Gotland – Oskyltat

Gotlands första kungliga grav

Forn- och medeltid, Gotland, Kyrkligt/religion, Medeltida borgar, Militärt, Ruiner Posted by Mats Areskoug Sat, February 01, 2025 10:11:24

1300-talet var minst sagt ett turbulent århundrade för Gotland. Handelsfartygen blev större och behövde inte längre mellanlanda, digerdöden slog till, danske kungen Valdemar Atterdags erövring kostade flera tusentals gutar livet, utländska makter slogs om ön. Och så dog Erik av Mecklenburg.

Albrekt av Mecklenburg kom till makten i Sverige genom en statskupp (och med vapenmakt) 1364. Hans styre imponerade dock inte på landets stormän och 1388 avsattes han i en statskupp. Helt slut tog det året efter i slaget vid Åsle utanför Falköping där han och sonen Erik tillfångatogs av den nya regentens, drottning Margareta, trupper. De frigavs först 1395.

Staden Visby förblev dock i mecklenburgarnas händer. Året efter att ha släppts landsteg Erik av Mecklenburg med en stor styrka på Gotland och befälhavaren för de svenk-danska trupperna på ön bytte snabbt sida. Ett första steg mot att ta tillbaka den svenska kronan hade tagits. Lyckan blev dock kortvarig. Den eventuella tronföljaren dog i pesten sommaren 1397 på fästet Landeskrone, som han låtit uppföra vid nuvarande Klintehamn, tre mil söder om Visby.

Lammen har intagit borgen.

Gotland fortsatte att bollas hit och dit i historiens spel. Det behärskades av sjörövarna vitaliebröderna och adelsrepubliken Tyska Orden innan drottning Margareta slutligen 1408 fick kontroll över ön som hennes far Valdemar hade erövrat 1361. Gotland blev en del av Kalmarunionen.

Erik av Mecklenburg begravdes på kyrkogården vid tyskarnas kyrka, S:ta Maria, i Visby, i den hittills enda kungliga graven på Gotland. En gavel från hans gravmonument sattes 1913 upp på väggen i Stora kapellet i domkyrkan. Mecklenburgs vapen, tjurhuvudet, går att ana. Samtidigt lät storhertigen av Mecklenburg, Fredrik Frans IV, sätta upp en minnestavla på väggen.

Sista spåret av Erik.

Landeskrone brändes bara efter något år av Tyska Orden. Den kraftiga jordvallen och vallgraven finns kvar (kartkoordinater 57.39773, 18.17393). Kanske har det funnits någon träpalissad på vallen. Byggnaderna innanför vallen har varit av trä. Anläggningen, som mäter cirka 110 x 75 meter, har återanvänts i militära syften fram till 1700-talet.

Fakta/läs mer
• Olof Rudolf Björkegren: ”Epitafier och andra gravmonument i Visby domkyrka: Kort vägledning för besökande”, 1925.
• Roger Öhrman: ”Vägen till Gotlands historia”, Gotlands Fornsal, 1994.
• ”Bildandet av naturreservatet Vivesholm, Sanda, Gotlands kommun”, Länsstyrelsen Gotlands län, 2016.

Comments(0) https://www.oskyltat.se/?p=1044

Till minne av en flykt

Gotland, Moderna tiden Posted by Mats Areskoug Fri, November 15, 2024 06:39:35

Efter att den tyska krigslyckan vänt i andra världskriget hotades de baltiska staterna på nytt av en sovjetisk ockupation. Hösten 1944 lyckades cirkla 40 000 flyktingar ta sig över havet till Sverige, många landade på Gotland. Röda armén lämnade den så kallade Kurlandsfickan (ungefär västra Lettland) åt sitt öde fram till krigslutet den 8 maj 1945, då 200 000 tyska soldater kapitulerade. Under respiten lyckades ytterligare några flyktingar ta sig över havet.

Vid Katthammarsvik inrättades i början av maj 1945 ett mindre mottagningsläger i ett par militärbaracker nedanför Östergarnsberget. I mitten av maj inhyste det 165 personer, den absoluta majoriteten letter. Lägret blev dock kortvarigt och tömdes redan i juni.

