Blog Image

Oskyltat

Välkommen till Oskyltat!

På bloggen Oskyltat hittar du sevärdheterna du inte visste att du ville se – de som sällan är utmärkta med en skylt. Oskyltat är en direkt fortsättning på bloggen Osevärdheter som jag 2010–2017 hade hos Dagens Nyheter. De 235 inläggen hos DN är fortfarande tillgängliga via denna länk. Oskyltat finns även som grupp på Facebook.

Hör gärna av er med synpunkter och förslag. Sprid länken till bloggen och dela inläggen på Facebook. Jag gör detta i första hand för min egen skull, men det är alltid roligare om det finns någon som tar del av vad man skriver.

Mats Areskoug
areskoug(at)telia.com

Tre klassiker i Göteborg

Moderna tiden, Övriga Sverige, Sport Posted on Thu, September 30, 2021 08:22:46

För tre år sedan skrev jag om Storstockholms tre klassiska idrottsföreningar och hur de märkt platsen där de grundades. Nu är det dags för Göteborg.

Örgryte Idrottssällskap bildades i ett outhyrt rum på övervåningen i bostadshuset Carlslund den 4 december 1887. Tolv ynglingar var närvarande.

Carlslund låg precis öster om Mölndalsån inne på nuvarande Lisebergs område. Husets igenlagda trädgård blev föreningens första idrottsplats, med namnet Balders hage. Fram till ombyggnaden 1901 var den fyrkantig och vid löptävlingar rundade man pinnar uppsatta i hörnen. De tävlande fick springa en och en.

”Situationskarta i 3 delar öfver Örgryte Socken” från 1908 har med ÖIS idrottsplats vid Carlslund.

ÖIS skulle i första hand bli en förening för vinteridrott, bland annat tävlades det i sparkstöttsåkning, men på grund av de dåliga vintrarna fick man tänka om. Den 22 maj1892 besegrades IS Lyckans soldater med 1–0 på Heden i den första organiserade fotbollsmatchen mellan två svenska lag. Örgryte tog sedan hem de fyra första SM-gulden i fotboll.

Carlslund revs 1937. På platsen, inne på Liseberg ungefär mittemot attraktionen Kållerado, finns ett minnesmärke som markerar idrottshistorien.

Foto: Richard Brandt/Mediabyrån, Daglig verksamhet

Göteborgs Atlet- och Idrottssällskap bildades den 11 mars 1894 av sju män på Edlunds konditori på Storgatan 7. Föreningen bestod av två falanger – slaktare som brottades och lyfte tungt, samt läroverkspojkar som friidrottade. Fotbollen hade svårt att bli accepterad av medlemmarna de första åren.

Den 1 november 1896 mötte GAIS prisbrottare Carl Gustafsson den osmanske sultanens hovbrottare Memisch Effendi inför över 10.000 åskådare på dåvarande Idrottsplatsen, då ett nytt publikrekord för all idrott i landet. Svensken förklarades om segrare efter 65 minuter, men turken hävdade dagen efteråt att domarna hade missförstått honom.

Runt det förra sekelskiftet tröt orken i GAIS och det talades om nedläggning. Föreningen räddades dock genom en sammanslagning med Gårda SK, bildad 1897.

På Storgatan 7 ligger idag (hösten 2021) en italiensk restaurang. Någon skylt som markerar GAIS tillblivelse finns det tyvärr inte.

Idrottsföreningen Kamraternas tidiga historia är lite rörig. Dagens IFK Göteborg bildades den 4 oktober 1904 efter att man hållit ett interimsmöte två dagar tidigare på Café Olivedal vid Sveaplan.

Redan 1895 bildades ett IFK i Göteborg, men graden av aktivitet varierade kraftigt. Ovetande(?) om detta så ansökte två studenter vid Chalmers hos Kamraternas Centralförbund i Stockholm om att få bilda en officiell kamratkrets i Göteborg. Ovetande(?) om detta så skickade några ”gamla” IFK:are lite senare in en liknande ansökan. De båda ”grupperna” snackade sig samman och bildade det nya IFK. Med på skeppet var även representanter från kvartersklubben Annedals IS.

Till skillnad från storebröderna ÖIS och GAIS hade IFK redan från start ett utskott för fotboll. Dessutom fanns ett utskott för vinteridrott och ett för fest(!). Fotbollen har firat stora triumfer genom åren, men den senaste tiden har festutskottet kunnat ta det lugnt.

Dagens bebyggelse där Café Olivedal en gång låg är från början av 1980-talet, men det finns en minnesplatta uppsatt på fasaden vid Sveaplan.

I Stockholm har inte mycket hänt de tre senaste åren. AIK:s skylt sitter kvar och Djurgården har inte lyckats få upp en ny. I Hammarby ska man efter en gedigen utredning rösta om när klubben bildades. Kanske kan Bajen få upp en skylt efter att beslut tagits.

