1500-talet att ersättas av kraftfullare försvarsverk. Torn revs, lämnades att förfalla eller fick nya uppgifter. Muren kom på en del ställen att ingå i de nya försvarsvallarna. De sista fåtaliga resterna revs på 1860-talet. Idag återstår bara Rådstornet, som fick sitt namn av att det finansierades och underhölls av stadens råd. Den nedre delen av tornet är medeltida. Efter militärtjänsten har det bland annat fungerat som klocktorn för den närbelägna finska kyrkan.

Rådstornet.

Viborg borde kunna vara en turiststad i världsklass med sin långa och spännande historia, medeltida borg, kyrkoruiner, läget vid vattnet, samt närheten till den finländska gränsen och till mångmiljonstaden S:t Petersburg. Vid mitt besök våren 2018 visade dock staden upp ett helt annat ansikte. Gamla stan saknade såväl människor som affärer och näringsställen. De gamla ruinerna var vackra – de från 1900-talet var inte lika tilltalande. 

Fakta/läs mer
Johan Wilhelm Ruth; ”Viborgs stads historia”, 1906
Gardberg & Welin: ”Wiborg – en stad i sten”, Schildts, 1996
Neuvonen mfl: ”Vyborg – town guide”, Rakennustieto Oy, 1999
Kari Tarkiainen: ”Sveriges Österland”, Atlantis, 2008

Modern ruin i gamla delen av Viborg.


Ruinfyllt även utanför Visby

Forn- och medeltid, Gotland, Kyrkligt/religion, Ruiner Posted on Mon, May 10, 2021 09:25:31

Visby är unikt med sina ruiner från medeltiden. Den som ger sig utanför ringmuren i jakt på medeltida lämningar blir inte heller besviken. Den här bloggen har tidigare redogjort för kastalerna. Nu har det blivit dags för ruiner av prästgårdar. Häng med på resan från Bunge, i norr på storön, till Sundre, längst i söder.

Bunge

Resterna av prästgården från 1300-talet ligger väl synliga alldeles intill kyrkogården. I ett hörn av byggnaden reser sig väggarna, med bland annat en vacker infattad fönsteröppning, upp mot sju meter. Av grundmurarna går det att uttyda att bottenvåningen hade två rum. Större delen av byggnaden revs 1807 och materialet återanvändes vid ett nybygge i närbelägna Fårösund.

Hellvi


Även prästgårdsruinen i Hellvi ligger väl synlig, i änget söder om kyrkogården. Den ska ha varit i bruk från mitten av 1200-talet till senare delen av 1500-talet då pastoratet lades under Lärbro. Tre rum i bottenplanet, med en ugn i den så kallade dagligstugan.

Tingstäde

Platsen för den medeltida prästgården har hamnat på kyrkogården sedan den utvidgats norrut. Grundmurarna är markerade, men den tydligaste lämningen är den ståtliga och välbevarade gårdsporten. Prästgården benämns 1744 som ”ganska storartad”. I den norra stigluckan har man murat in två reliefer, föreställande Petrus och Paulus, som troligen smyckat prästgården.

Viklau

Prästgårdsruinen restaurerades och lyftes fram som besöksmål för enbart drygt tio år sedan. Den ligger numer fullt synlig strax nordost och kyrkogården. Prästgården ska ha förstörts i en brand 1584. Enligt informationstavlan på platsen ska cementtrumman i ruinens sydvästra hörn ha byggts som en gömma för kyrksilvret under andra världskriget.

Linde

Även den gamla prästgården i Linde, sydväst om kyrkogården, tros ha övergivits redan under 1500-talet. Väggarna är bevarade till en dryg meters höjd på något ställe och det är lätt att urskilja planlösningen med fyra rum. Intressanta detaljer är resterna av två ugnar, nedre delen av en trappa och en avloppsränna genom en av ytterväggarna.

Lau


Ruinen, öster om kyrkogården, restaurerades grundligt 1935–36 och murarna höjdes rejält på sina ställen, så mycket att lite av ruinkänslan har försvunnit. Prästgården har antagligen sitt ursprung i en kastal från 1100-talet – de två nordligaste rummen har betydligt kraftigare ytterväggar. Under 1200- eller 1300-talet har anläggningen byggts om till prästgård med ytterligare fyra rum i söder.

