Blog Image

Oskyltat

Välkommen till Oskyltat!

På bloggen Oskyltat hittar du sevärdheterna du inte visste att du ville se – de som sällan är utmärkta med en skylt. Oskyltat är en direkt fortsättning på bloggen Osevärdheter som jag 2010–2017 hade hos Dagens Nyheter. De 235 inläggen hos DN är fortfarande tillgängliga via denna länk. Oskyltat finns även som grupp på Facebook.

Hör gärna av er med synpunkter och förslag. Sprid länken till bloggen och dela inläggen på Facebook. Jag gör detta i första hand för min egen skull, men det är alltid roligare om det finns någon som tar del av vad man skriver.

Mats Areskoug
areskoug(at)telia.com

Mössan av för den nygamla stationen Vega

Moderna tiden, Storstockholm, Vägar och spår Posted on Fri, November 29, 2019 07:06:52

Det är inte varje dag det dyker upp en ny pendeltågsstation i Stockholms län. Extra spännande blir det när stationen är på plats före det mesta av områdets nya bebyggelse och man kan vara helt ensam på en stor och splitter ny station. Lite undergångskänsla på nybygget.

Den nya stationen i september 2019.

Stationen Vega i Haninge öppnades den 1 april i år och ska i framtiden betjäna 10.000 nya invånare. Området har dock en äldre historia. Fastigheten Vega uppfördes på 1880-talet och stod fram till mitten av november 2019 kvar på adressen Nynäsvägen 1 då boningshuset totalförstördes i en misstänkt mordbrand. (Namnet lär komma av skeppet Vega som under ledning av nationalhjälten Adolf Erik Nordenskiöld pressade sig igenom isen i Nordostpassagen 1878–80.) Det som från början var landsbygd blev ett sportstugeområde, som blev ett villaområde och nu en toppmodern stadsdel.

Resterna i november 2019 av huset som gav stadsdelen namnet.

Platsen har dessutom en äldre järnvägshistoria. Järnvägen till Nynäshamn invigdes 1901. Hållplatsen Vega öppnade 1929 och fungerade fram till 1973. Den låg strax nordost om dagens gångbro mellan Lignells och Palanders vägar. Äldre bilder visar en enkel väntkur, på banans södra sida, och en plåtsstins. Inga fysiska lämningar upptäckta på platsen 2019 (kartkoordinater 59.19206, 18.13895).

Den gamla hållplatsen beskådad från norr.
Här nere låg hållplatsen.

Så på med vegamössan och besök stadsdelen Vega medan utbyggnaden pågår. Helst på Vegadagen den 24 april, dagen då vi firar den djärve upptäckaren.

Fakta/läs mer
• Inger Heijkenskjöld: ”Vega var ett skepp på drift” i Dagens Nyheter den 16 januari 1985
• Kenneth Landgren: ”Nynäsbanan”, SNJK, 2001
• Mauritz Henriksson: ”Samhället Vega-Söderhagens historia” på sajten Hembygd i Haninge, 2013



Högerkrok och vänsterkrok i Enskede

Moderna tiden, Storstockholm, Vägar och spår Posted on Wed, May 15, 2019 05:46:29

Enskede (nu Gamla Enskede) i södra Stockholm var Sveriges första kommunala trädgårdsstad. Saltsjöbaden och Djursholm skapades för förmögna som ville lämna den ohälsosamma innerstaden – i Enskede skulle en vanlig arbetarfamilj ha chansen att skaffa sig ett eget hus. Fördelaktiga lån och eget arbete gjorde det möjligt. 1908 togs det första spadtaget.

Höjdpunkten för en besökare i Gamla Enskede är de så kallade krokarna. Grusstigar som skär rakt igenom kvarteren och ger flanören tillfälle att även beskåda bosättningarnas baksida. Förutom välansade trädgårdar och uthus av olika slag bjuds det våren 2019 bland annat på levande höns.

I övrigt bjuder området på en trevlig blandning av hustyper. Bland annat den så kallade Enskedestugan, som presenterades på Stockholmsutställningen 1909. Den var tänkt som ett modellhem för en industriarbetare och hans familj. Ett 20-tal hus byggdes i Enskede 1909–10.
Solkroken.