Läs även om Gunnar Gren första finter på Gröna vallen i Göteborg.

Fakta/läs mer
• ”Örgryte Idrottssällskap 1887–1962”, Centralförlaget, 1962.
• ”IFK Göteborg 1904–2004”, 2004.
• Tony Balogh (red): ”GAIS jubileumsbok 1894–2019”, Bellevue Productions, 2019.



Oljan sipprar i Dalarna

Bergslagen, Moderna tiden, Övriga Sverige Posted on Sun, August 15, 2021 10:35:21

Kalkbrytning och råolja – kan det bli värre i detta klimatångestens tidevarv? I Solberga norr om Rättvik hittar du båda på samma plats.

Sedan 1800-talet har det borrats efter olja och gas i Siljansringen, resterna av den krater som uppstod efter ett meteoritnedslag för cirka 370 miljoner år sedan. Någon kommersiell framgång har det dock inte blivit. Bättre har det gått för kalkindustrin i området.

Oljestickor.

Kalkbrottet i Solberga (kartkoordinater 60.98368, 15.21661) öppnades 1937 och verksamheten pågick fram till 1963. Kalken skickades till järnbruk i Bergslagen och massafabriker vid Norrlandskusten. I början av 1960-talet borrades ett antal 100–150 meter djupa hål för att undersöka förekomsten av kalk på lägre nivåer. Vid några av borrningarna påträffade man olja.

Stenbrott med olja.

Utöver den suggestiva miljön bjuder det övergivna stenbrottet på både botaniska och geologiska sevärdheter. I den norra delen av huvudbrottet sipprar fortfarande olja ur de gamla borrhålen. Inget större klimathot och unikt i Sverige.

Läs om
Tvären – kratern mellan Nyköping och Trosa
Meteoritnedslaget i Härjedalen
Oljeutvinningen på Gotland
Kalklinbanan till Köping



Nytt uppdrag för hangaren i Lindarängen

Hela hus, Moderna tiden, Storstockholm Posted on Thu, July 01, 2021 09:47:48

Runt 1920 anlades en flyghamn i Lindarängen vid Värtan i nordöstra Stockholm. 1921 öppnades en utrikeslinje till Reval i Estland. (Bland dem som startade och landade på Värtan var nazisten och trafikpiloten Hermann Göring.) 1933 var det dags för en inrikeslinje – till Tingstäde träsk på norra Gotland.

Trafiken ökade fram till 1936 då Bromma flygplats öppnade, men flygningarna fortsatte fram till 1952. Efter att reguljärflyget flyttat var det privat-, skol- och ambulansplan som utnyttjade Lindarängen.

Flyghamnen i Lindarängen 1936. Den bevarade hangaren till vänster. Foto: Oscar Bladh/Stadsmuseet i Stockholm

Kvar från flygepoken är den ståtliga hangaren (kartkoordinater 59.33951, 18.12854) från 1931, ritad av Sven Markelius. På grund av utfyllnader i hamnen ligger den idag en bra bit från vattnet. Byggnaden är ”blåklassad” och byggnadsminnesförklarad vilket bland annat innebär att den inte får rivas eller byggas om utvändigt. Det senaste decenniet har hangaren använts som förvaringsplats för containrar i hamnen, men efter att den nya storhamnen Norvik i Nynäshamn invigdes har den stått tom.

Officiella Stockholmskartan 1954 visar flyghamnen innan utfyllnaden av hamnen.

Om allt går som planerat kommer ett nytt bostadsområde växa fram i Lindarängen, byggstart omkring 2025. Den gamla hangaren kommer att användas under byggtiden, men det är oklart vad den kommer att få för funktion när allt är klart. Varför inte som ishall?

Fram till 1938 var hangaren huvudstadens inomhusarena för issporter med bland annat flera SM-finaler i ishockey.

Hangaren i februari 2021.

Läs om de gamla flygfälten Skarpnäck, Tullinge och Barkarby.

Slut på vårterminen. Oskyltat återkommer i mitten av augusti. Trevlig sommar!



Bana 1 i Sverige

Moderna tiden, Övriga Sverige, Sport Posted on Thu, June 10, 2021 06:47:31

Sommaren är här och med sol, bad och grillning – och det kan vara lätt att glömma bort att hålla kroppen i trim. Varför inte ett parti minigolf innan afterbeachen?

Garnet Carter i Tennesse i USA betraktas som minigolfens uppfinnare efter att han 1927 anlagt en bana vid sitt hotell och sedan fått patent på idén. Golfspel på miniatyrbanor existerade dock flera år tidigare på olika platser i världen. 