Sundre


Lämningarna är otydliga men spännande. Den medeltida prästgården norra kortsida är gemensam med bogårdsmuren i sydvästra hörnet och utanför densamma kan man ana grundmurarna i gräset. Tydligaste lämningen är en bevarad mellanvägg, med en rundbågig portal, som nu fungerar som yttervägg i en liten stallbyggnad.

Fakta/läs mer
Bokverket ”Sveriges kyrkor



Rundkyrkor – att tänka utanför fyrkanten

Forn- och medeltid, Hela hus, Kyrkligt/religion, Övriga Sverige, Ruiner Posted on Tue, March 30, 2021 09:45:42

Det är något viss med rundkyrkor, inte bara det att långhuset är runt och kallas rundhus. Vetenskapen tvistar om bakgrunden till den runda arkitekturen.
• Byggdes de på grunden av runda hednatempel?
• Var kyrkorna byggda runda för att även kunna användas som försvarsanläggning?
• Hade inspirationen kommit från Heliga gravens runda kyrka i Jerusalem, uppförd av romerske kejsaren Konstantin 335?
Kanske är svaret en kombination, kanske något helt annat.

I Sverige har man identifierat tretton medeltida rundkyrkor. Tre av dessa ligger (låg) i vackra Falbygden: Agnestad, Dimbo och Skörstorp. Enligt västgötalagen uppfördes de två förstnämnda av biskop Bengt den gode i Skara, det vill säga under andra halvan av 1100-talet.

Det fina med de tre kyrkorna är att de är exempel på tre helt olika stadier av bevarande. Vilken blir din favorit?

Den som vill uppleva en hel kyrka beger sig till Skörstorp. Många av de bevarade rundkyrkorna i Sverige har byggts in i större kyrkokomplex, men den i Skörstorp är fortfarande rund och fin i formen.

Vackra Skörstorp.

Gillar man kyrkoruiner, eller i det här fallet grundmurar, rekommenderas Agnestad. Gravar tyder på att det legat en äldre kyrka på platsen. Enligt urkunderna bör rundkyrkan ha övergivits omkring 1540.

Spänande Agnestad.

Gillar man kyrkor som är helt borta rekommenderas Dimbo. Här tröttnade församlingen på den lilla och förfallna medeltida kyrkan. Rundkyrkan revs helt sonika och materialet användes i den nya fyrkantiga kyrkan som uppfördes intill under åren 1814–17. Den gamla kyrkplatsen markeras av en gammal gravsten som ställts på högkant.

Dimbo i slutet av 1600-talet, teckning av Johan Peringskiöld.
Dimbo 2020.

Har du inte vägarna förbi Falköping kan du avnjuta rundkyrkor, mer eller mindre inbakade, i Valleberga i Skåne, Hagby och Voxtorp i Småland, Vårdsberg i Östergötland, samt i Bromma, Munsö och Solna i Uppland.

Har du vägarna förbi så missa inte de medeltida kapellen i Skövde.

Fakta/läs mer
Ing-Marie Nilsson: ”Rundkyrkor i Norden”, D-uppsats i medeltidsarkeologi vid Lunds universitet VT 1994
Bonnier mfl: ”Svenska kyrkor”, Medströms, 2008



Låt Rådmansö bli en ö igen

Forn- och medeltid, Moderna tiden, Övriga Sverige Posted on Sat, February 20, 2021 10:31:37

En gång i tiden kunde fartyg passera genom Nenningesund mellan Rådmansö och fastlandet – en säker farled inomskärs i Roslagen. Sundet nämns i ”Kung Valdemars segelled”, en guide från 1200-talet för hur man med båt tar sig från det då danska Blekinge till det då danska Reval (Tallinn). Men landet reser sig och smala passager växer igen. Nenningesund ”försvann” någon gång i slutet av 1800-talet.

På Häradsekonomiska kartan från början av 1900-talet är det tidigare sundet markerat som en å.

