Blog Image

Oskyltat

Välkommen till Oskyltat!

På bloggen Oskyltat hittar du sevärdheterna du inte visste att du ville se – de som sällan är utmärkta med en skylt. Oskyltat är en direkt fortsättning på bloggen Osevärdheter som jag 2010–2017 hade hos Dagens Nyheter. De 235 inläggen hos DN är fortfarande tillgängliga. De första tio årens inlägg hittar du på denna samlingssida, perfekt när du letar utflykter i Sverige. Oskyltat finns även som grupp på Facebook.

Hör gärna av er med synpunkter och förslag. Sprid länken till bloggen och dela inläggen på Facebook. Jag gör detta i första hand för min egen skull, men det är alltid roligare om det finns någon som tar del av vad man skriver.

Mats Areskoug
areskoug(at)telia.com

Gotländska posten

Gotland, Hela hus, Moderna tiden, Nyare tiden, Vägar och spår Posted on Sun, September 18, 2022 20:52:02

Alla som besöker Gotland känner till de magnifika stränderna och de medeltida kyrkorna. Men skippa baddräkten och psalmboken för en dag och ta dig an några av öns mer exotiska destinationer: Tio mindre ”orter” (ansamlingar av hus/byar) som en gång tiden hade både postkontor och järnvägsstation, ofta i samma byggnad.

Postservicen på Gotland har sorgligt avvecklats i samma takt som i övriga Sverige. Järnvägen försvann redan 1960. Kvar till sist var öns motsvarighet till Transsibiriska järnvägen, den drygt 11 mil långa sträckan från Lärbro i norr till Burgsvik i söder.

Sylfaste
Hållplatsen låg 10,6 kilometer med tåget söderut från Visby. Posten hyrde in sig i hållplatsbyggnaden fram tills servicen drogs in 1960. Huset står kvar (kartkoordinater 57.58696, 18.43382). I Sylfaste fanns även ett stort mejeri.

Sylfaste någon gång på 1950-talet. Foto: Olof Sjöholm/Järnvägsmuseet

Bjärges
Ett klassiskt stationssamhälle (27,1 km från Visby) som växte upp ur ”intet” när järnvägen kom 1878. Socknen Vänges tidigare ”centrum” vid kyrkan tappade nästan helt sin betydelse. Posten huserade i stationshuset och överlevde järnvägen med sju år. Huset står kvar (57.44941, 18.48814).

Fidenäs
Även samhället Fidenäs (71,4 km från Visby) är en produkt av järnvägen, som nådde hit 1908. Namnet är en konstruktion av att platsen ligger på gränsen mellan socknarna Fide och Näs. Posten låg i stationshuset tills servicen drogs in 1960. Huset står kvar (57.09407, 18.30226).

Stationen i Fidenäs 1985

Tvärbanan från Slite i nordost till Hablingbo i sydväst (från början tre olika bolag) tackade för sig redan 1953.

Dune
Dalhems socken kunde ståta med två järnvägsstationer. Dune (9,1 km från järnvägsnätets knutpunkt Roma) var betydligt mindre än Hässelby i själva kyrkbyn. Posten låg i stationshuset och drogs in samtidigt som järnvägen. Huset står kvar (57.56016, 18.56009).

Dune omkring 1958. Foto: Olof Sjöholm/Järnvägsmuseet

Isums
Posten i Isums huserade 1898–1961 i stationshuset (6,1 km från Roma). Servicen överlevde således järnvägen med åtta år. Huset står kvar (57.49404, 18.36694).

Sista dagen för posten i Isums

Bander
När järnvägen kom till Bander i Mästerby (10,4 km från Roma) blev platsen ett centrum även för omgivande socknar med bland annat mejeri, snickeri och affärer. Posten låg under två olika perioder i stationshuset, även här överlevde den järnvägen med åtta år. Stationen står kvar (57.47991, 18.29991).