Under den korta tiden iordningställde flyktingarna platsen vid en naturlig källa halvvägs upp på klinten. En låg mur och en stentrappa byggdes. Klippväggen försågs med ristningen ”LETTISKA FLYKTINGAR ÅR 1945 MAJ”.

Parkera mitt emot nedfarten till Katthammarsvik. Det finns skyltar på platsen.

Fakta/läs mer
Mirja Arnshav: ”Flyktingkällan i Katthammarsvik – om fördrivning av tid och människor” i META – Historisk arkeologisk tidskrift 2020

Comments(0) https://www.oskyltat.se/?p=1004

Gotlands Atlantis

Forn- och medeltid, Gotland, Ruiner Posted by Mats Areskoug Sat, September 21, 2024 11:28:15

Bulverket på botten av Tingstäde träsk på norra Gotland är en av öns absolut märkvärdigaste sevärdheter och då är ändå konkurrens mycket hård. Dessutom är det förhållandevis få som sett fornlämningen vilket gör den än mer speciell. Dess historia och funktion är som det heter höljd i historiens dunkel.

Bulverket bestod av upp mot 30 meter breda ”bryggor” vilande på stockkistor. Bryggorna bildade en fyrkant på cirka 170 x 170 meter. På dem har det stått hus, inne i fyrkanten har det funnits en hamn och utanför en pålkrans till skydd för anläggningen. (Husen var så kallade bulhus, vilket gett namnet.) Att det kärvts en stor arbetsinsats för att uppföra Bulverket är forskarna överens om, men hur stor råder det delade meningar om. Upp till 200 000 dagsverken förekommer, men de senaste uppskattningarna verkar ligga på 38 000.

Undersökningar på 1980-talet visar att Bulverket troligen uppfördes på 1130-talet och det kanske bara var i bruk i 50 år. Det har troligen inte varit en fast bosättning. Det finns inga tecken på brand, så det är svårt att säga varför dess historia blev så kort. (Talesättet ”Det rökte som när Tingstäde träsk brann” sägs vara mycket gammalt, men det kanske var något annat som gick upp i rök.) Det är inte helt otroligt att anläggningen sjönk i den dyiga botten. 90 procent av konstruktionen bedöms idag ligga gömd/skyddad i kalkbleken.

Forskningen har inte heller något svar på vad Bulverket hade för funktion. En teori är att det skulle vara en plats att fly till i orostider.

Likt andra stora sevärdheter, som Machu Picchu i Anderna, har Bulverket alltid varit känt av lokalbefolkningen för att sedan plötsligt ”upptäckas” av någon utomstående. I Bulverkets fall av en arkeolog från fastlandet på 1860-talet.

Stockarna i konstruktionen har konserverats av kalkgyttjan och de som inte har begravts i dyn är fullt synliga under ytan. Träsket är som mest bara 1,7 meter djupt. Anläggningens hörn är utmärkta med bojar så det är lätt att hitta. Har du inget eget flytetyg så hyr en båt av Tingstäde hembygdsförening.

Det är en mycket mäktig upplevelse att glida fram över den 900 år gamla lämningen.

Fakta/läs mer
CHAB arkeologi & byggnadsvård: ”En av Gotlands mest mytomspunna fornlämningar”

Comments(0) https://www.oskyltat.se/?p=970

Bygg upp rådhuset i Visby!

Forn- och medeltid, Gotland Posted by Mats Areskoug Sat, June 29, 2024 10:42:11

När man är utomlands finns det få saker som slår att sitta på ett torg med ett glas vin/öl och titta på folklivet. Extra trevligt är det att sitta på ett torg i en gammal tysk stad – helst med ett ståtligt rådhus.

Visby har haft många rådhus genom historien. Under 1400-talet uppfördes ett nytt i det sydvästra hörnet av Stora torget. Det blev tyvärr inte långlivat. Byggnaden skadades sannolikt under lübeckarnas skövling av staden 1525 och i mitten av 1600-talet var dess saga all. Den sista resten revs 1866.

Torgets sydvästra hörn. Ruinen efter S:ta Katarina restaureras.

Ruinen avbildades innan rivningen på 1800-talet och i mitten av 1920-talet grävdes grunden ut. Dessutom finns rådhuset på Frans Hogenbergs bild av Visby från 1598. Byggnaden var cirka 24 x 20 meter. Källare fanns, men antalet våningar är svårt att fastslå. Ska man tro Hogenberg var det tre våningar och vind.

