Blog Image

Oskyltat

Välkommen till Oskyltat!

På bloggen Oskyltat hittar du sevärdheterna du inte visste att du ville se – de som sällan är utmärkta med en skylt. Oskyltat är en direkt fortsättning på bloggen Osevärdheter som jag 2010–2017 hade hos Dagens Nyheter. De 235 inläggen hos DN är fortfarande tillgängliga. De första tio årens inlägg hittar du på denna samlingssida, perfekt när du letar utflykter i Sverige. Oskyltat finns även som grupp på Facebook.

Hör gärna av er med synpunkter och förslag. Sprid länken till bloggen och dela inläggen på Facebook. Jag gör detta i första hand för min egen skull, men det är alltid roligare om det finns någon som tar del av vad man skriver.

Mats Areskoug
areskoug(at)telia.com

Udda fågel bland gotländska ruiner

Gotland, Nyare tiden, Ruiner Posted on Wed, November 19, 2025 07:38:43

Som historieintresserad med sommarstuga i Bergslagen går det inte att undvika alla gamla gruvor och hyttor. Det finns mycket spännande att se! Järnhanteringen på min födelseö Gotland är inte lika imponerande.

Gruvdriften på Utö i Stockholms södra skärgård drog sannolikt igång redan i mitten 1500-talet, men det var först i början av 1600-talet som den blev storskalig. Verksamheten, som pågick till 1879, har lämnat tydliga spår i landskapet på ön.

Den brutna järnmalmen måste dock vidareförädlas. Närmaste masugn fanns på Ornö, men mycket skeppades till nuvarande Finland. Vid Lummelunds bruk på Gotland finns ett rejält vattenflöde som utnyttjats för diverse verksamheter sedan medeltiden. Varför inte också en masugn med tillhörande stångjärnshammare nu när Gotland erövrats från de stygga danskarna? Det var ju lätt att frakta malmen från Utö till Gotland.

Vid årsskiftet 1651–52 var stockholmsbaserade handelsmannen Kristoffer Neumans hytta igång. Den bestod av en masugn och två hammare, drivna av vattnet som forsade ut ur grottan i klippkanten. Det färdiga stångjärnet skeppades sedan ut från Brissund en liten bit söderut och det mesta gick på export. Neuman anlade även en mindre hytta, med masugn och smedja, i Vaste vid Kappelshamnsvikens västra sida.

Anläggningen i Vaste blev kortlivad och lades ned någon gång före 1695. I Lummelunda höll man ut till 1712. Orsaken till nedläggningen ska ha varit brist på träkol, det går åt en hel del skog, samt att det var svårt att hitta smeder.

Efter drygt 300 år är spåren av den gotländska järnindustrin blygsamma. I Vaste finns en slagghög inne på privat mark (kartkoordinater 57.83984, 18.78635). Även i Lummelunda finns slaggrester. Där finns också den nedre delen av masugnen. Murverket har haft någon sentida användning, men det går att ana ugnens rundade form (kartkoordinater 57.73959, 18.40567).

Lummelundas stora sevärdhet är grottan. Märkvärdigt är också det stora vattenhjulet. Historien om järnhanteringen är grädden på moset.

Fakta/läs mer
• Erik B Lundberg: ”Lummelunds bruk: Anteckningar om de gotländska järnbruken”, Jernkontoret, 1939.
• Gunnar Ahlqvist: ”Järnbruk på Gotland under stormaktstiden” i Från Gutabygd 1991, Gotlands hembygdsförbunds förlag.

Inte mycket kvar av masugnen.



”Nacka”, statyn och skandalmatchen

Gotland, Moderna tiden, Södermanland, Sport, Storstockholm Posted on Tue, October 14, 2025 07:05:46

Min vän och före detta kollega Nils Palmgren ”avslöjade” 2011 flera fel på ”Nackas” staty på Södermalm i Stockholm. Fotbollsstjärnan har fått sig två extra titlar tillskrivna. Vad som dock inte nämns på konstverket är ”skandalmatchen” i Visby sommaren 1951. Min pappa var med på plan.