Stationen i Bander 1993

Stjärnarve
I Eksta (37,9 km från Roma) fick både post och station namn efter den största gården i trakten, Stjärnarve. Till skillnad mot övriga platser i denna berättelse låg posten här aldrig tillsammans med järnvägen. De sista åren (1956–61) låg posten i lanthandeln (57.28763, 18.18820). Både den och stationen (57.28804, 18.21753) står kvar.

Silteby
För att inte blanda ihop Silte (46,6 km från Roma) med det betydligt större Slite i norr fick både station och post namnet Silteby, trots avsaknad av någon riktig by på platsen. Postkontor 1924–53 och postombud till 1960 i stationshuset, som står kvar (57.21529, 18.23037).

Postkontorets sista dag

Även de två mindre banorna Visby–Hallvards och Hemse–Ronehamn bidrar till posthistorien.

Hallvards
1912 nådde järnvägen Hallvards (7,4 km från Visby) i Västerhejde. Banan var en förlängning av järnvägen som hade byggts till regementet på Visborgs slätt. Bland annat ville man underlätta för turisterna att ta sig till kurorten Kneippbyn. Fram till 1957 låg posten i stationshuset, järnvägen lades ned redan 1940. Posten 1971. Stationshuset står kvar (57.58596, 18.23198).

Stationen i Hallvards 1984

Autsarve
Järnvägen från Hemse till den viktiga hamnen Ronehamn lades ned redan efter 14 år, 1918. Halvvägs på banan ligger Rone kyrkby, men namnet på stationen blev Autsarve (5,1 km från Hemse), efter ett gårdsnamn, för att undvika ihopblandning med Roma. 1912–24 låg posten stationshuset, servicen fanns kvar i byn till 1962. Stationshuset finns kvar (57.21100, 18.44809), men har flyttats en bit norrut.

Autsarve med den äldre stavningen

Fakta/läs mer
• Molin & Stenström: ”Järnvägslinjen Klintehamn–Hablingbo 20 år efter nedläggningen”; specialarbete vid Säveskolans gymnasium, 1972.
• John Kvarnstedt: ”Gotlands Järnvägar”, Press förlag”, 1978.
• Carl Axel Jakobsson: ”Postgång och postväsende” i ”Från Gutabygd 1982”, Press förlag.
• Martin Ragnar: ”Ångspårvägen Visby–Visborgs slätt–Hallvards”, Svenska järnvägsklubben”, 1995.
• Ragnar & Hardings: ”Järnvägen till Ronehamn”, Svenska järnvägsklubben”, 2002.
• ”Gotlands fasta postanstalter genom tiderna från 1600-talet till år 2003, del 1–5”, Sammanställt av Sällskapet Poste Gutensis genom Stig Högström, 2003–2005.
• ”Järnvägsdata med trafikplatser”, Svenska Järnvägsklubben, 2009.
• ”Postal X”, Facit, 2020.



Kittlande promenad i Slite

Gotland, Moderna tiden, Vägar och spår Posted on Mon, June 13, 2022 15:32:47

Säg vad man vill om Cementa på Gotland men företaget har fixat en storlagen kanjon. För att inte tala om hängbron över den.

Kanjonen är egentligen en nedsprängd truckväg som förbinder det stora kalkbrottet på Filehajdar med cementfabriken i Slite. Bron byggdes på 1980-talet som en kompensation till friluftslivet och ingår i Gotland bike park. Den spänner 40 meter över den 15 meter djupa klyftan.

Om du vill ha en kittlande promenad så finns bron strax öster om infarten till Slite golfklubb (kartkoordinater 57.71998, 18.75535).

Fjärilar i magen.
Den smäckra bron är nästa osynlig.
Tom truck på väg från Cementa till stenbrottet.


Tåget först – sedan flygplanet

Militärt, Moderna tiden, Övriga Sverige, Vägar och spår Posted on Mon, January 31, 2022 09:11:33

På två platser i Sverige har det funnits reglerade plankorsningar där en järnväg passerat en landningsbana på ett flygfält. I Visby existerade det 1956–60 och där hade flygplanen förkörsrätt. I Söderhamn var det tvärt om – i normalfallet fick flyget vänta på tåget.

