Blog Image

Oskyltat

Välkommen till Oskyltat!

På bloggen Oskyltat hittar du sevärdheterna du inte visste att du ville se – de som sällan är utmärkta med en skylt. Oskyltat är en direkt fortsättning på bloggen Osevärdheter som jag 2010–2017 hade hos Dagens Nyheter. De 235 inläggen hos DN är fortfarande tillgängliga. De första tio årens inlägg hittar du på denna samlingssida, perfekt när du letar utflykter i Sverige. Oskyltat finns även som grupp på Facebook.

Hör gärna av er med synpunkter och förslag. Sprid länken till bloggen och dela inläggen på Facebook. Jag gör detta i första hand för min egen skull, men det är alltid roligare om det finns någon som tar del av vad man skriver.

Mats Areskoug
areskoug(at)telia.com

I Ryd vadade man för hälsans skull

Hela hus, Kurorter, Moderna tiden, Småland Posted on Sat, December 20, 2025 09:35:10

Känner du dig melankolisk eller har problem med andningen? Kavla upp byxbenen, eller håll upp kjolen, och vada omkring i grunt vatten, fuktigt gräs eller nyfallen snö. En säker medicin, enligt den tyska prästen och hälsoprofeten Sebastian Kneipp.

Under sin prästutbildning, i mitten av 1800-talet, drabbades Kneipp av tuberkulos. Efter många fruktlösa läkarbesök tog han saken i egna fötter och vadade ut i Donau – och vattenkuren hjälpte. (Redan de gamla romarna hade insett vattnets helande effekt.) Som färdig präst hamnade Kneipp i bayerska Bad Wörishofen där han startade en badanstalt. Kurerna utvecklades och ryktet om besökarnas tillfrisknande spreds över världen. Kungligheter och en påve uppsökte Kneipp. Än idag lockar kneippmetoden stora skaror krassliga till Bad Wörishofen.

Först ut i Sverige med att erbjuda Sebastian Kneipps kur var Ryds sanatorium (senare Ryds brunns- och badanstalt) i södra Småland. Hälsobrunnen hade startat 1892 och redan 1894 gjorde brunnsläkaren Henrik Kindblom en studieresa till Bad Wörishofen. I Ryd byggdes ett speciellt kneippbadhus.

Verksamheten i Ryds brunn rullade på bra fram till mitten av första världskriget. Badhus, societetshus, restaurang och bostäder uppfördes. Utöver alla behandlingar och järnhaltigt brunnsvatten så marknadsfördes platsen med den vackra naturen och läget vid Hönshyltefjorden. Mellan 1911 och 1923 hade man till och med eget postkontor. Hälsobrunnarnas storhetstid tog dock slut när den allmänna sjukvården och bostäderna förbättrades. För Ryd var sagan all 1944.

Anläggningen som ungdomshem 1957. Foto: Olle Lilljeqvist/AB Flygtrafik/Smålands museum.

Anläggningen levde kvar bland annat som pensionat och alkoholistanstalt. Idag finns här ett SIS-hem. Societetshuset och restaurangbyggnaden står kvar vid Strandvägen. Det ståtliga varmbadhuset från 1914 brann ned i september 2025.

I Sverige lever Sebastian Kneipp vidare i namnen Kneippbyn på Gotland och Kneippen (tidigare Kneippbaden) i Norrköping. Kanske skulle han glädjas åt vattenrutschbanorna som finns på semesteranläggningen på Gotland.

Fakta/läs mer
Leif Kindblom: ”Historien om Ryds brunn”, 2011.

Bara maskinhuset i tegel återstår av varmbadhuset.

Restaurangen och societetshuset.



Spåra Roslagsbanan upp till Rimbo

Moderna tiden, Uppland, Vägar och spår Posted on Wed, December 10, 2025 07:40:12

För hundra år sedan rullade det tåg kors och tvärs genom Roslagen, men sedan 1960-talet har järnvägsnätet tyvärr krympt betydligt. De gamla banvallarna ligger dock kvar och är många gånger perfekta promenadvägar om man vill komma ut i naturen.

