Vägar och spår – Oskyltat

De boende i Kräkånger fick nog

Moderna tiden, Vägar och spår, Västerbotten Postad av Mats Areskoug ons, juni 10, 2026 06:29:25

Midsommardagens morgon i det trånga och solvarma tältet. Det blev mycket stark saft under gårdagen och det är osäkert vad som sades och gjordes. Du mår både fysiskt och psykiskt illa: kräkånger.

När bilismen ökade efter det senaste världskriget fick världen upp ögonen för den lilla byn Kräkånger i Västerbotten där den låg vid dåvarande Riksväg 13 (nu E4). Det skrattades säkert en del i de passerande fordonen. Att ”kräk” betyder skarp vinkel (som till exempel i Kräklingbo på Gotland) och ”ånger” havsvik (tänk på Ångermanland) var det ingen som reflekterade över.

Generalstabskartan 1937.

Byborna fick i alla fall nog och sedan 1951 heter byn Lövsele. ”Löv” efter sockennamnet Lövånger och ”sele” efter den lilla sjön Selet. Det gamla namnet lever dock vidare i Kräkångers ekogård. Respekt! Byn som sådan sticker inte längre ut.

Skyltar vid E4 sommaren 2025.

Närbelägna Kräkångersnoret (av lustigkurrarna uttalat Kräkånger-snoret) blev helt kort och enkelt Noret.

Fakta/läs mer
Skellefteå hembygdsförening om Kräkånger.
Ulf Lundström: ”Bebyggelsenamnen i Bureå, Burträsks och Lövångers socknar i Skellefteå kommun jämte studier av huvudleder och nybyggesnamn”, Umeå universitet, 2015.

Kommentarer(0) https://www.oskyltat.se/?p=1290

Ur led var tiden – och nollan i Stockholm

Hela hus, Nyare tiden, Storstockholm, Uppland, Vägar och spår Postad av Mats Areskoug ons, april 01, 2026 07:22:56

Till slut gick det inte längre att utgå från att klockan var 12 när solen stod högst på himlen. Med de moderna kommunikationerna, speciellt järnvägen, kunde inte olika platser i landet ha olika tid. Till exempel skiljde det 24 minuter mellan Stockholm och Göteborg och hela 45 minuter mellan Haparanda och Strömstad.

Den 1 januari 1879 fick hela Sverige en gemensam tid som utgick från en meridian 3 grader väster om meridianen vid Observatoriet i Stockholm. En kompromiss och ungefär mitt i landet. Lite olyckligt blev tidsskillnaden till hela världens nollmeridian i Greenwich 1 timme – och 14 sekunder. Den 1 januari 1900 justerades den svenska tiden till den mellaneuropeiska som utgår från 15 grader öster om Greenwich och de 14 sekunderna gick upp i rök.

Nollmeridianen i Greenwich i östra London är en sevärdhet av rang och många turister har stått med en fot på var sida om linjen. En fot på västra halvklotet och den andra på östra. Observatoriet i centrala Stockholm ritades av Carl Hårleman och byggdes 1747–53. Sedan 1756 mäts här temperatur och nederbörd. Tidigare fanns Observatoriemuseet i byggnaden, men det är tyvärr stängt sedan drygt tio år. Men Sveriges tidigare nollmeridian, som främst användes vid kartering, finns markerad – i alla fall den som gällde till 1827 då en justering på 18 meter gjordes för att de nyinskaffade mätinstrumenten behövde stå stadigare. Inte lika ståtligt som i Greenwich, men ändå.

Sveriges gamla nolla.

Sveriges sedan 1900 gällande nollmeridian passerar i närheten av flera städer från Östersund i norr till Karlshamn i söder. Vill man uppleva var solen står högst klockan 12 är det dock Eksjö som gäller. Någon ny svensk nollmeridian har jag inte lyckats identifiera. Själv går jag till platsen för det numer rivna torpet Lustigkulla (Spökhuset, som min fru kallade det när hon var liten) i närheten av sommarstugan i Bergslagen. Det låg 15 grader ost Greenwich.

Ska man ta ett kort, men bredare grepp, om tidsskillnader är Centraleuropeisk tid, som vi tillhör, intressant. Zonen sträcker sig från Polen i öster till Spanien i väster. Samma klockslag, men en ”tidsskillnad” på ungefär två timmar.

Fakta/läs mer
Bergström (red) & Elmqvist (red): ”Huset närmast himlen. Stockholms observatorium 250 år”, Observatoriemuseet, 2003.

Det numer rivna spökhuset mellan Nora och Lindesberg.

Kommentarer(0) https://www.oskyltat.se/?p=1251

Bekvämaste fjällturen

Dalarna, Djur och natur, Vägar och spår Postad av Mats Areskoug tor, mars 19, 2026 05:48:07

Drömmer du om en tur till svenska fjällen i sommar? Att få spana ut över de fria vidderna ovanför trädgränsen. Men kanske är du lite orolig för att konditionen och knäna inte klarar Kungsleden eller Kebnekajse. Lugn, det går att ta bilen.