Statyn från 1984 står nära ”Nackas” barndomshem på Katarina bangata 42.

Det mest uppenbara felet på ”Vi ses vid målet”, skapad av konstnären Olle Adrin, är att Lennart ”Nacka” Skoglund skulle ha varit med i OS-guldlaget 1948 i London. Att så inte var fallet känner de flesta som kan något om svensk fotbollshistoria till. Det andra felet är bara uppenbart för konnässörerna: ”Nackas” kvartersklubb Stjärnan vann inte AT-cupen, föregångaren till Sankt Erikscupen.

(En slamkrypare på statyn är att ”Nackas” handbollsmeriter finns med och kan blandas samman med fotbollshistorien.)

Felaktigt OS-guld, bland annat.

Över till ”skandalmatchen”. Sommar i Sverige ska naturligtvis avnjutas på Gotland och det visste även en världsstjärna som ”Nacka”. I juli 1951 passade klubben IF Gute på att anordna en jippomatch mellan semestrande spelare och sitt eget a-lag. Italienproffset ”Nacka” Skoglund var det stora affischnamnet och 1 600 personer kom till Gutavallen. ”Stjärnlaget” vann med 5–4 efter en avgörande straff inslagen av ”Nacka”.

Gotlands Folkblads artikel inför matchen och inklistrad spelarbild av min pappa.

Det vara bara ett problem, Gute hade inte fått klartecken av Svenska fotbollförbundet för att arrangera matchen. Klubben riskerade ”allvarliga efterräkningar” enligt tidningsrubriker dagen efter matchen. Det stannade dock vid en varning. Lagledaren Lars Enström, som ansvarat för arrangemanget, fick dock ett halvårs avstängning.

Gute kunde andas ut och ta ett historiskt kliv över vattnet. Hösten 1951 spelade för första gången ett lag från Gotland i en serie på fastlandet. Visserligen bara i klass 1 norra i Stockholm, den femte nivån i seriesystemet, men det skulle bli mycket bättre med åren.

Över till min pappa Lars-Olof ”Bambis” Karlsson, jämnårig med ”Nacka” Skoglund. 1951 platsade han inte riktigt i Gutes a-lag utan fick fylla ut ”stjärnlaget” som vänsterback. Det gick tydligen bra och Gotlands Allehanda konstaterade att ”I de bakre leden spelade bl. a. ’Bambis’ Karlsson, som efter sina insatser igår ännu har mycket ogjort i Gutetröjan.” Och så blev det.

”Nacka” dribblade sig vidare genom livet…

Fakta/läs mer
• ”Kalle Othberg spelar halva i ’Nacka & Co’ mot IF Gute” i Gotlands Folkblad den 17 juli 1951.
• Signaturen B.B.: ”Gute vände 1–3 till 4–3 men Nacka och C:o vann på straff med 5–4” i Gotlands Allehanda den 18 juli 1951.
• Bengt G Söderberg (huvudredaktör): ”Från fars och min tid: En bokfilm om Gotland 1915–1970”, Gotlandskonst, 1972.
• Nils Palmgren: ”Flagranta fel på Nackas staty” i Dagens Nyheter den 23 december 2011.
• Gunnar Persson: ”’Nacka’ – och drömmen om det goda livet”, Idrottsförlaget, 2019.
• Carl-Henrik Fridén: ”Alla tiders fotboll: Gotlands fotbollförbund 100 år 1921–2021”, Gotlands fotbollförbund, 2021.



En pinne för säker färd

Forn- och medeltid, Gotland, Vägar och spår Posted on Mon, September 01, 2025 07:27:02

Kasta en sten eller en pinne! Nej, det handlar inte om varpa eller kubb. Det är allvarligare än så.

Längs vägar och stigar runt om i landet finns så kallade offerkast av varierande ålder. Kanske har någon tragisk händelse inträffat på platsen, kanske har det slumpmässigt uppkommit i ett vägskäl. Förbipasserande resenärer har ”offrat” en sten eller en pinne, uttalat en besvärjelse och med åren har en hög skapats. Förhoppningsvis har det stoppat någon gengångare och/eller bidragit till lycka på den fortsatta färden.