Frans Hogenbergs avbildning av Visby i slutet av 1500-talet. Rådhuset på torget markerat med T.

Det är gott om uteserveringar på Stora torget, men det saknas onekligen ett medeltida rådhus. Kanske en vigselsal, ett konst- och/eller stadsmuseum. I källaren en restaurang med robust tysk mat, en Ratskeller.

I Sverige är det fullt möjligt söka bygglov på annans mark och jag kontaktade Region Gotland för att undersöka möjligheten för att få bygglov för att återuppföra det gamla rådhuset. Det handlade ju dessutom inte om ett nybygge, tyckte jag…

Jag fick ett vänligt svar från den tillförordnade stadsarkitekten, som inleddes med ”Det är en intressant fråga du ställer!”. Han förklarade sedan att jag var välkommen att söka bygglov, men att det var osannolikt att ett det skulle beviljas. Skulle det mot all förmodan ske så skulle jag inte få tillgång till ytan på torget. Synd.

Efter utgrävning av rådhuset på 1920-talet markerades dess murar i stenläggningen på torget. Tyvärr har även denna rest försvunnit med åren och enligt regionen finns det i dagsläget ingen plan att återskapa markeringen.

Fotnot: Bloggen har tidigare berättat om den försvunna nollstolpen på Stora torget i Visby. Det finns dock en nyare och högst användbar mätpunkt på torget. I stenläggningen i det nordöstra hörnet finns ”Curts punkt” för dem som vill veta exakta kartkoordinater och altitud. Punkten är uppkallad efter initiativtagaren Curt Jalmelid, chef på Stadsarkitektkontorets mätavdelning.

Synlig sak på torget.

Fakta/läs mer
Hans Thoresen: ”Det medeltida rådhuset på Stora torget i Visby” i Fornvännen 73, 1978.
Johan Nihlén: ”Utgrävningarna på Stora Torget i Visby 1924–1926”, Hanseproduktion, 1982.

Comments(0) https://www.oskyltat.se/?p=943

Sista skansen i försvaret av Fårösund

Gotland, Militärt, Moderna tiden Posted by Mats Areskoug Tue, May 14, 2024 09:02:45

Sundet mellan Gotland och Fårö är en utmärkt naturlig hamn som helst inte ska falla i fiendens händer vid krig. För att skydda sundet uppfördes under andra världskriget den så kallade Lärbrolinjen mellan Kappelshamns- och Valleviken på norra Gotland. Den bestod av 15 skansar – dock blev den helt klar först i början av 1945.

Numer är de flesta av skansarna borta. Bäst bevarad är Mölner skans i närheten av Fleringe (kartkordinater 57.84694, 18.86067) med skyddsrum för 24 personer (Sk 24) och 10 skyttevärn. Dessutom en hel del förbindelsegravar. Skyddsrummet är låst men anläggningen ger ändå en kuslig känsla av krig.

Militärens karta över skansen.

Lärbro hembygdsförening har tagit över ansvaret för skansen. Krigsmakten har fortsatt ansvar för skyddet av Fårösundsbassängen.

Läs även om den numer rivna Grustagets skans.

Nedgång till skyddsrummet.

Comments(0) https://www.oskyltat.se/?p=913

Innan Visby var Gotland

Forn- och medeltid, Gotland, Kyrkligt/religion Posted by Mats Areskoug Tue, April 02, 2024 09:42:57

Under en vacker gravsten i koret i Stenkyrka kyrka på norra Gotland ligger Licnatus begravd. Den mäktige mannen var gotlänningarnas sändebud hos hertigen av Sachsen, Henrik Lejonet, 1161. Dödsåret 1200 är det äldsta som finns på en gotländsk gravsten.

Fram till inbördeskriget mellan Visby och Gotland 1288, där staden segrade, dominerades handeln av öns så kallade farmannabönder. Affärerna gick bra. Ett bevis är att de flesta vikingatida silverskatterna i Skandinavien har hittats på Gotland. Ett annat är de nästan hundra medeltida kyrkorna på ön. I ryska metropolen Novgorod hade gutarna en egen handelsgård.

Gravstenen återfinns under mattan i koret.

