Gotland – Oskyltat

Innan Visby var Gotland

Forn- och medeltid, Gotland, Kyrkligt/religion Posted by Mats Areskoug Tue, April 02, 2024 09:42:57

Under en vacker gravsten i koret i Stenkyrka kyrka på norra Gotland ligger Licnatus begravd. Den mäktige mannen var gotlänningarnas sändebud hos hertigen av Sachsen, Henrik Lejonet, 1161. Dödsåret 1200 är det äldsta som finns på en gotländsk gravsten.

Fram till inbördeskriget mellan Visby och Gotland 1288, där staden segrade, dominerades handeln av öns så kallade farmannabönder. Affärerna gick bra. Ett bevis är att de flesta vikingatida silverskatterna i Skandinavien har hittats på Gotland. Ett annat är de nästan hundra medeltida kyrkorna på ön. I ryska metropolen Novgorod hade gutarna en egen handelsgård.

Gravstenen återfinns under mattan i koret.

När Licnatus och Henrik Lejonet möttes i tyska Artlenburg undertecknade de ett fördrag som bekräftade ett tidigare avtal från 1130. I korthet gavs gotländska köpmän samma rättigheter som de sachsiska i Sachsen, och vice versa på Gotland. Dessutom uppmanades gotlänningarna att besöka och göra affärer i hertigens projekt handelsstaden Lübeck.

Det tydligaste beviset på splittringen mellan stad och land på Gotland är den danska invasionen 1361. Landet stod upp medan stadsborna höll sig passiva.

I sammanhanget är det intressant att Gotland nämns i engelska Caterburysägnerna från slutet av 1300-talet. I presentationen av kaptenen sägs att han kände alla hamnar från Gotland till Kap Finistere.

Comments(0) https://www.oskyltat.se/?p=884

Lador i fosterlandets tjänst

Gotland, Militärt, Moderna tiden Posted by Mats Areskoug Sun, February 11, 2024 09:28:13

Trots att det många år sedan lumpen så sitter kommandona kvar och det är väl det som är meningen när man drillas timme efter timme. ”Utgångspunkter för målangivelse” är ett av begreppen som fastnat. Används för att peka ut var den lede fienden befinner sig så att alla siktar åt samma håll.

Under andra världskriget gjordes bedömningen att den stora Mästermyr på södra Gotland skulle kunna vara en lämplig plats för en fientlig luftlandsättning. De tiotal lador som fanns på myren mättes in och numrerades. Allt för att artilleriet runt myren lätt skulle kunna vägledas av eldledarna. ”Eld mot lada 7!” – och alla visste hur de skulle ställa in pipan.

Utflyktsmål.

Inga fiender landade på Mästermyr och ladorna är borta. Alla utom lada 7 som återfinns på södra sidan av vägen mellan Hemse och västkusten (kartkoordinater 57.22994, 18.29204). Med tanke på världsläget är det kanske bra att någon ”utgångspunkt” finns kvar.

Fotnot: Några nödlandningar gjordes på myren under kriget.

Comments(0) https://www.oskyltat.se/?p=856

Historiskt tryck på fastighetsmarknaden i Visby

Forn- och medeltid, Gotland, Vägar och spår Posted by Mats Areskoug Thu, December 21, 2023 07:03:57

Till och från under Visbys existens har det varit extremt högt tryck på fastighetsmarknaden i staden. Det senaste seklet har turismen varit motorn. Tidigare århundraden har det varit handeln.

Den medeltida kärnan innanför ringmuren kan kännas oförändrad från den tid Visby var navet i handeln på Östersjön. Dock har en hel del ändrats. Ett tydligt exempel är att dagens kvarter i de flesta fall var uppdelade i mindre enheter, skilda åt av trånga gränder. Dessa byggdes i de flesta fall bort under 1600-talet.

Ett sätt att öka antalet kvadratmeter i sina byggnader var att bygga ett valv över en angränsande gata. Ett femtontal sådana medeltida valv är kända – fem återstår över dagens gator.