Trafiken mellan Stockholm och Rimbo startade 1885 och den varade i nästan ett sekel. 1981 lades delen Kårsta–Rimbo ned och därmed friställdes drygt 13 kilometer banvall. Marken är fortfarande reserverad för en eventuell återstart av järnvägen. Idag är den allt från stig till fin grusväg.

Ta tåget till Kårsta och promenera i banans riktning. Kvar i naturen står några skyltar från järnvägsepoken. Dessutom har hembygdsföreningen satt upp informationstavlor längs vägen. Intill Näs herrgård fanns fram till 1922 hållplatsen Sparren. Allt som återstår är ett skjul som ska ha fungerat som garage för banvaktens dressin.

Stopp för tågen i Kårsta.

Det har växlats klart.

46 kilometer från Stockholm kan resenären spana ut över sjön Sparren.

Här låg hållplatsen Sparren.

Banvallen passerar sedan under väg 280 för att nå fram till sträckans enda station, Rö. Tyvärr är stationshuset rivet, men det finns några kraftiga lastbryggor att beskåda. (Här finns möjlighet att ta SL-bussen om benen blivit trötta.) Resterande fem kilometer går promenaden i stort sett parallellt med landsvägen. I Rimbo står stationshuset kvar i början av Ekdalsvägen och skylten på väggen avslöjar att Rimbo var en järnvägsknut.

Bron över banvallen byggdes så sent som 1993. Allt för att järnvägstrafiken ska kunna startas om.

Rö station runt sekelskiftet 1900. Foto: Järnvägsmuseets samlingar.

Järnvägsknuten Rimbo. Hä-sund står för Häverösund.

Ta en titt på en karta innan du ger dig av. Det är inga problem att hitta banvallen, men det är roligare när man är påläst.

Mer banvall att trampa i Stockholms län
Krutbanan
Djursholmsbanan
Sundbyberg-Ulvsunda järnväg
Sopjärnvägen Lövsta
Första järnvägen förbi Solna
Järnvägen förbi Stäket



Välkommen till bikupan

Hela hus, Moderna tiden, Storgöteborg, Västergötland Posted on Sun, November 09, 2025 10:36:49

Har man livlig fantasi, som jag, går det att associera butikerna med en honungskaka. Har man inte livlig fantasi så bör hen i alla fall kunna erkänna att längan i Guldheden i Göteborg sticker ut. Det anser Volvo som har använt den i sin reklam.

Brevlådan utanför posten töms en sommardag 1954. Foto: Yngve Hellström/Postmuseum/PDM 1.0.

Huset längst upp på Doktor Bex gata ritades av arkitekten Henning Orlando, verksam på Riksbyggen, och stod klart 1951. Konsum var med från start och i övriga lokaler huserade bland annat en fiskaffär och en damfrisering. Postkontoret ”Göteborg 46” fanns på adressen 1952–92. Idag har Coop tagit över större delen.

Butikerna våren 2025.

Doktor Abraham Bex blev medicine doktor i nederländska Utrecht 1680 och stadsläkare i Göteborg runt 1685. Redan 1690 smittades han dock av sina patienter och avled. I Guldheden lever han vidare, precis som en bit härlig 50-talsarkitektur.

Fakta/läs mer
• Lönnroth & Nyberg: ”Stadsbilden – hus och utomhus. Hundra år i Göteborg”, Carlssons, 2019.
• Gudrun Lönnroth (red): ”Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse i Göteborg, del II. Ett program för bevarande”, Göteborgs stadsbyggnadskontor, fastighetskontor, kulturförvaltning och stadsmuseum, 2000.



”Nacka”, statyn och skandalmatchen

Gotland, Moderna tiden, Södermanland, Sport, Storstockholm Posted on Tue, October 14, 2025 07:05:46

Min vän och före detta kollega Nils Palmgren ”avslöjade” 2011 flera fel på ”Nackas” staty på Södermalm i Stockholm. Fotbollsstjärnan har fått sig två extra titlar tillskrivna. Vad som dock inte nämns på konstverket är ”skandalmatchen” i Visby sommaren 1951. Min pappa var med på plan.

