Blog Image

Oskyltat

Välkommen till Oskyltat!

På bloggen Oskyltat hittar du sevärdheterna du inte visste att du ville se – de som sällan är utmärkta med en skylt. Oskyltat är en direkt fortsättning på bloggen Osevärdheter som jag 2010–2017 hade hos Dagens Nyheter. De 235 inläggen hos DN är fortfarande tillgängliga. De första tio årens inlägg hittar du på denna samlingssida, perfekt när du letar utflykter i Sverige. Oskyltat finns även som grupp på Facebook.

Hör gärna av er med synpunkter och förslag. Sprid länken till bloggen och dela inläggen på Facebook. Jag gör detta i första hand för min egen skull, men det är alltid roligare om det finns någon som tar del av vad man skriver.

Mats Areskoug
areskoug(at)telia.com

Sjunker Gotland i havet – eller reser sig ön?

Gotland Posted on Wed, March 15, 2023 06:57:23

Gotlands högsta punkt ligger på Lojsta hed, så långt är de flesta överens. Hur många meter över havet den högsta toppen är verkar det svårare att få grepp om.

När jag för 50 år sedan fick lära mig landskapets geografi i lågstadiet var det 83 meter som gällde. På Region Gotlands hemsida sägs att dock att den högsta punkten är en meter lägre – 82. Vad har hänt? Lantmäteriet, som har hand om landets geografi, svarar att det till exempel skulle kunna bero på ett ändrat höjdsystem. Man rekommenderade den digitala funktionen ”Min karta” där det enkelt går att kolla höjden över havet. Jag klickade runt på bergskammen på Lojsta hed och plötsligt – hela 84 meter över havet!

Ute på plats i den analoga verkligheten är det lätt att hitta ”den officiella toppen” på 82 meter. Den finns invid ett gammalt grustag, strax norr om länsväg 551. På platsen står några betongplintar, resterna av ett brandtorn av trä som revs i början av 1970-talet (kartkoordinater 57.33205, 18.33793). Härifrån spanades det efter bränder i skog och mark.

Resterna av brandtornet, 82 meter över havet.

Kartfunktionen ”Min kartas” högsta punkt på 84 meter ligger några hundra meter åt nordost. För att hitta rätt behövs en höjdmätare av något slag. I den flacka skogsterrängen är det svårt (omöjligt) att avgöra när toppen är nådd.

Plötsligt visar höjdmätaren i mobilen att du befinner dig på Gotlands takspets – 84 meter över havet.


Nollan i Visby

Gotland, Nyare tiden, Vägar och spår Posted on Tue, December 20, 2022 07:15:03

Var finns nollstolpen? Enligt en tredjehandsuppgift i en fotnot i ”Från Gutabygd 1982” hade man ”något tiotal år” innan 1950-talet återfunnit den inmurad i det som 1877–2005 var Systembolagets fastighet vid Stora torget i Visby.

Med några få undantag utgick vägmätningen och milstolparna under 1600- och 1700-talet från Stockholms slott. På Gotland var förutsättningen annorlunda på grund av geografin. Istället var utgångspunkten Stora torget och vid uppmätningen 1780-81 rent av en speciell stolpe, nollstolpen.

En gammal klasskamrat, som jobbade på Systembolaget, har fått berättat för sig att stolpen finns inmurad i den norra ytterväggen under en trappa i det som då var en städskrubb. En annan uppgift gör gällande att den kunde kännas som en upphöjning i golvet i skrubben. (Jag har bland annat frågat ”ansvariga” på länsmuseet, men någon mer konkret ledtråd finns inte.)

Byggnaden där stolpen sägs finnas inmurad är äldre än stolpen själv. Den kan ju naturligtvis ha murats in vid någon ombyggnad – en större sådan gjordes på 1930-talet. Det märkliga är att nollstolpen inte tagits till vara eller ens avbildats när den likt Storsjöodjuret dykt upp. Den historiska medvetenheten i Visby är ju hög. (Den finns inte heller markerad på någon äldre karta.)

Systembolagets tidigare lokal på Stora torget. Är det här nollstolpen gömmer sig?

Efter Systembolagets uttåg bedrivs det restaurang i lokalen och den tidigare städskrubben har hamnat i köksregionen. Så länge ingen gör en ultraljudsundersökning av väggar och golv får du nöja dig med att du befinner dig nära nollpunkten när du njuter av din drink. Det kunde vara sämre.

Fakta/läs mer
• Jan A:son Utas: ”De gotländska milstolparna” i ”Från Gutabygd 1982”, Press förlag.
• Stefan Nordin: ”Vägmätning för milstolpar” i ”Fornvännen 1991”, Kungl Vitterhetsakademien och Statens historiska museer.
• Joakim Hansson (red): ”Visby innerstad – en bebyggelseinventering del 1”, Länsmuseet på Gotland, 2002.