1903 grundades Kronprinsessan Victorias kustsanatorium i Vejbystrand i nordvästra Skåne, ett sanatorium inriktat på barn och ungdomar. Överläkaren Ernst Lindahl anlade 1930 en minigolfbana i skogsbrynet bakom sjukhuset för att sysselsätta patienterna. Troligen fick han idén via kontakter i Tyskland och banan blev den första i Sverige.

Vykort från 1938 utgivet av Aero Materiel AB.

När tuberkulosen tvingades tillbaka kom andra patientgrupper till anläggningen. 1987 upphörde sjukhuset och efter några år som flyktingförläggning och vandrarhem rymmer huvudbyggnaden nu bland annat ett vård- och omsorgsboende.

Den gamla minigolfbanan ”återupptäcktes” och ställdes i ordning i början av 2000-talet när ett museum om sjukvårdsverksamheten öppnades i ett annex. Banorna är lite mindre än de du hittar på campingplatsen och bitvis slitna, men fullt spelbara efter drygt 90 år.

Lövtäckta banor oktober 2020.

Läs även blogginäggen
Varningsskyltar för golfspel
Fairway, ruff, green och kogg



Mannen i pyramiden i Småland

Moderna tiden, Övriga Sverige Posted on Tue, June 01, 2021 08:12:23

Det är väl mänskligt att man vill bli ihågkommen efter sin död. Redan de gamla faraonerna byggde ståtliga pyramider och varför ska en slottsherre i Småland vara sämre.

Baronen Malte Liewen Stierngranat (1871–1960) gjorde allt för att bli känd och viktigast av allt inte glömd. Att bli odödlig är dock inte helt gratis, men så länge det finns förmögna kvinnor är det mesta möjligt.

Istället för att ta över barndomshemmet, herrgården Nobynäs, i Aneby drog han till USA och minglade. Köpte en ingenjörstitel, bröt något äktenskapslöfte, satt i fängelse och gifte sig rikt.

Pyramiden våren 2020.

Väl hemma lät Malte 1915 uppföra Stjärneborgs slott vid sjön Ralången. Slottet ritades av arkitekt Torben Grut, mannen bakom bland annat Olympiastadion i Stockholm. Malte lärde känna en del av tidens stora svenska konstnärer och införskaffade en del av deras verk. Vid Stjärneborg ordnade han bland annat en egen station vid nuvarande Södra stambanan och ett hembygds- och konstmuseum.

Sedan gällde det livet efter döden. Malte ligger begravd i en gravkammare i en pyramid på slottets ägor. Kammaren lär vara utformad som ett gotiskt kapell med målningar som visar Maltes liv och en antavla som visar hans släktskap med Gustav Vasa. (I pyramiden vilar även den första rika hustrun och deras två barn, samt en svärson.)

Fakta/läs mer
Stjärneborgs museer
Göran Engström: ”Malte Liewen Stierngranat – mannen som gjorde vad som föll honom in”, Föreningen Stierngranats museer, 2010
Roland Classon: ”En märklig man och hans liv” i Helsingborgs Dagblad den 27 augusti 2012

Fotnot: Undertecknad bloggare hävdar att kan är släkt med den danske vikingakungen Harald Blåtand, men önskar få sin aska strödd i havet utanför Visby.



Flyttfåglarna från gamla Klara

Moderna tiden, Storstockholm Posted on Thu, May 20, 2021 08:31:52

I samband med uppsnyggningen av Klarakvarteren på Norrmalm lämnade flera tidningar centrala Stockholm. Svenska Dagbladet flyttade till Marieberg på Kungsholmen 1962 och två år senare följde Dagens Nyheter och Expressen efter. Med följde några fåglar av sten.

SvD:s sista adress var Karduansmakargatan 11, DN och Expressen huserade i kvarteret Sköldpaddan (som omgavs av Klara södra och västra kyrkogata, Karduansmakargatan samt Herkulesgatan). Byggnaderna med redaktionerna i City är utplånade. Några fåglar kunde dock rädda sig och nu lever de ett undanskymt liv i Marieberg.

Dagens Nyheter kom till Klara västra kyrkogata 6 1901 och fram till 1923 pryddes entréns överdel av Oden flankerad av sina korpar Hugin och Munin. 1977 sattes fåglarna upp i Marieberg i den lilla parken bakom DN-skrapan, var Oden befinner sig är oklart. (På muren mellan parken och Rålambshovsvägen sitter två andra konstverk från DN-huset räddade undan grävskoporna.)

Dagens Nyheters redaktion med Oden och korpar över entrén. Detalj ur vykort/Stockholms stadsmuseum
Vaksamma korpar 2021.

Svenska Dagbladets redaktion låg 1897–1915 på Klara södra kyrkogata 6. Ingången pryddes av en uggla som fick sitta kvar till 1962 då huset revs. Ugglan flyttade till Marieberg och idag finns den på fasaden vid Gjörwellsgatan 26.