Jag har inte studerat taxeringskalendern, men av huspriserna att döma har nog andelen industriarbetare minskat i stadsdelen. En inte helt ovanlig utveckling i Stockholms närförorter.

Fakta/läs mer
”Stockholms förstäder och villasamhällen 1911”, Rediviva, 1975
Gamla Enskede – byggnadsinventering 1974”, Stockholms stadsmuseum, 1976Samfundet S:t Eriks årsbok 1976

Utdrag ur ”Officiell karta över Stockholmstrakten”, Stockholms stadsbyggnadskontor, 1990.



En kvarlämnad bro i skogen

Bergslagen, Moderna tiden, Vägar och spår Posted on Thu, March 14, 2019 19:15:52

Den som råkar hamna på den slingrande grusvägen mellan Guldsmedshyttan och Stjärnfors belönas med en ståtlig järnvägsbro utan spår av räls.

Bron i Gränshyttan (kartkoordinater 59.74600, 15.04230) var en del av den cirka 10 kilometer långa järnvägen mellan Gullblankagruvan och masugnen i Guldsmedshyttan. Banan byggdes för transport av järnmalm och någon riktig persontrafik förekom inte.

Äventyret blev dock kort. Anläggningen togs i drift 1908, men redan 1931 var malmen i Gullblankagruvan slut. Två år senare var den sista malmen nedkörd till hyttan och ytterligare två år senare revs rälsen upp.

Gruvan är riven, rälsen är borta och även hyttan är riven. Efter 85 år får man glädjas åt att bron står kvar. (Även banvallen är farbar stora delar av sträckan.)

Fotnot: Vill du njuta av en nedlagd järnväg i Bergslagen med tydligare lämningar rekommenderas gamla BDJ – sträckan mellan Bredsjö och Gyttorp.

Fakta/läs mer
Sundström & Eriksson: ”Smalspår och sjöfart i Bergslagen”, Stenvalls, 2003
Industrilandskap i Bergslagen 2009



Strömlöst för järnvägen på Gotland

Gotland, Moderna tiden, Vägar och spår Posted on Thu, January 31, 2019 06:18:54

Intill den tidigare järnvägsstationen Stjärnarve i Eksta står ett ellok uppställt (kartkoordinater 57.28793, 18.21719). Ett minne från den gotländska järnvägsepoken? Knappast. Järnvägen på ön elektrifierades aldrig, trots att tågen rullade fram till 1960. Resande på Gotland fick nöja sig med ånga, diesel och bensindrivna rälsbussar. Lika bra var väl det, med tanke på hur uselt elförsörjningen fungerar på ön. (Som jämförelse kan nämnas att redan 1895 kördes ellok mellan Stockholm och Djursholm.)
Elloket.

Stationen Stjärnarve låg på Sydvästra Gotlands järnväg (SGJ), med sträckning från Klintehamn i norr till Hablingbo 27 kilometer söderut. Banan öppnade för trafik 1924, men den blev aldrig någon ekonomisk framgång. Redan efter tre år övertogs linjen av Klintehamn-Roma järnväg (KlRJ). Fallet fortsatte med förstatligande 1947 och nedläggning 1953.
Banvallen norrut från Stjärnarve.

Elloket i Eksta tillverkades 1949 av Asea för Skånska Cements kalkbrott i Limhamn utanför Malmö. Det var i bruk fram till 1967 och ställdes sedan upp i brottet tillsammans med andra uttjänta fordon. 1981 skänkte Cementa ett ånglok från Limhamnsbrottet till museijärnvägen i Dalhem på Gotland. Med i ”paketet” följde elloket och dessutom en hästspårvagn.

Spårvagnen donerades hos Svenska Spårvägssällskapet och den är återbördad till Malmö och ska renoveras, ångloket sattes in i museitrafiken. Elloket skänktes till en privatperson. Via före detta stationen i Hablingbo landade den udda fågeln i Eksta.

Loket står uppställt på privat mark, men det kan beskådas från den lilla vägen strax öster om stationshuset.