Jungfru Maria och lastbilen

Forn- och medeltid, Gotland, Kyrkligt/religion Posted on Sun, October 30, 2022 10:57:51

Dalhems medeltida kyrka på centrala Gotland är en av öns mest storslagna – och då finns det en hel del att välja mellan. Här bjuds fantastiska vägg- och glasmålningar. Bland väggmålningarna utmärker sig den där en lastbil skymtar i en av Jerusalems stadsportar. I förgrunden syns Maria och Elisabet, Jesus respektive Johannes döparens mödrar.

Lastbilen kan anas i stadsporten.

Unikt? Nej! Det är händer att konservatorer sätter sin egen prägel på de konstverk de är satta att bevara. I Dalhem var det konstnären Erik Olsson som vid renoveringen 1969 förbättrade den bibliska historien.

Lastbilen återfinns på den norra långväggen. En enkel skylt visar vägen.

Inzoomat så kan man tydligt se trafikkaoset.


Gotländska posten

Gotland, Hela hus, Moderna tiden, Nyare tiden, Vägar och spår Posted on Sun, September 18, 2022 20:52:02

Alla som besöker Gotland känner till de magnifika stränderna och de medeltida kyrkorna. Men skippa baddräkten och psalmboken för en dag och ta dig an några av öns mer exotiska destinationer: Tio mindre ”orter” (ansamlingar av hus/byar) som en gång tiden hade både postkontor och järnvägsstation, ofta i samma byggnad.

Postservicen på Gotland har sorgligt avvecklats i samma takt som i övriga Sverige. Järnvägen försvann redan 1960. Kvar till sist var öns motsvarighet till Transsibiriska järnvägen, den drygt 11 mil långa sträckan från Lärbro i norr till Burgsvik i söder.

Sylfaste
Hållplatsen låg 10,6 kilometer med tåget söderut från Visby. Posten hyrde in sig i hållplatsbyggnaden fram tills servicen drogs in 1960. Huset står kvar (kartkoordinater 57.58696, 18.43382). I Sylfaste fanns även ett stort mejeri.

Sylfaste någon gång på 1950-talet. Foto: Olof Sjöholm/Järnvägsmuseet

Bjärges
Ett klassiskt stationssamhälle (27,1 km från Visby) som växte upp ur ”intet” när järnvägen kom 1878. Socknen Vänges tidigare ”centrum” vid kyrkan tappade nästan helt sin betydelse. Posten huserade i stationshuset och överlevde järnvägen med sju år. Huset står kvar (57.44941, 18.48814).

Fidenäs
Även samhället Fidenäs (71,4 km från Visby) är en produkt av järnvägen, som nådde hit 1908. Namnet är en konstruktion av att platsen ligger på gränsen mellan socknarna Fide och Näs. Posten låg i stationshuset tills servicen drogs in 1960. Huset står kvar (57.09407, 18.30226).

Stationen i Fidenäs 1985

Tvärbanan från Slite i nordost till Hablingbo i sydväst (från början tre olika bolag) tackade för sig redan 1953.

Dune
Dalhems socken kunde ståta med två järnvägsstationer. Dune (9,1 km från järnvägsnätets knutpunkt Roma) var betydligt mindre än Hässelby i själva kyrkbyn. Posten låg i stationshuset och drogs in samtidigt som järnvägen. Huset står kvar (57.56016, 18.56009).

Dune omkring 1958. Foto: Olof Sjöholm/Järnvägsmuseet

Isums
Posten i Isums huserade 1898–1961 i stationshuset (6,1 km från Roma). Servicen överlevde således järnvägen med åtta år. Huset står kvar (57.49404, 18.36694).

Sista dagen för posten i Isums

Bander
När järnvägen kom till Bander i Mästerby (10,4 km från Roma) blev platsen ett centrum även för omgivande socknar med bland annat mejeri, snickeri och affärer. Posten låg under två olika perioder i stationshuset, även här överlevde den järnvägen med åtta år. Stationen står kvar (57.47991, 18.29991).

Stationen i Bander 1993

Stjärnarve
I Eksta (37,9 km från Roma) fick både post och station namn efter den största gården i trakten, Stjärnarve. Till skillnad mot övriga platser i denna berättelse låg posten här aldrig tillsammans med järnvägen. De sista åren (1956–61) låg posten i lanthandeln (57.28763, 18.18820). Både den och stationen (57.28804, 18.21753) står kvar.

Silteby
För att inte blanda ihop Silte (46,6 km från Roma) med det betydligt större Slite i norr fick både station och post namnet Silteby, trots avsaknad av någon riktig by på platsen. Postkontor 1924–53 och postombud till 1960 i stationshuset, som står kvar (57.21529, 18.23037).