Ett perfekt exemplen på de båda fenomenen är kvarteret Hornet, sett från Mellangatan 21. På 1200-talet delades kvarteret i två delar av en gränd i öst-västlig riktning, en gränd som blev tomtmark på 1600-talet. Den medeltida, bevarade, byggnaden mot Mellangatan hade ett valv över gränden. Valvet byggdes igen på 1850-talet, men togs upp igen i början av 2000-talet.

Valvet är nu inglasat och man kan föreställa sig den medeltida grändens sträckning genom kvarteret ned mot Packhusplan. Den öppna platsen var stadens förnämsta torg under tidig medeltid, belägen precis innanför muren med hamnen utanför.

Läs även om försvunna gränder Gamla stan i Stockholm.

Fakta/läs mer
Waldemar Falck: ”Bebyggelse i Visby under medeltiden – kring ett rekonstruktionsarbete” i ”Bebyggelsehistorisk tidskrift”, 1982.
Joakim Hansson (red): ”Visby innerstad – en bebyggelseinventering del 1”, Länsmuseet på Gotland”, 2002.

Comments(0) https://www.oskyltat.se/?p=832

Två ”nya” kastaler att leta efter på Gotland

Forn- och medeltid, Gotland, Kyrkligt/religion, Militärt, Ruiner Posted by Mats Areskoug Wed, November 01, 2023 09:48:58

De medeltida kastalerna vid kyrkorna på Gotland tillhör öns stora sevärdheter och den här bloggen har tidigare tipsat om hur man gör en trevlig kastalsafari från norr till söder. De senaste decennierna har lett till nya spännande upptäckter i kastalbranschen.

1986 skulle skolbyggnaden i Näs byggas ut åt väster. Vid schaktningsarbetet frilades ett hörn av en kraftig stengrund. Grunden kunde friläggas till måtten 3,8 och 5,5 meter och den försvann in under skolhuset. Enligt en kartuppgift från mitten av 1800-talet skulle det på platsen för skolhuset funnits en ”stenbunden backe, fordom ett kastell”, så kanske var det resterna av en kastal som hittats. Eller kanske den medeltida prästgården.

Utbyggnaden av huset genomfördes och murresterna hamnade inom torpargrunden. Den nyfikna får nöja sig med att beskåda det som idag är bygdegården, strax sydväst om Näs kyrka.

*Vilar det en kastal under det gamla skolhuset i Näs?*

Det senaste vad gäller kastaler på Gotland är Hamra på Storsudret. När den föga imponerande kullen, ett par hundra meter öster om kyrkan, började grävas ut 2016 frilades de kraftiga grundmurarna till en rektangulär byggnad på ungefär 14 x 11 meter.

En kol 14-analys av trärester visar att anläggningen kan ha uppförts redan under den första hälften av 1000-talet – alltså under vikingatidens sista skälvande årtionden. Förutom åldern är det två saker som utmärker murresterna. Dels att de är mycket tjocka, 250 centimeter, dels de rundade hörnen. Två faktum som fått arkeologerna fundera på vad det egentligen är som man har grävt fram.

Även Österlen är bra för en kastalsafari.

Fakta/läs mer
Riksantikvarieämbetets rapport Dnr 321-500-2011 (om Näs).
Christian Hoffman: ”Arkeologisk undersökning av RAÅ Hamra 11:1”, 2018.
Adam Engvall: ”Beredskap eller kapprustning? Något om de gotländska kastalerna”, Uppsala universitet, 2020.

Comments(0) https://www.oskyltat.se/?p=802

Cirklarna på Galgberget

Gotland, Moderna tiden, Sport Posted by Mats Areskoug Fri, September 01, 2023 07:36:34

Nej, cirklarna i gräset på Galgberget i Visby är inte skapade av några varelser från rymden. Historien är dock nästan lika osannolik – här tog ett lag från Gotland fyra SM-guld i en av de stora motorsporterna.

För 90 år sedan, 1932, kördes den första speedwaytävlingen, då kallad jordbanelopp, på Gotland. 1 500 entusiastiska åskådare njöt av motorernas sång på Gutavalllen. Succén följdes av flera tävlingar, nu på det som då var regementet A7:s område.