I den utmärkta boken ”På stigar och vägar – en guide till gotländska vägminnen¨” av Louise Berry (1996) presenteras en väg i Hall-Hangvar naturreservat på den norra delen av ön. Här har människor färdats sedan bronsåldern, kanske ännu längre. Vägen är kantad av fornminnen, bland annat ett rejält offerkast (kartkoordinater 57.88290, 18.67594).

Enligt Riksantikvarieämbetet ska markägaren för drygt 50 år sedan eldat upp den gamla högen med pinnar, ovetande om dess historia. Sedan dess växer offerkastet igen. Bidra med en pinne när du besöker platsen – eller passerar något annat offerkast – så når du säkert ditt mål.

Än växer offerkastet.

Även vägen är ett forminne.



Gotlands första kungliga grav

Forn- och medeltid, Gotland, Kyrkligt/religion, Medeltida borgar, Militärt, Ruiner Posted on Sat, February 01, 2025 10:11:24

1300-talet var minst sagt ett turbulent århundrade för Gotland. Handelsfartygen blev större och behövde inte längre mellanlanda, digerdöden slog till, danske kungen Valdemar Atterdags erövring kostade flera tusentals gutar livet, utländska makter slogs om ön. Och så dog Erik av Mecklenburg.

Albrekt av Mecklenburg kom till makten i Sverige genom en statskupp (och med vapenmakt) 1364. Hans styre imponerade dock inte på landets stormän och 1388 avsattes han i en statskupp. Helt slut tog det året efter i slaget vid Åsle utanför Falköping där han och sonen Erik tillfångatogs av den nya regentens, drottning Margareta, trupper. De frigavs först 1395.

Staden Visby förblev dock i mecklenburgarnas händer. Året efter att ha släppts landsteg Erik av Mecklenburg med en stor styrka på Gotland och befälhavaren för de svenk-danska trupperna på ön bytte snabbt sida. Ett första steg mot att ta tillbaka den svenska kronan hade tagits. Lyckan blev dock kortvarig. Den eventuella tronföljaren dog i pesten sommaren 1397 på fästet Landeskrone, som han låtit uppföra vid nuvarande Klintehamn, tre mil söder om Visby.

Lammen har intagit borgen.

Gotland fortsatte att bollas hit och dit i historiens spel. Det behärskades av sjörövarna vitaliebröderna och adelsrepubliken Tyska Orden innan drottning Margareta slutligen 1408 fick kontroll över ön som hennes far Valdemar hade erövrat 1361. Gotland blev en del av Kalmarunionen.

Erik av Mecklenburg begravdes på kyrkogården vid tyskarnas kyrka, S:ta Maria, i Visby, i den hittills enda kungliga graven på Gotland. En gavel från hans gravmonument sattes 1913 upp på väggen i Stora kapellet i domkyrkan. Mecklenburgs vapen, tjurhuvudet, går att ana. Samtidigt lät storhertigen av Mecklenburg, Fredrik Frans IV, sätta upp en minnestavla på väggen. 

Sista spåret av Erik.

Landeskrone brändes bara efter något år av Tyska Orden. Den kraftiga jordvallen och vallgraven finns kvar (kartkoordinater 57.39773, 18.17393). Kanske har det funnits någon träpalissad på vallen. Byggnaderna innanför vallen har varit av trä. Anläggningen, som mäter cirka 110 x 75 meter, har återanvänts i militära syften fram till 1700-talet.

Fakta/läs mer
• Olof Rudolf Björkegren: ”Epitafier och andra gravmonument i Visby domkyrka: Kort vägledning för besökande”, 1925.
• Roger Öhrman: ”Vägen till Gotlands historia”, Gotlands Fornsal, 1994.
• ”Bildandet av naturreservatet Vivesholm, Sanda, Gotlands kommun”, Länsstyrelsen Gotlands län, 2016.