Postkontorets sista dag

Även de två mindre banorna Visby–Hallvards och Hemse–Ronehamn bidrar till posthistorien.

Hallvards
1912 nådde järnvägen Hallvards (7,4 km från Visby) i Västerhejde. Banan var en förlängning av järnvägen som hade byggts till regementet på Visborgs slätt. Bland annat ville man underlätta för turisterna att ta sig till kurorten Kneippbyn. Fram till 1957 låg posten i stationshuset, järnvägen lades ned redan 1940. Posten 1971. Stationshuset står kvar (57.58596, 18.23198).

Stationen i Hallvards 1984

Autsarve
Järnvägen från Hemse till den viktiga hamnen Ronehamn lades ned redan efter 14 år, 1918. Halvvägs på banan ligger Rone kyrkby, men namnet på stationen blev Autsarve (5,1 km från Hemse), efter ett gårdsnamn, för att undvika ihopblandning med Roma. 1912–24 låg posten stationshuset, servicen fanns kvar i byn till 1962. Stationshuset finns kvar (57.21100, 18.44809), men har flyttats en bit norrut.

Autsarve med den äldre stavningen

Fakta/läs mer
• Molin & Stenström: ”Järnvägslinjen Klintehamn–Hablingbo 20 år efter nedläggningen”; specialarbete vid Säveskolans gymnasium, 1972.
• John Kvarnstedt: ”Gotlands Järnvägar”, Press förlag”, 1978.
• Carl Axel Jakobsson: ”Postgång och postväsende” i ”Från Gutabygd 1982”, Press förlag.
• Martin Ragnar: ”Ångspårvägen Visby–Visborgs slätt–Hallvards”, Svenska järnvägsklubben”, 1995.
• Ragnar & Hardings: ”Järnvägen till Ronehamn”, Svenska järnvägsklubben”, 2002.
• ”Gotlands fasta postanstalter genom tiderna från 1600-talet till år 2003, del 1–5”, Sammanställt av Sällskapet Poste Gutensis genom Stig Högström, 2003–2005.
• ”Järnvägsdata med trafikplatser”, Svenska Järnvägsklubben, 2009.
• ”Postal X”, Facit, 2020.



Kittlande promenad i Slite

Gotland, Moderna tiden, Vägar och spår Posted on Mon, June 13, 2022 15:32:47

Säg vad man vill om Cementa på Gotland men företaget har fixat en storlagen kanjon. För att inte tala om hängbron över den.

Kanjonen är egentligen en nedsprängd truckväg som förbinder det stora kalkbrottet på Filehajdar med cementfabriken i Slite. Bron byggdes på 1980-talet som en kompensation till friluftslivet och ingår i Gotland bike park. Den spänner 40 meter över den 15 meter djupa klyftan.

Om du vill ha en kittlande promenad så finns bron strax öster om infarten till Slite golfklubb (kartkoordinater 57.71998, 18.75535).

Fjärilar i magen.
Den smäckra bron är nästa osynlig.
Tom truck på väg från Cementa till stenbrottet.


Visbys hemliga väktare

Gotland, Moderna tiden Posted on Tue, March 15, 2022 06:21:21

Ringmuren i Visby bjuder på många underbara detaljer. (För konnässören rekommenderas ”Visby stadsmur” av Otto Janse.) Muren är medeltida med några kompletteringar från århundradena efteråt. Bland de senare tillskotten är tre små elefanter av betong.

För tio år sedan, den 24 februari 2012, rasade cirka 70 kvadratmeter av det yttre skalet av muren strax norr om Österport. Muren byggdes upp igen och stod klar våren 2015. Men allt är inte som förr. På ovansidan av den ”nya” muren har en av hantverkarna gjutit tre små elefanter i formar han lånat av sina barn.

Du kan upptäcka de tre elefanterna från utsidan av muren. (Magasinet Horisont har närbild på elefanterna.) De spanar österut, kanske blåser de larm om ryssen kommer.

Fakta/läs mer
”Horisont – Gotlands nyhetsmagasin” nr 60.

Tre andra detaljer på ringmuren:
”Okänd” bastion
Stenansiktena i porten
Omotiverat(?) knä på muren



Gotländsk nutidshistoria i plast

Gotland, Moderna tiden Posted on Sat, January 01, 2022 09:46:06

Julbordet och nyårssupén är avätna. Matkassarna är tomma – men använd dem i inte till sopor. Skänkt dem istället till dit lokala museum. Det gjorde jag med min ungoms plastkassar från Visby för omkring 20 år sedan. Nu nutidshistoria, längre fram forntid när plast förbjudits i alla former. Här en liten kavalkad med nedlagda matbutiker i Visby.