Statyn från 1984 står nära ”Nackas” barndomshem på Katarina bangata 42.

Det mest uppenbara felet på ”Vi ses vid målet”, skapad av konstnären Olle Adrin, är att Lennart ”Nacka” Skoglund skulle ha varit med i OS-guldlaget 1948 i London. Att så inte var fallet känner de flesta som kan något om svensk fotbollshistoria till. Det andra felet är bara uppenbart för konnässörerna: ”Nackas” kvartersklubb Stjärnan vann inte AT-cupen, föregångaren till Sankt Erikscupen.

(En slamkrypare på statyn är att ”Nackas” handbollsmeriter finns med och kan blandas samman med fotbollshistorien.)

Felaktigt OS-guld, bland annat.

Över till ”skandalmatchen”. Sommar i Sverige ska naturligtvis avnjutas på Gotland och det visste även en världsstjärna som ”Nacka”. I juli 1951 passade klubben IF Gute på att anordna en jippomatch mellan semestrande spelare och sitt eget a-lag. Italienproffset ”Nacka” Skoglund var det stora affischnamnet och 1 600 personer kom till Gutavallen. ”Stjärnlaget” vann med 5–4 efter en avgörande straff inslagen av ”Nacka”.

Gotlands Folkblads artikel inför matchen och inklistrad spelarbild av min pappa.

Det vara bara ett problem, Gute hade inte fått klartecken av Svenska fotbollförbundet för att arrangera matchen. Klubben riskerade ”allvarliga efterräkningar” enligt tidningsrubriker dagen efter matchen. Det stannade dock vid en varning. Lagledaren Lars Enström, som ansvarat för arrangemanget, fick dock ett halvårs avstängning.

Gute kunde andas ut och ta ett historiskt kliv över vattnet. Hösten 1951 spelade för första gången ett lag från Gotland i en serie på fastlandet. Visserligen bara i klass 1 norra i Stockholm, den femte nivån i seriesystemet, men det skulle bli mycket bättre med åren.

Över till min pappa Lars-Olof ”Bambis” Karlsson, jämnårig med ”Nacka” Skoglund. 1951 platsade han inte riktigt i Gutes a-lag utan fick fylla ut ”stjärnlaget” som vänsterback. Det gick tydligen bra och Gotlands Allehanda konstaterade att ”I de bakre leden spelade bl. a. ’Bambis’ Karlsson, som efter sina insatser igår ännu har mycket ogjort i Gutetröjan.” Och så blev det.

”Nacka” dribblade sig vidare genom livet…

Fakta/läs mer
• ”Kalle Othberg spelar halva i ’Nacka & Co’ mot IF Gute” i Gotlands Folkblad den 17 juli 1951.
• Signaturen B.B.: ”Gute vände 1–3 till 4–3 men Nacka och C:o vann på straff med 5–4” i Gotlands Allehanda den 18 juli 1951.
• Bengt G Söderberg (huvudredaktör): ”Från fars och min tid: En bokfilm om Gotland 1915–1970”, Gotlandskonst, 1972.
• Nils Palmgren: ”Flagranta fel på Nackas staty” i Dagens Nyheter den 23 december 2011.
• Gunnar Persson: ”’Nacka’ – och drömmen om det goda livet”, Idrottsförlaget, 2019.
• Carl-Henrik Fridén: ”Alla tiders fotboll: Gotlands fotbollförbund 100 år 1921–2021”, Gotlands fotbollförbund, 2021.



På elljusspår in i historiens mörker

Dalarna, Moderna tiden, Sport Posted on Wed, October 01, 2025 07:55:36

Jag behöver hjälp!!! Mörkret sänker sig över landet och skidsäsongen närmar sig på allvar. Sedan cirka 70 år tillbaka är det möjligt att träna i terrängen även när solen gått ned, men var i landet var man först med ett skidspår med elljus?

Elljuset borde ha varit en stor händelse i klubben och bygden, men dokumentationen och historiekunskapen är bristfällig. Med utgångspunkt i tidningar, böcker och internet ligger Stadsliden i Umeå, Östnor i Mora, Hemlingby i Gävle bra till för ”utmärkelsen”. Personligen tror jag att svaret är Mora.