Till minne av en flykt

Gotland, Moderna tiden Posted on Fri, November 15, 2024 06:39:35

Efter att den tyska krigslyckan vänt i andra världskriget hotades de baltiska staterna på nytt av en sovjetisk ockupation. Hösten 1944 lyckades cirkla 40 000 flyktingar ta sig över havet till Sverige, många landade på Gotland. Röda armén lämnade den så kallade Kurlandsfickan (ungefär västra Lettland) åt sitt öde fram till krigslutet den 8 maj 1945, då 200 000 tyska soldater kapitulerade. Under respiten lyckades ytterligare några flyktingar ta sig över havet.

Vid Katthammarsvik inrättades i början av maj 1945 ett mindre mottagningsläger i ett par militärbaracker nedanför Östergarnsberget. I mitten av maj inhyste det 165 personer, den absoluta majoriteten letter. Lägret blev dock kortvarigt och tömdes redan i juni.

Under den korta tiden iordningställde flyktingarna platsen vid en naturlig källa halvvägs upp på klinten. En låg mur och en stentrappa byggdes. Klippväggen försågs med ristningen ”LETTISKA FLYKTINGAR ÅR 1945 MAJ”.

Parkera mitt emot nedfarten till Katthammarsvik. Det finns skyltar på platsen.

Fakta/läs mer
Mirja Arnshav: ”Flyktingkällan i Katthammarsvik – om fördrivning av tid och människor” i META – Historisk arkeologisk tidskrift 2020



Gotlands Atlantis

Forn- och medeltid, Gotland, Ruiner Posted on Sat, September 21, 2024 11:28:15

Bulverket på botten av Tingstäde träsk på norra Gotland är en av öns absolut märkvärdigaste sevärdheter och då är ändå konkurrens mycket hård. Dessutom är det förhållandevis få som sett fornlämningen vilket gör den än mer speciell. Dess historia och funktion är som det heter höljd i historiens dunkel.

Bulverket bestod av upp mot 30 meter breda ”bryggor” vilande på stockkistor. Bryggorna bildade en fyrkant på cirka 170 x 170 meter. På dem har det stått hus, inne i fyrkanten har det funnits en hamn och utanför en pålkrans till skydd för anläggningen. (Husen var så kallade bulhus, vilket gett namnet.) Att det kärvts en stor arbetsinsats för att uppföra Bulverket är forskarna överens om, men hur stor råder det delade meningar om. Upp till 200 000 dagsverken förekommer, men de senaste uppskattningarna verkar ligga på 38 000.

Undersökningar på 1980-talet visar att Bulverket troligen uppfördes på 1130-talet och det kanske bara var i bruk i 50 år. Det har troligen inte varit en fast bosättning. Det finns inga tecken på brand, så det är svårt att säga varför dess historia blev så kort. (Talesättet ”Det rökte som när Tingstäde träsk brann” sägs vara mycket gammalt, men det kanske var något annat som gick upp i rök.) Det är inte helt otroligt att anläggningen sjönk i den dyiga botten. 90 procent av konstruktionen bedöms idag ligga gömd/skyddad i kalkbleken.

Forskningen har inte heller något svar på vad Bulverket hade för funktion. En teori är att det skulle vara en plats att fly till i orostider. 

Likt andra stora sevärdheter, som Machu Picchu i Anderna, har Bulverket alltid varit känt av lokalbefolkningen för att sedan plötsligt ”upptäckas” av någon utomstående. I Bulverkets fall av en arkeolog från fastlandet på 1860-talet.

Stockarna i konstruktionen har konserverats av kalkgyttjan och de som inte har begravts i dyn är fullt synliga under ytan. Träsket är som mest bara 1,7 meter djupt. Anläggningens hörn är utmärkta med bojar så det är lätt att hitta. Har du inget eget flytetyg så hyr en båt av Tingstäde hembygdsförening.

Det är en mycket mäktig upplevelse att glida fram över den 900 år gamla lämningen.

Fakta/läs mer
CHAB arkeologi & byggnadsvård: ”En av Gotlands mest mytomspunna fornlämningar



Bygg upp rådhuset i Visby!