Efter stiltjen under andra världskriget tog motorsporten ny fart. 1951 invigdes en motorstadion på Galgberget strax norr om ringmuren. Enligt historieskrivningen inför 10 000 besökare. Nästa steg togs 1966 då Gotlands motorförening satte ihop ett lag för att tävla de nationella speedwayserierna. Laget fick namnet Bysarna – efter det gotländska skogsväsendet bysen.

Bysarna klättrade i seriesystemet och 1971 nådde man den högsta serien. Det blev SM-guld direkt och bedriften upprepades den följande säsongen. 1975 var det dags för det tredje guldet. Lagets största stjärna under de framgångsrika åren var gotlänningen Christer Löfqvist.

Cirklarna från ovan. Bild från Google maps.

Laget åkte ur högsta serien men lyckades ta sig tillbaka och 1988 bärgade Bysarna sitt senaste SM-guld. Största stjärnan var stockholmaren Per Jonsson. Det många år till i högsta serien det följande dryga decenniet – senaste besöket var 2001.

Speedway låter och det är en stor del av upplevelsen. Tyvärr går det inte så bra ihop med bostadsbebyggelse. 2007 kördes den sista tävlingen på Galgberget och motorstadion revs. Kvar är bara minnena och spåren av banorna i gräset. Bysarna kör vidare i mindre skala i skogen i Hejdeby, öster om Visby.

Fakta/läs mer
Bysarnas hemsida
Gunnar Kalmér: ”Bysarna. Speedway och annan mc-sport på Gotland”, Bysarnas supporterklubb, 1976(?).
”Idrottshistoriska platser på Gotland”, Gotlands idrottsförbund, 2004.
Bengt Brolin: ”Gotlands motorcykelhistoria 1909–1959, Gotlandica, 2009.

Comments(0) https://www.oskyltat.se/?p=774

Krigskyrkogårdar åter aktuellt på Gotland

Gotland, Kyrkligt/religion, Militärt, Moderna tiden Posted by Mats Areskoug Mon, May 15, 2023 10:17:10

Kors på kors på kors. Rad efter rad efter rad. När vi hör ordet krigskyrkogård tänker kanske många på Normandie i Frankrike eller västfronten efter första världskriget. Under andra världskriget förberedde man sig på Gotland för att kunna begrava stora mängder stupade soldater på speciella kyrkogårdar. Döda som av olika anledningar inte kunde transporteras till sin hemort.

Tre platser var aktuella för att förvandlas till krigskyrkogård:
• Vid Lärbro kyrka: norr om vägen mellan Visby och Fårösund.
• Vid Stenkyrka kyrka: västerut mot idrottsplatsen.
• Vid Sanda kyrka: öster om kyrkogården och prästgården.

Som tur var blev det aldrig aktuellt, men beredskapen fanns kvar under kalla kriget.

*Prästgården i Sanda. Området i förgrunden var tänkt som krigskyrkogård.*

På grund av det skärpta säkerhetsläget i Europa har dock frågan tyvärr blivit aktuell igen. 2022 inleddes en översyn av hanteringen stupade på ön i händelse av krig. Vad man kom/kommer fram till är hemligt.

Gotland klarade sig självfallet inte helt undan andra världskriget. Ett exempel var de omkring 500 befriade koncentrationslägerfångar som kom till krigssjukhuset i Lärbro sommaren 1945. De var naturligtvis mycket medtagna och tuberkulosen härjade. 46 blev kvar för evigt, de flesta av dem polacker. 9 av de 46 var judar.

Besök kyrkogården, läs namnen på gravarna och ägna några minuter åt att minnas de miljoner som mördades.

*Gravar i Lärbro för de döda koncentrationslägerfångarna.*

I jorden på kyrkogården vilade tidigare även sex tyska soldater, som hade flytt från andra sidan Östersjön under krigets slutskede. De flyttades 1966 till Norra kyrkogården i Trelleborg, där flera döda tyska soldater från de båda världskrigen ligger begravda.

Läs även om interneringslägret Lagerlingen i Havdhem på södra Gotland.

Comments(0) https://www.oskyltat.se/?p=735

Sjunker Gotland i havet – eller reser sig ön?