Sveriges högst belägna väg (som är öppen för vanlig trafik) leder upp den övre parkeringen vid Nipfjället i nordvästra Dalarna. Du behöver inte syrgas, men väl där befinner du dig 1 003 meter över havet. Vyerna över kalfjället är fantastiska!

Fjällen!

Som bonus så kan man träffa på Nipgubben, som vaknar över berget och besökarna, och testa åt vilket håll bilen rullar när man frikopplar vid den så kallade trollvägen. Eftersom vägen ligger där den ligger så är den bara öppen sommartid, men börja planera din fjälltur redan nu.

Ännu mer fjäll!

Fjällväg!

Nipgubben.

En bit norrut ligger Högvålen, Sveriges högst belägna by.

Kommentarer(0) https://www.oskyltat.se/?p=1242

Spåra Roslagsbanan upp till Rimbo

Moderna tiden, Uppland, Vägar och spår Postad av Mats Areskoug ons, december 10, 2025 07:40:12

För hundra år sedan rullade det tåg kors och tvärs genom Roslagen, men sedan 1960-talet har järnvägsnätet tyvärr krympt betydligt. De gamla banvallarna ligger dock kvar och är många gånger perfekta promenadvägar om man vill komma ut i naturen.

Trafiken mellan Stockholm och Rimbo startade 1885 och den varade i nästan ett sekel. 1981 lades delen Kårsta–Rimbo ned och därmed friställdes drygt 13 kilometer banvall. Marken är fortfarande reserverad för en eventuell återstart av järnvägen. Idag är den allt från stig till fin grusväg.

Ta tåget till Kårsta och promenera i banans riktning. Kvar i naturen står några skyltar från järnvägsepoken. Dessutom har hembygdsföreningen satt upp informationstavlor längs vägen. Intill Näs herrgård fanns fram till 1922 hållplatsen Sparren. Allt som återstår är ett skjul som ska ha fungerat som garage för banvaktens dressin.

Stopp för tågen i Kårsta.

Det har växlats klart.

46 kilometer från Stockholm kan resenären spana ut över sjön Sparren.

Här låg hållplatsen Sparren.

Banvallen passerar sedan under väg 280 för att nå fram till sträckans enda station, Rö. Tyvärr är stationshuset rivet, men det finns några kraftiga lastbryggor att beskåda. (Här finns möjlighet att ta SL-bussen om benen blivit trötta.) Resterande fem kilometer går promenaden i stort sett parallellt med landsvägen. I Rimbo står stationshuset kvar i början av Ekdalsvägen och skylten på väggen avslöjar att Rimbo var en järnvägsknut.

Bron över banvallen byggdes så sent som 1993. Allt för att järnvägstrafiken ska kunna startas om.

Rö station runt sekelskiftet 1900. Foto: Järnvägsmuseets samlingar.

Järnvägsknuten Rimbo. Hä-sund står för Häverösund.

Ta en titt på en karta innan du ger dig av. Det är inga problem att hitta banvallen, men det är roligare när man är påläst.

Mer banvall att trampa i Stockholms län
Krutbanan
Djursholmsbanan
Sundbyberg-Ulvsunda järnväg
Sopjärnvägen Lövsta
Första järnvägen förbi Solna
Järnvägen förbi Stäket

Kommentarer(0) https://www.oskyltat.se/?p=1184

En pinne för säker färd

Forn- och medeltid, Gotland, Vägar och spår Postad av Mats Areskoug mån, september 01, 2025 07:27:02

Kasta en sten eller en pinne! Nej, det handlar inte om varpa eller kubb. Det är allvarligare än så.

Längs vägar och stigar runt om i landet finns så kallade offerkast av varierande ålder. Kanske har någon tragisk händelse inträffat på platsen, kanske har det slumpmässigt uppkommit i ett vägskäl. Förbipasserande resenärer har ”offrat” en sten eller en pinne, uttalat en besvärjelse och med åren har en hög skapats. Förhoppningsvis har det stoppat någon gengångare och/eller bidragit till lycka på den fortsatta färden.

I den utmärkta boken ”På stigar och vägar – en guide till gotländska vägminnen¨” av Louise Berry (1996) presenteras en väg i Hall-Hangvar naturreservat på den norra delen av ön. Här har människor färdats sedan bronsåldern, kanske ännu längre. Vägen är kantad av fornminnen, bland annat ett rejält offerkast (kartkoordinater 57.88290, 18.67594).

Enligt Riksantikvarieämbetet ska markägaren för drygt 50 år sedan eldat upp den gamla högen med pinnar, ovetande om dess historia. Sedan dess växer offerkastet igen. Bidra med en pinne när du besöker platsen – eller passerar något annat offerkast – så når du säkert ditt mål.