Forn- och medeltid, Gotland Posted on Sat, June 29, 2024 10:42:11

När man är utomlands finns det få saker som slår att sitta på ett torg med ett glas vin/öl och titta på folklivet. Extra trevligt är det att sitta på ett torg i en gammal tysk stad – helst med ett ståtligt rådhus.

Visby har haft många rådhus genom historien. Under 1400-talet uppfördes ett nytt i det sydvästra hörnet av Stora torget. Det blev tyvärr inte långlivat. Byggnaden skadades sannolikt under lübeckarnas skövling av staden 1525 och i mitten av 1600-talet var dess saga all. Den sista resten revs 1866.

Torgets sydvästra hörn. Ruinen efter S:ta Katarina restaureras.

Ruinen avbildades innan rivningen på 1800-talet och i mitten av 1920-talet grävdes grunden ut. Dessutom finns rådhuset på Frans Hogenbergs bild av Visby från 1598. Byggnaden var cirka 24 x 20 meter. Källare fanns, men antalet våningar är svårt att fastslå. Ska man tro Hogenberg var det tre våningar och vind.

Frans Hogenbergs avbildning av Visby i slutet av 1500-talet. Rådhuset på torget markerat med T.

Det är gott om uteserveringar på Stora torget, men det saknas onekligen ett medeltida rådhus. Kanske en vigselsal, ett konst- och/eller stadsmuseum. I källaren en restaurang med robust tysk mat, en Ratskeller.

I Sverige är det fullt möjligt söka bygglov på annans mark och jag kontaktade Region Gotland för att undersöka möjligheten för att få bygglov för att återuppföra det gamla rådhuset. Det handlade ju dessutom inte om ett nybygge, tyckte jag… 

Jag fick ett vänligt svar från den tillförordnade stadsarkitekten, som inleddes med ”Det är en intressant fråga du ställer!”. Han förklarade sedan att jag var välkommen att söka bygglov, men att det var osannolikt att ett det skulle beviljas. Skulle det mot all förmodan ske så skulle jag inte få tillgång till ytan på torget. Synd.

Efter utgrävning av rådhuset på 1920-talet markerades dess murar i stenläggningen på torget. Tyvärr har även denna rest försvunnit med åren och enligt regionen finns det i dagsläget ingen plan att återskapa markeringen.

Fotnot: Bloggen har tidigare berättat om den försvunna nollstolpen på Stora torget i Visby. Det finns dock en nyare och högst användbar mätpunkt på torget. I stenläggningen i det nordöstra hörnet finns ”Curts punkt” för dem som vill veta exakta kartkoordinater och altitud. Punkten är uppkallad efter initiativtagaren Curt Jalmelid, chef på Stadsarkitektkontorets mätavdelning.

Synlig sak på torget.

Fakta/läs mer
Hans Thoresen: ”Det medeltida rådhuset på Stora torget i Visby” i Fornvännen 73, 1978.
Johan Nihlén: ”Utgrävningarna på Stora Torget i Visby 1924–1926”, Hanseproduktion, 1982.



Sista skansen i försvaret av Fårösund

Gotland, Militärt, Moderna tiden Posted on Tue, May 14, 2024 09:02:45

Sundet mellan Gotland och Fårö är en utmärkt naturlig hamn som helst inte ska falla i fiendens händer vid krig. För att skydda sundet uppfördes under andra världskriget den så kallade Lärbrolinjen mellan Kappelshamns- och Valleviken på norra Gotland. Den bestod av 15 skansar – dock blev den helt klar först i början av 1945.

Numer är de flesta av skansarna borta. Bäst bevarad är Mölner skans i närheten av Fleringe (kartkordinater 57.84694, 18.86067) med skyddsrum för 24 personer (Sk 24) och 10 skyttevärn. Dessutom en hel del förbindelsegravar. Skyddsrummet är låst men anläggningen ger ändå en kuslig känsla av krig.

Militärens karta över skansen.

Lärbro hembygdsförening har tagit över ansvaret för skansen. Krigsmakten har fortsatt ansvar för skyddet av Fårösundsbassängen.

Läs även om den numer rivna Grustagets skans.

Nedgång till skyddsrummet.



Next »