Fakta/läs mer
• ”El-lok och spårvagn till Hesselby” i Spårstumpen 3–4 1981, Föreningen Gotlandståget
• Janis Priedits: ”Industrilok i Skåne – Malmöhus län”, SJK småbaneavdelning, 1995
• Ragnar mfl: ”Statens Järnvägar på Gotland – Historien om järnvägens nedgång och fall”, Stenvalls, 2013

Läs även om den raserade viadukten i skogen, ett annat spår av SGJ.



Landsvägen allt längre från byn

Moderna tiden, Övriga Sverige, Vägar och spår Posted on Mon, October 01, 2018 06:31:11

Det är ett dilemma. Man vill inte ha biltrafiken rakt igenom byn, men med ringleder och förbifarter är det färre som stannar för en fika eller lunch. Det blir lugnt och skönt, men svårare att hålla affärsrörelser igång.

I norra Uppland ligger Mehedeby. Fram till för 50 år sedan gick Europaväg 4 rakt igenom samhället. (En väg som på den tiden tog svängen förbi Älvkarleby norrut mot Gävle.) År 1969 flyttade trafiken ett par hundra meter åt öster, ut i skogen. Den nya vägen uppgraderas 1977 till motortrafikled. Detta var dock inte nog. Bilarna blev fler och varje sekund mer värdefull. År 2007 stod motorvägen klar, ytterligare ett par hundra meter österut.
Ruinen den 2 oktober 2018.

Den övergivna motortrafikleden (kartkoordinater 60.44017, 17.41086) håller på att återtas av skogen, men än så länge är den en praktfull vägruin , dryg 1,5 kilometer lång. Ta dig tid att stanna till och sväng sedan in förbi Mehedeby.

Andra moderna vägruiner att njuta av:
Årstalänken i Stockholm
Huvudstaleden i Stockholm
Rastplatsen Öland i Småland



På samma våglängd på vägen

Moderna tiden, Övriga Sverige, Vägar och spår Posted on Sun, September 16, 2018 16:17:46

Jag tycker om att köra bil längre sträckor. (Det var annat när jag jobbade som försäljare i byggbranschen.) En del av nöjet är att lyssna de olika lokalradiostationerna under resans gång. Nu byter bilradion, i alla fall min, frekvens automatiskt. Annat var det förr. Vid varje länsgräns upplyste skyltar om vilken frekvens som gällde.

År 2007 beslutade dåvarande Vägverket att några nya radiofrekvensskyltar inte skulle sättas upp – med några få undantag, bland annat vid långa tunnlar. De nya bilradioapparaterna klarade rattandet själva. De befintliga skyltarna skulle få stå kvar, men plockas ned när de blivit slitna. Så passa på att njut av radiohistorien om du upptäcker en frekvensskylt.

Jag rekommenderar skylten som står på länsgränsen (kartkoordinater 59.41663, 15.69989) när du kör länsväg 249 från Fellingsbro till Arboga. 100, 5 MHz gäller för Västmanland om du fortfarande ställer in manuellt.

Läs på Osevärdheter om…
det gamla gästgiveriet i Fellingsbro
de medeltida kapellen i Arboga



Stadsorientering utanför muren i Visby

Gotland, Moderna tiden, Vägar och spår Posted on Sun, July 01, 2018 09:26:27

Det tål att upprepas: Det finns andra sevärdheter i Visby än ruiner, ringmur och nattklubbar. När du besöker staden i sommar rekommenderar jag att du fördjupar dig i försvunna gatunamn. En förbisedd vetenskap.

En bra hjälp är Visby byggnadsnämnds karta från 1956. För att inte ta för mycket tid från stranden koncentrerar vi oss på två områden med många namnbyten på gator: Smittenslund i öster och Södra Byrummet utanför Söderport.

Skulle du ändå vara intresserad av att gå på krogen kan du läsa blogginlägget om vad Ulf Lundells Jack gjorde i Visby på 1970-talet.

Villaområdena Smittenslund och Östra Vi började ta form i början av 1900-talet. Smittenslund återfinns på kartor från mitten av 1800-talet och återger antagligen namnet på någon som en gång i tiden ägt området. Fortfarande 1956 var områdena den östra utkanten av bebyggelsen i Visby. Gatuträckningarna är i stort sett de samma i dag, men en hel del namn har ändrats.