Marma–Sandarne järnväg (MaSJ) öppnades för trafik 1857. Huvuduppgiften var att frakta virke från sågverket i Askesta vid Ljusnan till hamnen i Sandarne. Efter att sågverket lagts ned blev det istället flottat timmer till pappersbruket vid kusten.

Söderhamns flygplats började anläggas 1943 och 1945 invigdes Hälsinge flygflottilj (F15). I samband med att flygplatsen byggdes flyttades järnväg söderut. Moderna jetplan krävde dock längre banor och från 1963 fick tåg och plan mötas i en korsning.

Lansen väntar på tåget. Foto från Svensk flyghistorisk förenings arkiv

Järnvägen förde en allt mer tynande tillvaro och revs upp 1980. F15 lades ned 1998 och den reguljära flygtrafiken upphörde 2011. Flygplatsen används idag av fritidsflygare och totalförsvarets helikoptrar. Flottiljområdet har förvandlats till företagsparken Flygstaden.

Banvallen mot flygfältet sommaren 2021.

Vill man ta sig en titt på den gamla banvallen föreslår jag att du tar en promenad västerut från Nyhedsvägen i Sandarne (kartkoordinater 61.25941, 17.12309) fram till avspärrningen vid flygfältet. (Som vanligt rekommenderas Eniros tjänst historiska flygfoton.)

Fakta/läs mer
• Rolf Sten: ”MaSJ Marma–Sandarne järnväg” på Historiskt om Svenska järnvägar, 2001
• Lars Olov Karlsson: ”Tåg och flyg” i ”Spår 2008”
• ”Järnvägsdata med trafikplatser”, Svenska Järnvägsklubben, 2009.



Klimatsmart comeback i Landskrona

Moderna tiden, Skåne, Vägar och spår Posted on Fri, April 30, 2021 09:41:52

I höstas hände det. Något som jag dittills bara gjort utomlands genomfördes nu i Sverige. Jag åkte trådbuss! Märkligt nog finns det bara en enda linje i landet – i Landskrona.

Trådbussen i den skånska staden tillkom när järnvägsstationen flyttades utanför centrum när Västkustbanan fick en ny sträckning. Den cirka 3 kilometer långa linjen mellan stationen och Skeppsbron invigdes 2003, och det sägs att man valde trådbuss bland annat för att den ger en viss koppling till järnvägstrafik.

På väg till stationen i oktober 2020.

Trådbussen är långt ifrån en ny företeelse. Den utvecklades redan kring sekelskiftet 1900 och från början av 1940-talet till mitten av 1960-talet fanns det ett tiotal linjer i Stockholm och två i Göteborg. Den klimatsmarta lösningen borde på nytt kunna utnyttjas i våra städer. Enligt en utredning från Stockholms handelskammare är trådbuss betydligt billigare och miljövänligare än spårvagn.

Fakta/läs mer
Andersson & Johansson: ”Trådbuss Landskrona: om trådbussens återkomst i Sverige”, Trivector, 2005

Läs om den medeltida stadsmuren i Landskrona
Läs om trådlastbilarna som rullade i Stockholm



El-lastbilar redan för 80 år sedan i Stockholm

Moderna tiden, Storstockholm, Vägar och spår Posted on Sun, December 20, 2020 10:33:13

Runt om i världen kluras det på hur man kan få ned utsläppen från landsvägstransporterna. Kanske kan långtradarna och lastbilarna få el genom en slinga i vägbanan, kanske från en tråd över vägen. I Stockholm var eldrivna lastbilar en verklighet redan för 80 år sedan!

Kvarnverksamheten på nuvarande Kvarnholmen (fram till 1930-talet hette ön Hästholmen) i Nacka startade i slutet av 1800-talet. På 1920-talet övertogs driften av Kooperativa Förbundet. Så småningom köpte KF hela ön och fler verksamheter tillkom. Företaget uppförde bostäder och den lilla ön blev ett brukssamhälle i storstadens utkant.