Det är dock inte omöjligt att klockan vrids tillbaka. Föreningen Nenningesund kämpar för att förbindelsen mellan Höggarns- och Prästfjärden ska återställas med kanal för mindre båtar. En skylt invid Rådmansvägen (kartkoordinater 59.73802, 18.90834) markerar det forna sundets (och den tänkta kanalens) läge. Kanske kan Rådmansö bli en ö igen.

Sundet hösten 2020.


Vi som har seglat på Tvären

Forn- och medeltid, Hela hus, Moderna tiden, Övriga Sverige Posted on Sun, January 10, 2021 10:27:01

I skärgården mellan Nyköping och Trosa ligger Tvären. Den ”cirkelrunda” fjärden skapades för omkring 460 miljoner år sedan då en meteorit, med kanske 300 meters diameter, rammade jorden med en hastighet av 70.000 km/h. Till glädje för dagens forskare som vill studera djurlivet för länge sedan. (I Lockne i Jämtland och Granby i Östergötland finns ytterligare stora meteoritkratrar från samma tidsperiod, då det som idag är Sverige låg under vatten.)

Tvären från norr i december 2020. Studsviksanläggningen skymtar till höger.

En annan kraftig energiform är kärnkraft. I slutet av 1950-talet uppförde AB Atomenergi en forskningsanläggning vid Tvärens västra strand. (Företaget bytte senare namn till Studsvik – efter platsen.) ”Atomstaden” hade tre forskningsreaktorer, de sista stängdes 2005. Kärnkraften lever dock vidare i de företag som i dag huserar på området.

Vykort från Atomstadens första år.

Några somrar på 1970-talet besökte jag min farbror, om för övrigt arbetade på Studsvik, i Nyköping. Tillsammans gjorde vi segelturer på och omkring Tvären. En vacker del av Sörmland, speciellt kring Stendörren och Sävsundet. Och nog var vattnet lite varmare än hemma på Gotland när man badade. Om det berodde på kylvattnet från reaktorerna eller kvarvarande glöd från meteoritnedslaget är svårt att säga.

Läs även: Meteorit skrämde slag på Härjedalsbor

Fakta/läs mer
• Lars Rosengren: ”En svensk stad för atomer” i Teknikens Värld 16/1958
• Åsa Frisk: ”Meteoritkratrar visar 460 miljoner år gammalt djurliv”, avhandling vid Uppsala universitet 2009
• Sören Tylstedt: ”Meteoritnedslag och världens äldsta triangel” i Berättelser från Bälingebygden återgiven i Sörmlands Nyheter den 11 maj 2017



Alla var vi barn i början – även Jesus

Forn- och medeltid, Hela hus, Kyrkligt/religion, Övriga Sverige Posted on Thu, December 10, 2020 09:38:08

Brönnestads kyrka, strax söder om Hässleholm, bjuder besökaren på unika takmålningar från 1400-talet. Kyrkan är helgad åt Maria, Jesus ömma moder, och hon figurerar i flertalet av målningarna – inte minst i familjescener tillsammans med make och barn.

En av målningarna visar hur Josef lär Jesus att gå med hjälp av en gåstol. Kanske har han själv snickrat ihop den – kanske som födelsedagspresent på sonens ettårsdag.

Mor Maria syr barnkläder medan far Josef lär barnet Jesus att gå.
Brönnestads sevärda kyrka.


Landskronas medeltida stadsmur göms under jord

Forn- och medeltid, Militärt, Övriga Sverige Posted on Tue, November 10, 2020 09:43:29

Sex städer inom Sveriges nuvarande gränser hade stadsmur under medeltiden. Visbys ringmur är världsklass, men även muren i Åhus är välbevarad och värd ett besök. I Kalmar har man grävt fram en liten stump. I Stockholm måste man gå inomhus för att få se lämningarna och i Malmö krävs det lite sakkunskap för att ta till sig befästningen. I Landskrona, slutligen, krävs det minst sagt livlig fantasi.

Staden Landskrona grundlades 1413 av hjältekonungen Erik av Pommern. Runt staden uppfördes en vall med vallgrav och sju stadsportar. Mot den medeltida hamnen var skyddet förstärkt med en mur. Landskronas militära betydelse växte och befästningarna moderniserades löpande. I mitten av 1500-talet byggdes ett slott, föregångaren till dagens citadell, i stadens västra hörn. Den medeltida stadsmuren hängde med till slutet av 1600-talet.