När Licnatus och Henrik Lejonet möttes i tyska Artlenburg undertecknade de ett fördrag som bekräftade ett tidigare avtal från 1130. I korthet gavs gotländska köpmän samma rättigheter som de sachsiska i Sachsen, och vice versa på Gotland. Dessutom uppmanades gotlänningarna att besöka och göra affärer i hertigens projekt handelsstaden Lübeck.

Det tydligaste beviset på splittringen mellan stad och land på Gotland är den danska invasionen 1361. Landet stod upp medan stadsborna höll sig passiva.

I sammanhanget är det intressant att Gotland nämns i engelska Caterburysägnerna från slutet av 1300-talet. I presentationen av kaptenen sägs att han kände alla hamnar från Gotland till Kap Finistere.

Comments(0) https://www.oskyltat.se/?p=884

Lador i fosterlandets tjänst

Gotland, Militärt, Moderna tiden Posted by Mats Areskoug Sun, February 11, 2024 09:28:13

Trots att det många år sedan lumpen så sitter kommandona kvar och det är väl det som är meningen när man drillas timme efter timme. ”Utgångspunkter för målangivelse” är ett av begreppen som fastnat. Används för att peka ut var den lede fienden befinner sig så att alla siktar åt samma håll.

Under andra världskriget gjordes bedömningen att den stora Mästermyr på södra Gotland skulle kunna vara en lämplig plats för en fientlig luftlandsättning. De tiotal lador som fanns på myren mättes in och numrerades. Allt för att artilleriet runt myren lätt skulle kunna vägledas av eldledarna. ”Eld mot lada 7!” – och alla visste hur de skulle ställa in pipan.

Utflyktsmål.

Inga fiender landade på Mästermyr och ladorna är borta. Alla utom lada 7 som återfinns på södra sidan av vägen mellan Hemse och västkusten (kartkoordinater 57.22994, 18.29204). Med tanke på världsläget är det kanske bra att någon ”utgångspunkt” finns kvar.

Fotnot: Några nödlandningar gjordes på myren under kriget.

Comments(0) https://www.oskyltat.se/?p=856

Historiskt tryck på fastighetsmarknaden i Visby

Forn- och medeltid, Gotland, Vägar och spår Posted by Mats Areskoug Thu, December 21, 2023 07:03:57

Till och från under Visbys existens har det varit extremt högt tryck på fastighetsmarknaden i staden. Det senaste seklet har turismen varit motorn. Tidigare århundraden har det varit handeln.

Den medeltida kärnan innanför ringmuren kan kännas oförändrad från den tid Visby var navet i handeln på Östersjön. Dock har en hel del ändrats. Ett tydligt exempel är att dagens kvarter i de flesta fall var uppdelade i mindre enheter, skilda åt av trånga gränder. Dessa byggdes i de flesta fall bort under 1600-talet.

Ett sätt att öka antalet kvadratmeter i sina byggnader var att bygga ett valv över en angränsande gata. Ett femtontal sådana medeltida valv är kända – fem återstår över dagens gator.

Ett perfekt exemplen på de båda fenomenen är kvarteret Hornet, sett från Mellangatan 21. På 1200-talet delades kvarteret i två delar av en gränd i öst-västlig riktning, en gränd som blev tomtmark på 1600-talet. Den medeltida, bevarade, byggnaden mot Mellangatan hade ett valv över gränden. Valvet byggdes igen på 1850-talet, men togs upp igen i början av 2000-talet.

Valvet är nu inglasat och man kan föreställa sig den medeltida grändens sträckning genom kvarteret ned mot Packhusplan. Den öppna platsen var stadens förnämsta torg under tidig medeltid, belägen precis innanför muren med hamnen utanför.

Läs även om försvunna gränder Gamla stan i Stockholm.

Fakta/läs mer
Waldemar Falck: ”Bebyggelse i Visby under medeltiden – kring ett rekonstruktionsarbete” i ”Bebyggelsehistorisk tidskrift”, 1982.
Joakim Hansson (red): ”Visby innerstad – en bebyggelseinventering del 1”, Länsmuseet på Gotland”, 2002.

Comments(0) https://www.oskyltat.se/?p=832

Oskyltat

Välkommen till Oskyltat!