Även om det mesta fanns på Kvarnholmen så behövdes kommunikationer in till Stockholm. Den befintliga busslinjen köptes in av KF 1939 och tre år senare kunde den ersättas av eldriven trådbuss. Bussarna vände vid Nytorgsgatan på Södermalm.

Det var inte bara människor som behövde transporteras. KF startade även en linje med trådlastbilar. På Kvarnholmen började de sin resa nere på kajen och på Södermalm följde de Folkungagatan västerut till Götgatan där de körde ned på en ramp till Södra station för omlastning av godset till järnväg.

De eldrivna fordonen rullade på till 1959 då de ersattes av fossildrivna. Tyvärr finns det inga lämningar kvar från tiden med den klimatsmarta lösningen. 

Kvarnholmen bjuder dock på en del annat sevärt. Ön har de senaste åren omvandlats till ett attraktivt bostadsområde. Kvar från KF-tiden finns två arkitektoniska pärlor: Dels radhusen nedanför Tre Kronors väg (byggda 1928–30), dels kontorsbyggnaden ”Munspelet” (1966) på Kvarnholmsvägen 75–79.

En udda sevärdhet är resterna av dubbelbron som förband ön med fastlandet. Betongbron till Kvarnholmen stod klar 1924 och 1932 försågs den med ett övre plan som anslöt till bostadsområdena på öns högre delar. Det övre planet revs 1985, men det kraftiga brofästet på Kvarnholmssidan fins kvar i slutet av Tre Kronors väg. Det avnjuts dock bäst uppe från Finnberget.

Fakta/läs mer
Leif Stolt: ”Trådbussen i Sverige del 1”, Trafiknostalgiska förlaget, 2002.
Nacka kommun: ”Kvarnholmsvägen. Beskrivning av vägens historia och kulturvärden inför breddning”, 2012.
Kvarnholmen – en unik historia”, 2013

Två av KF:s trådlastbilar: Foto: Okänd/Tekniska Museet
Invigningen av den övre bron 1932. Foto: Stockholms Tidningen/Tekniska Museet
Officiella Stockholmskartan från 1954 visar rampen ned till Södra station mitt i Folkungagatan
Kvarnholmen från Finnberget. Det gamla brofästet mitt i bild. I bakgrunden Svindersviksbron från 2016.
Det ståtliga gamla brofästet.
Resterna av körbanan uppe på brofästet.


Privatgatan var en privat gata på Söder

Hela hus, Moderna tiden, Storstockholm, Vägar och spår Posted on Wed, October 14, 2020 09:34:30

År 1961 startade uppsnyggningen av kvarteret Masken på Södermalm i Stockholm. Gamla kåkar från sekelskiftet 1900 revs och ersattes med moderna HSB-hus. Kvarteret var bara ett av flera i stadsdelen som skulle omdanas under det kommande decenniet. ”Ett första mål för stadsplanerarna är att sanera det värsta och att ge nya bostäder åt 10.000 människor”, skrev Dagens Nyheter.

Kvarteret Masken innesluts av Ringvägen, Södermanna-, Bohus- och Östgötagatan. Stadsingenjörskontorets ”Karta över de centrala delarna av Stockholm 1938–40” avslöjar att det egentligen handlar om två kvarter som skiljs åt av en nord-sydlig gata, med det lite ovanliga namnet Privatgatan. Gatan, med grusbeläggning, var helt enkelt privat, hela kvarteret ägdes av Enskilda Banken. Bebyggelsen var den typiska för stenstaden, tät med små innergårdar.

Kartan från 1938–40.

I samband med saneringen av kvarteret försvann Privatgatan till namnet 1961. Helt borta är den dock inte, en parkering har ersatt den som kvarterets mittaxel. Utfarten i norr mot Ringvägen är däremot numer ett valv för gående.

Privatgatan sedd söderut augusti 1960. Foto: Lennart af Petersens/Stockholms stadsmuseum

Äldsta bevarade byggnaden i kvarteret är den i hörnet Bohus-Södermannagatan. Ursprungligen från 1880-talet, men kraftigt ombyggd på 1930-talet. Husen mot Östgötagatan och de anslutande husen på Ringvägen och Bohusgatan uppfördes på 1930-talet. I övrig består kvarteret av hus uppförda på 1960- och 1970-talet – med luft emellan.