Än växer offerkastet.

Även vägen är ett forminne.

Kommentarer(0) https://www.oskyltat.se/?p=1130

Vackra kurvor på Södertörn

Södermanland, Storstockholm, Vägar och spår Postad av Mats Areskoug tor, maj 15, 2025 06:00:35

Finns det något härligare än en kurvig väg efter att man plockat fram motorcykeln från vinterförvaringen? Att lägga ned hojen åt höger och vänster och dra på där det är rakt. Vårkänsla!

Runt om i landet dras mc-förare till slingerbultarna. (Enligt Akademiens ordbok var det 1945 som ordet dök upp i betydelsen slingrande väg.) Den mest kända i Stockholms närhet är väg 257 mellan Tungelsta och Rosenhill på Södertörn. Cirka 15 kilometer med åtskilliga kurvor och backar.

Sträckan är dock olycksdrabbad, speciellt så här års när förarna är lite ringrostiga. Flera åtgärder har vidtagits: Hastigheten har sänkts, rejäla vägräcken har satts upp och mittremsan har räfflats. Det viktigaste är naturligtvis att inte överskatta sig själv som förare, men även om man tar det lugnt med bil så ”pirrar” det lite i magen.

Ta det lite lugnt!

Kommentarer(0) https://www.oskyltat.se/?p=1087

Första järnvägen – på ”nytt” spår

Nyare tiden, Vägar och spår, Värmland Postad av Mats Areskoug tis, april 01, 2025 06:57:22

Den 5 maj 1849 var det äntligen dags. Spaden sattes i jorden för Sveriges första järnväg för allmän trafik och redan efter fyra månader kunde hjältekonungen Oskar I inviga Frykstad-Clara Elfs jernväg.

Banan var åtta kilometer lång och fungerade som en länk mellan båttrafiken på Frykensjöarna och Klarälven. Ändhållplatser var bryggorna i Fryksta respektive Lyckan. Fram till 1856 var det riktiga hästkrafter som gällde och banan blev därmed inte först i landet med loktrafik.

Loket ”Fryckstad” med vagnar vid bryggan i Fryksta 1860. Foto: Järnvägsmuseet/PDM 1.0.

Allt rullade på till 1871. Förutom passagerare var det järn, jordbruks- och skogsprodukter som fraktades. Slutet kom när Fryksta kopplades samman med Nordvästra stambanan i Kil.

Vid platsen för det första spadtaget lades nio meter originalräls ut vid 100-årsjubileet 1949. Vid rälsen står en plåtsiluett föreställande ”Fryckstad”, det första loket. (Kartkoordinater 59.51203, 13.39031)

Siluett på spår.

Kommentarer(0) https://www.oskyltat.se/?p=1068

Lillängen – en ljusglimt bland all nationalromantik

Hela hus, Moderna tiden, Södermanland, Storstockholm, Vägar och spår Postad av Mats Areskoug lör, mars 01, 2025 07:37:21

När huvudstadens förnäma satellitsamhällen byggdes för drygt hundra år sedan var nationalromantik stilen som gällde. Djursholm och Saltsjöbaden är fulla av villor som skulle platsa i Gustav Vasas äventyr i Dalarna.

Vurmandet för det gamla är också tydligt när det gäller den då relativt nya företeelsen järnväg. Stationshusen längs Djursholmsbanan (invigd 1890) och Saltsjöbanan (1893) skulle kunna platsa i en lite modernare version av hjältekonungens äventyr. (Dalkarlarna jagar i Gustavs spår på järnvägarna MVJ och LSJ mot Sälen.) För mig som inte gillar nationalromantik känns det skönt med de undantag som finns. Blogginlägget om Djursholmsbanan tar upp stationen Sveavägen, men även vid Saltsjöbanan finns en ljusglimt: Lillängen.

Området Lillängen i Nacka planlades 1937 och redan samma år stod de första villorna klara för inflyttning. Småskaligheten och funktionalismen är en skön kontrast mot det storvulna Storängen strax intill. Den 6 september 1937 öppnade hållplatsen Lillängen. Den lilla kiosk- och väntsalsbyggnaden är funktionalistisk pärla.

Läs även inläggen om…
Saltsjöbanans ståtliga före detta stationshus vid Slussen
Försöken att bygga järnväg till Värmdö

Fakta/läs mer
• Cecilia Hammarlund-Larsson: ”Nacka kommun. Kulturhistoriska miljöer”, 1987.
• Hans Harlén: ”Saltsjöbanan”, Trafiknostalgiska förlaget, 2018.

Vykort från Pressbyrån. Stadsdelens ”centrum”, Lillängsplan, till höger.

En öde hållplats under ombyggnaden av Saltsjöbanan vintern 2024-25.

Kommentarer(0) https://www.oskyltat.se/?p=1055

Oskyltat

NY BOK!