Svenska Dagbladets redaktion 1905 med ugglan över entrén till höger. Okänd fotograf/Stockholms stadsmuseum
Anfrätt uggla 2021.

Aftonbladet höll ut i Klara till 1989. Enda minnet av alla tidningsredaktionerna är Stockholms-Tidningens ståtliga klocka i hörnet Vattugatan-Klara södra kyrkogata, placerad på en byggnad från 1990.

Fakta/läs mer
Thorstenson & Gustafsson (red): ”Huset som aldrig sover”, Dagens Nyheter, 1959
SvD 15 maj 2017: ”När murvlar och blysättare regerade i Klara



Klimatsmart comeback i Landskrona

Moderna tiden, Övriga Sverige, Vägar och spår Posted on Fri, April 30, 2021 09:41:52

I höstas hände det. Något som jag dittills bara gjort utomlands genomfördes nu i Sverige. Jag åkte trådbuss! Märkligt nog finns det bara en enda linje i landet – i Landskrona.

Trådbussen i den skånska staden tillkom när järnvägsstationen flyttades utanför centrum när Västkustbanan fick en ny sträckning. Den cirka 3 kilometer långa linjen mellan stationen och Skeppsbron invigdes 2003, och det sägs att man valde trådbuss bland annat för att den ger en viss koppling till järnvägstrafik.

På väg till stationen i oktober 2020.

Trådbussen är långt ifrån en ny företeelse. Den utvecklades redan kring sekelskiftet 1900 och från början av 1940-talet till mitten av 1960-talet fanns det ett tiotal linjer i Stockholm och två i Göteborg. Den klimatsmarta lösningen borde på nytt kunna utnyttjas i våra städer. Enligt en utredning från Stockholms handelskammare är trådbuss betydligt billigare och miljövänligare än spårvagn.

Fakta/läs mer
Andersson & Johansson: ”Trådbuss Landskrona: om trådbussens återkomst i Sverige”, Trivector, 2005

Läs om den medeltida stadsmuren i Landskrona
Läs om trådlastbilarna som rullade i Stockholm



Tre märkliga stenar söder om Stockholm

Moderna tiden, Sport, Storstockholm Posted on Sat, April 10, 2021 10:30:24

När jag först läste textraderna ”Eleven vid Bromma läroverk Lennart Wikholm 17 år gammal slöt här den 26 oktober 1941 sin idrottsbana” trodde jag att han skadat sig så allvarligt att sportkarriären var över. Det var dock betydligt värre än så, Lennart Wikholm dog.

Lennart Wikholm försvann under en orienteringstävling i Länna söndagen den 26 oktober. Försvinnandet uppmärksammades stort i bland annat Dagens Nyheter. En omfattande sökinsats drog igång och kroppen påträffades på en bergsknalle två dygn senare. Han hade inte skadat sig allvarligt utan hade antagligen kommit vilse och utmattad lagt sig ned för att vila. Iförd endast den tunna tävlingsdräkten hade Lennart Wikholm sedan frusit ihjäl.

Ett år efter den tragiska olyckan restes en minnessten på platsen. Den står lite svårtillgängligt till i skogen (kartkoordinater 59.20302, 18,10943) intill norra delen av Länna industriområde. Trots besväret är stenen värd ett besök. Ett dokument från en tid då frisksport värderades högt och en påminnelse om att livet är skört.

Fakta/läs mer
DN:s arkiv
Hembygd i Haninge: Tragedin i Lännaskogen 1941

Här stupade orienteraren.

+++

Lite söderut i Handen återfinns en annan rest sten med idrottsanknytning. På en höjd mitt i ett bostadsområde norr om Tuvvägen (kartkoordinater 59.15844, 18.13880) står en runsten med årtalet 1960, prydd med de olympiska ringarna. Enligt de som tytt runorna ska den vara rest av en Oskar och hans hustru Hilma.

Besök även Ulf Lundells runsten från 1983 i Saltsjö Boo

Moderna vikingar ristade.

+++

Dagens tredje sten är rest till minne av hunden Hampus den 21 december 1863. Den står i det som en gång var parken runt Lissma gård (kartkoordinater 59.17747, 18.07432) . Senaste mangårdsbyggnaden, från början av 1810-talet och kallad Slottet, förföll under 1900-talet och eldades upp 1970. Borta är även den påkostade parken, bara Hampus sten med frågan ”Hvad är det för väder ute idag” återstår.

Området runt Lissmasjön är väl värt ett besök även för den vackra naturens skull.

Fakta/läs mer
Gunnel Jacobsen: ”Lisma i Huddinge”, Huddinge hembygdsförening, 2015

En hund begraven?


Next »