Lansen (Allégatan 1) var aldrig förstavalet för min familj, trots att den låg ganska nära barndomshemmet på Hallandsgatan. Den lades ned 1985 när ägaren byggde nytt på andra sidan Stenkumlaväg. Idag bedrivs yoga och annan kroppsvård i lokalen. 

Foto: Gotlands Museum

Lännahallen (Ekmansgatan 14) låg mycket nära första egna hemmet på Lännaplan. Här gick det att handla med sambons check och till och med på krita i slutet av lönen. Den lades ned 1992, tre år efter att vi flyttat till huvudstaden. Idag mc- och cykelaffär.

Foto: Gotlands Museum

Österhallen (Österväg 12) i Öster centrum blev aldrig någon större succé. Konkurrensen från sedan länge etablerade Tempo och Domus var för hård och den lades ned 1992, efter bara 16 år. Samma ägare och samma ros som Signalen bytte till. Idag bland annat skoaffär i lokalen.

Foto: Gotlands Museum

Signalen (Värnhemsgatan 2) var barndomens mataffär. Vi var egentligen en Konsumfamilj, som samlade kvitton efter alla konstens regler, men Icabutiken Signalen tog över när Konsumbutiken på andra sidan Stenkumlaväg lade ned. Signalen, som var först på Gotland med mer generösa öppettider, bytte kedja ett par gånger innan den lades ned 2009. Huset revs nyligen och nu växer ett litet bostadsområde upp.

Foto: Gotlands Museum
Signalen kort före rivningen. Foto: Mats Areskoug

Bingebyhallen (Tjelvarvägen 8) låg ”lång bort” från hemmakvarteren och besöktes mycket sällan. Den lades ned i början av 2021 och nu står lokalen väntar på en ny hyresgäst. Eller så blir det bostadshus även här.

Foto: Gotlands Museum
Bingebyhallen väntar på något nytt. Foto: Magnus Areskoug

Fakta/läs mer
• Sven Gerentz: ”Individer, familjer och block. Köpmäns och köpenskap på Gotland 1894–1994”, Akademisk avhandling vid Handelshögskolan i Stockholm, 1994.
• Lars Bäckman (red): ”Handeln på Gotland – historia, människor och minnen. Jubileumsbok för Köpmansgillet i Visby 325 år. 1694–2019”, Köpansgillet i Visby, 2019.
• Magnus Ihreskog: ”Singan och Bingan – snart är båda bara minnen”, Hela Gotland, 16 januari 2021.
• Icahistorien: ”Handlarstrid på Gotland”.



Muhammed eller inte Muhammed – det är frågan

Gotland, Kyrkligt/religion, Nyare tiden Posted on Tue, August 31, 2021 08:02:07

Bilder av profeten Muhammed är inte så ovanliga som man kanske lockades att tro under striden om de så kallade Muhammedkarikatyrerna i början av 2000-talet. Att han dyker upp på en vägg i en kyrka är dock lite oväntat.

När kyrkan i Gothem på östra Gotland restaurerades 1949–50 upptäcktes en mängd överkalkade äldre målningar. Bland annat en stor bild av den helige Kristoffer bärande Jesusbarnet. Kristoffer flankeras av en påve (papa) och en Muhammed (Mahomet) – de två största hoten mot ”den rätta” protestantiska tron. Även Kristofferlegendens eremit får vara med på ett hörn.

Expertisen är dock långt ifrån enig om det är profeten som avbildats. Undersökningar visar att målningen sannolikt gjorts 1673, en tid då det Osmanska riket närmade sig zenit. Stormakten styrdes 1648–87 sultanen Muhammed IV och det skulle kunna vara han som avbildats som hotet. I samtida psalmböcker varnas dessutom för ”påvens och turkens mord”. Vän av ordning undrar då om inte även dåtida påven Clemens X ska hängas ut som ett hot.

Vad konstnären och/eller beställaren avsett är svårt att avgöra så här 350 år efteråt. Det får bli upp till betraktaren.

Fakta/läs mer
Armin Tuulse: ”Katolsk och protestantiskt i Sveriges och Danmarks kyrkomålningar” i ”Fornvännen”, 1961.
Erland Lagerlöf: ”Kyrkor på Gotland: Kräkling setting: tillägg och rättelser samt register till band IV”, 1964.
Åke G Sjöberg: ”Mahomet i Gothem och den turkiske månen i Linde” i ”Byggnadshyttan på Gotland 2005–2006”, 2007.
Lars Bäckman: ”Kyrkjakten – 17 gotländska kyrkor att besöka och uppleva”, Svenska kyrkan, 2015.



Next »