• Hortensiagatan. Är idag en del av Lärbrogatan.
• Karlhemsgatan. Den lilla gatstumpen har numer blivit av med sitt namn.
• Kasper Höjers väg. Några delar av den återfinns i Persgatan och Bogegatan.
• Smittenslundsväg. Är idag en del av Bungegatan
• Västra Persgatan. Har blivit en del av Birkagatan.

• Skogsvägen. Har blivit en del av Häggvägen.

• Kempfs väg. Har blivit en del av Allégatan.
Den nu namnlösa Karlhemsgatan.

Området omedelbart utanför Söderport präglades länge av industri och hantverk. Här låg även fram till nedläggningen 1960 Visbys järnvägsstation. Byrummen i Visby var öppna platser där man höll marknader, militärövningar och liknande. Södra Byrummet har förändrats mycket de senaste 30 åren, men de flesta av gatorna på kartan från 1956 finns kvar i någon form.

• Byrumsgatan. Är sedan 1972 namnet på det som på kartan heter Södra Byrummet. Den norra delen är idag namnlös och den södra heter Magasinsgatan.
• Kvarnvägen. Västra delen blev Palissadgatan 1972. Delen längs Södergravar har förlorat sitt namn.
• Silosgatan. Hette tidigare Hallgatan. Namnet Silosgatan försvann 1990 när industriområdet blev ett bostadskvarter. Även gatan försvann.
• Södra Byrummet. Se Byrumsgatan.
• Tvärgatan. Gatstumpen finns kvar, namnlös.

Magasinsgatan, tidigare Byrumsgatan.

Fakta/läs mer
Blomgren & Bäckman: ”Staden utanför murarne” Högskolan på Gotland, 2008.
Gotlands kommun: ”Bebyggelsens och utemiljöns karaktärsdrag i Visby ytterstad 1900–2000”.

Det här är terminens sista inlägg på bloggen. Glöm inte besöka några oskyltade osevärdheter under semestern, det kan rädda äktenskapet. Trevlig sommar!



Viadukt i gotländsk snårskog

Gotland, Moderna tiden, Vägar och spår Posted on Fri, December 15, 2017 06:46:42

De sista ordinarie tågen på Gotland rullade 1960, men spåren av det omfattande järnvägsnätet är fortfarande tydliga. Banvallarna är cyklingsbara (i bland körbara med en oöm bil) och många stationshus står kvar. Kort sagt en hel del intressant för järnvägsarkeologen.
Generalstabskartan (senast reviderad 1956)

En pärla bland lämningarna är viadukten vid Däpps (kartkoordinater 57.36424, 18.22063) strax söder om Klintehamn. Järnvägen är borta, landsvägen är omlagd och det södra brofästet är raserat. Men kvar i snårskogen står det norra brofästet, med bevarad ”varningsmålning” och allt.
Banvallen 64 år efter nedläggningen.

Sydvästra Gotlands järnväg (SGJ), med sträckning från Klintehamn i norr till Hablingbo 27 kilometer söderut, öppnade för trafik 1924. Banan blev aldrig någon ekonomisk framgång. Redan efter tre år övertogs den av Klintehamn-Roma järnväg (KlRJ). Fallet fortsatte med förstatligande 1947 och nedläggning 1953.
Viaduktens norra fäste.

För de som föredrar ”hela saker” rekommenderas Gotlands andra viadukt över järnväg. Den återfinns i fullgott skick vid Stora Vede (kartkoordinater 57.60797, 18.39198) i Follingbo. Inte lika spännande…
Varningsmålningen.

Fakta/läs mer
Ragnar mfl: ”Statens Järnvägar på Gotland – Historien om järnvägens nedgång och fall”, Stenvalls, 2013.

Fler gotländska järnvägsäventyr på Osevärdheter
Gotland 65 år före Stockholm (om järnväg till flygplats)
Underbart är kort (om 47 års längtan efter en järnvägskorsning)



Next »