Skåne erövrades av Sverige 1658 och de nya herrarna övervägde till och med att göra Landskrona till Skånes ”huvudstad”. Den största förändringen inträffade dock på 1740-talet. Landskrona skulle bli en modern fästningsstad. För bästa möjliga skydd utplånades den befintliga bebyggelsen. Hamnen fylldes ut och hela staden flyttade ett steg söderut. Man får en bra bild av den nya stadsbilden på Gustaf Ljunggrens karta från 1853.

Den medeltida stadsmuren gick mellan Västerport, som låg mitt i dagens citadell, och Mölleport, ungefär i korsningen Storgatan–Norra Långgatan. (Den stora bryggan i hamnen utgick från S:ta Gertruds port, ungefär i korsningen Selma Lagerlöfs väg–Kungsgatan.) De rester som kan finnas befinner sig under markytan. Vid grävningar i korsningen Kungsgatan–Norra Långgatan har man hittat raserade grundstenar. Fynden tyder på att muren delvis var uppförd av tegel.

Norra Långgatan västerut, här gick muren.

Suktar du efter medeltid i Landskrona finns det bara en plats att besöka. I början av 1930-talet grävdes grunden av den gamla stadskyrkan, som revs i samband med flytten av staden, fram. S:t Johannes Baptista, från omkring 1420, pryder gräsmattan i Stadsparken.

”Resterna” av den medeltida kyrkan.

Fakta/läs mer
Bengt Jacobsson: ”Medeltidsstaden 48: Landskrona”, Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer, 1983
Karl Wallgren: ”Den medeltida stadshamnen – om strandområdets topografi och funktion i tre Öresundsstäder”, Lunds universitet, 2007



”Okänd” bastion vid Visby ringmur

Forn- och medeltid, Gotland, Militärt Posted on Sat, June 13, 2020 22:36:18

Stadsmuren runt Visby är minst sagt väldokumenterad, ändå finns detaljer som är lite mindre kända. Den är bloggen har tidigare berättat om murens enda konstnärliga utsmyckning och ett till synes omotiverat knä på muren.

Medeltida murar fungerar bäst så länge krig utkämpas med armborst och kastmaskiner. Med kanoner krävs något annat. Muren i Visby förstärktes på 1500-talet med två kaponjärer på den östra sidan, varifrån man kunde skjuta längs med muren. 

Efter hjältekonungen Karl XII:s debacle vid Poltava ökade oron för att de lömska ryssarna skulle attackera Gotland och Visby. På den södra delen av ringmuren uppfördes två bastioner. Dessutom påbörjades 1712 en tredje bastion, Stadsbastionen, som knappt har lämnat några spår efter sig.

Ritning daterad den 23 december 1712. Ur boken ”Visby stadsmur”.

Bastionen uppfördes vid en öppning i muren som hade uppstått efter att sadeltornet norr om Kajsartornet rasat. Resterna efter av raset hade forslats bort och antagligen använts i andra byggprojekt. Bastionen skulle utrustas med sex kanoner för att flankera muren. Anläggningen finns dock inte med på någon karta, så antagligen blev den aldrig helt färdigställd.

Strax norr om Kajsartornet, mitt för busstationen, syns tydligt att muren lagats på ett nästan provisoriskt sätt. Framför reparationen kan med lite god vilja urskilja formen av en bastion i marken. (Det syns lite tydligare i någon kartfunktion på nätet.) 

Platsen för bastionen idag.

Det skedde några ryska strandhugg på Gotland 1715–18, men Visby var aldrig hotat. 1808 ockuperade Ryssland hela ön, som då saknade ett militärt försvar. Inga befästningar bemannades – inte ett enda skott avlossades.

Det var allt för vårterminen 2020. Nya upptåg i augusti. Trevlig sommar!

Fakta/läs mer
Eckhoff & Janse: ”Visby stadsmur del 1”, Wahlström & Widstrand, 1936



Next »