Privatgatan sedd norrut oktober 2020

Fakta/läs mer
Mert Kubu: ”Storsanering väntar Södermalm” i Dagens Nyheter den 18 april 1961
Bebyggelseinventering gjord av Stockholms stadsmuseum

Läs även om de gömda gränderna i Gamla stan



Fin funkis i Falköping

Hela hus, Moderna tiden, Vägar och spår, Västsverige Posted on Tue, September 01, 2020 06:33:28

Äntligen en järnvägsstation som inte ser ut att vara från järnvägens födelse på 1800-talet. Skönt med ljus, skönt att slippa nationalromantik. Välkommen till Falköpings centralstation.

Entrén från staden.
I den låga byggnaden närmast sköttes posthanteringen. Trähuset i fonden är hotell Ranten från 1865. Sveriges äldsta bevarade järnvägshotell.

Allt eftersom de styrande i Sverige reducerat järnvägens betydelse har stationsbyggnaderna förvandlats från att ha varit bygdens mittpunkt till – i bästa fall – en väntsal. Falköpings centralstation är tyvärr inget undantag.

Stationshuset i funktionalistisk stil uppfördes 1934–35, arkitekt var Birger Jonson. Numer är det inte så många utrymmen man kommer åt som besökare/resenär och det mesta är dessutom ombyggt. Borta är till exempel buffématsalen med helkaklade väggar, likaså den mindre väntsalen för ickerökare med träpanel på väggarna från golv till tak. Väntsalen har idag någon form av standardinredning, men den är ljus tack vare stora fönsterpartier åt två håll. Exteriört har dock inte mycket förändrats och gillar man ”funkis” är stationshuset (byggnadsminne sedan 1986) väl värt ett besök. Inte minst för neonskylten ”FALKÖPING CENTRAL” på spårsidan.

Buffén 1935. Foto: Carl Gustav Edvard Rosenberg/Järnvägsmuseet
Fasaden mot spårområdet.

Fotnot: Byggnaden ersatte det tidigare stationshuset på platsen, Falköping Ranten, från 1850-talet. 1876–1985 fanns ytterligare en station/hållplats i Falköping – först med namnet Falköping stad, från 1931 Falköpings södra station. Den låg betydligt närmare stadens historiska centrum.

Fakta/läs mer
Erling Öhrnell: ”Falköpings centralstation – modernismens rötter” i ”Falbygden 2013”, Falbygdens hembygds- och fornminnesförening



Siljas fartyg har lämnat Valparaiso

Moderna tiden, Storstockholm, Vägar och spår Posted on Sun, March 01, 2020 21:13:09

Sakta men säkert försvinner resterna av rederiet Siljas gamla terminal och färjeläge i Värtahamnen i nordöstra Stockholm. 1965 började Silja köra bilfärjor från Värtahamnen till Finland, men först 1974 fann det en riktig terminalbyggnad. Den ersattes 2016 av en riktig bjässe till terminal en bit ut på den norra kajen.

Idag korsas den inre delen av hamnbassängen av en ny vägbank och det är bara en tidsfråga innan den nya lilla insjön fylls igen. Kvar är egentligen bara den långa gångbron som leder passagerarna till och från Gärdets tunnelbanestation.

Stora delar av Värtahamnen och de angränsande hamnarna i nordöstra Stockholm förvandlas nu till mer eller mindre exklusiva bostadsområden. Snart är det bara kvartersnamnen – Alexandria, Port Said, Brest…, som minner om områdets historia. Vad som händer i Valparaiso, där den gamla terminalen låg, är dock inte beslutat än.

På plats i Värtahamnen ska du besöka gamla restaurangen Skeppet.

Värtahamnen 1931. Esselte foto/Stockholms stadsarkiv
Den gamla terminalen under rivning i september 2016.
Den lilla insjön.
Före detta färjeläge.


Next »