Djur och natur, Gotland Posted by Mats Areskoug Wed, March 15, 2023 06:57:23

Gotlands högsta punkt ligger på Lojsta hed, så långt är de flesta överens. Hur många meter över havet den högsta toppen är verkar det svårare att få grepp om.

När jag för 50 år sedan fick lära mig landskapets geografi i lågstadiet var det 83 meter som gällde. På Region Gotlands hemsida sägs att dock att den högsta punkten är en meter lägre – 82. Vad har hänt? Lantmäteriet, som har hand om landets geografi, svarar att det till exempel skulle kunna bero på ett ändrat höjdsystem. Man rekommenderade den digitala funktionen ”Min karta” där det enkelt går att kolla höjden över havet. Jag klickade runt på bergskammen på Lojsta hed och plötsligt – hela 84 meter över havet!

Ute på plats i den analoga verkligheten är det lätt att hitta ”den officiella toppen” på 82 meter. Den finns invid ett gammalt grustag, strax norr om länsväg 551. På platsen står några betongplintar, resterna av ett brandtorn av trä som revs i början av 1970-talet (kartkoordinater 57.33205, 18.33793). Härifrån spanades det efter bränder i skog och mark.

*Resterna av brandtornet, 82 meter över havet.*

Kartfunktionen ”Min kartas” högsta punkt på 84 meter ligger några hundra meter åt nordost. För att hitta rätt behövs en höjdmätare av något slag. I den flacka skogsterrängen är det svårt (omöjligt) att avgöra när toppen är nådd.

*Plötsligt visar höjdmätaren i mobilen att du befinner dig på Gotlands takspets – 84 meter över havet.*

Comments(0) https://www.oskyltat.se/?p=703

Nollan i Visby

Gotland, Nyare tiden, Vägar och spår Posted by Mats Areskoug Tue, December 20, 2022 07:15:03

Var finns nollstolpen? Enligt en tredjehandsuppgift i en fotnot i ”Från Gutabygd 1982” hade man ”något tiotal år” innan 1950-talet återfunnit den inmurad i det som 1877–2005 var Systembolagets fastighet vid Stora torget i Visby.

Med några få undantag utgick vägmätningen och milstolparna under 1600- och 1700-talet från Stockholms slott. På Gotland var förutsättningen annorlunda på grund av geografin. Istället var utgångspunkten Stora torget och vid uppmätningen 1780-81 rent av en speciell stolpe, nollstolpen.

En gammal klasskamrat, som jobbade på Systembolaget, har fått berättat för sig att stolpen finns inmurad i den norra ytterväggen under en trappa i det som då var en städskrubb. En annan uppgift gör gällande att den kunde kännas som en upphöjning i golvet i skrubben. (Jag har bland annat frågat ”ansvariga” på länsmuseet, men någon mer konkret ledtråd finns inte.)

Byggnaden där stolpen sägs finnas inmurad är äldre än stolpen själv. Den kan ju naturligtvis ha murats in vid någon ombyggnad – en större sådan gjordes på 1930-talet. Det märkliga är att nollstolpen inte tagits till vara eller ens avbildats när den likt Storsjöodjuret dykt upp. Den historiska medvetenheten i Visby är ju hög. (Den finns inte heller markerad på någon äldre karta.)

*Systembolagets tidigare lokal på Stora torget. Är det här nollstolpen gömmer sig?*

Efter Systembolagets uttåg bedrivs det restaurang i lokalen och den tidigare städskrubben har hamnat i köksregionen. Så länge ingen gör en ultraljudsundersökning av väggar och golv får du nöja dig med att du befinner dig nära nollpunkten när du njuter av din drink. Det kunde vara sämre.

Fakta/läs mer
• Jan A:son Utas: ”De gotländska milstolparna” i ”Från Gutabygd 1982”, Press förlag.
• Stefan Nordin: ”Vägmätning för milstolpar” i ”Fornvännen 1991”, Kungl Vitterhetsakademien och Statens historiska museer.
• Joakim Hansson (red): ”Visby innerstad – en bebyggelseinventering del 1”, Länsmuseet på Gotland, 2002.

Comments(0) https://www.oskyltat.se/?p=669

Oskyltat

Välkommen till Oskyltat!