Stenblocken har inhuggna fördjupningar i olika former. Runda skålar, en handkvarn, en människofot, en djurtass. En runrad finns ristad vid en av skålarna. (Vid vårt besök våren 2026 var den dock blekt och lite svår att hitta.) Miljön är trolsk i skogsbacken och med betande hjortar i ett hägn.
Den magiska lunden.
Hade forntidsmänniskorna valt en plats för sina riter skulle det kunna vara här. Den möjliga magin har lockat folk genom århundradena. Till slut tröttande markägaren på nedtrampad säd och grävande arkeologer och hotade med att spränga hela fornlämningen. Blekinge hembygdsförbund räddade situationen genom att köpa området 1927.
Fotavtryck.
Den så kallade Offerlunden i Halahult i Blekinge (kartkoordinater 56.29752, 14.99867) är dock relativt ung. Första kända omnämnandet är från 1747 i en avhandling skriven av Petrus Mützell vid Lunds universitet. Runorna har nyligen konstaterats vara så kallade gyllentalsrunor som brukade användas på kalenderstavar för att markera de 19 åren i måncykeln. Antagligen har de ristats in på stenblocket någon gång på 1600-talet. Med utgångspunkt från utseendet på de inhuggna fördjupningarna anser forskarna dessutom att hela offerlunden är skapad på 1500- eller 1600-talet.
De svårupptäckta runorna. Foto: Magnus Källström/CC-BY.
Är en offerlund som ”bara” är 400 eller 500 år gammal något att bry sig om? Ja, naturligtvis. När offerlunden skapades var svenskarna ännu hedningar på många sätt. Till exempel avskaffades dödsstraffet för trolldom först 1779. Gör som andra besökare, offra ett mynt i någon av fördjupningarna och be för någon eller något.
Fakta/läs mer
• Karl-Oskar Erlandsson: ”Mysteriet med offerlunden i Halahult” i ”Arkeologi i Blekinge”, Blekinge museum, 2022.
• Magnus Källström: ”Runorna i offerlunden”, Riksantikvarieämbetets K-blogg den 14 maj 2023.
Ett sentida offer.