I en notis i Dagens Nyheter i november 1955 berättas att IFK Mora jagar pengar för att kunna förverkliga ett elljusspår längs en kraftledningsgata vid Östnors skidstadion. I en Aftonbladetartikel från slutet av året beklagas att anläggningen inte var klar, men i början av 1956 flödade ljuset över skidåkarna. Mora Tidning är på plats med fotograf och konstaterar den 23 januari att elljusspåret ”har blivit en verklig fullträff”. Sträckan, med ett 50-tal lampor, var nästan tre kilometer med fem spår i varje riktning vilket gav ett belyst varv på dryga halvmilen.

Mora Tidning den 23 januari 1956.

Östnor var dock ett litet skidmecka innan ljusets ankomst. Legendaren Nils ”Mora-Nisse” Karlsson lade grunden till sina stora framgångar med många och hårda träningsmil på platsen. Efter karriären skapade han många av de terrängspår som än i dag finns kvar vid anläggningen. Mora-Nisse, i form av en skulptur skapad av motorsågskonstnären Sören Niklasson, övervakar att dagens ungdom sköter träningen rätt.

På informationstavlan har man dock trimmat historien något och anger att elljuset var på plats redan 1954. Det ska ha levt vidare till 2018.

Den historiska kraftledningsgatan.

Mora-Nisse vakar över platsen.



Jägerlappen står stadig på sin post

Lappland, Moderna tiden Posted on Mon, September 15, 2025 07:48:56

Plötsligt dyker den upp vid vägkanten i centrala Åsele – en stor, färgglad och konformad figur. Den röda tofsen på skärmmössan är minst sagt imponerande.

Den så kallade Jägerlappen skapades av Åselekonstnären Lennart Jäger (1933–2020) i början av 1960-talet under hans tid på Konstfack i Stockholm. Tanken var att souveniren skulle bli hela Norrlands svar på Dalahästen. Hustrun Eva Jäger, kurskamrat på Konstfack, berättar att de under ett tiotal år själva tillverkade figuren i hemmet.

Jägerlappen adopterades så småningom av Åsele kommun och 2001 invigdes den väldiga betongvarianten vid Norra vägen, även den tillverkad av Lennart Jäger. Under en tid användes den som officiell gåva och 2018 instiftades näringslivspriset ”Årets Jägerlapp”.

Åsele är en samisk förvaltningskommun, där det samiska ska ges inflytande och skyddas, och namnet Jägerlapp har väckt kritik. Näringslivspriset bytte namn efter bara ett år. Konstverket i samhället står dock stadigt och vad kommunalrådet Andreas From känner till har en rivning aldrig diskuterats.

Jägerlappen lever även vidare som souvenir. Den har till och från tillverkats och sålts av Åsele hembygdsförening och 2025 är figuren ute på marknaden igen. Utformningen skiljer sig något från originalet, men den doftar fortfarande tjära.

Fakta/läs mer
Sammanträdesprotokoll Åsele kommun 2019-09-03
Jan Johansson: ”Jägerlappen – en symbol som väcker starka känslor” i Västerbottens-Kuriren 2019-09-10



75 år sedan katastrofen med vikingaskeppet

Europa, Moderna tiden, Södermanland Posted on Sun, June 15, 2025 16:17:31

Vikingatiden var full av våghalsar som begav sig långt, långt bort. Leif Eriksson, som tog sig till Nordamerika, och Ingvar den vittfarne, som kanske nådde ända till Kaspiska havet, är två av de mest omskrivna. Men som Jack Werner skriver i den utmärkta boken ”Berättelsen om Ormen Friske”: ”Fler fartyg har lämnat hamn än återvänt.” Hur många vikingaskepp gick under för varje som kom fram? Det senaste stora skeppsbrottet med ett ”långskepp” inträffade för jämnt 75 år sedan då 15 sentida svenska vikingar dog.

”Ormen Friske” byggdes 1949 av medlemmar i Frisksportförbundet vid organisationens högborg, Stensunds slott utanför Trosa. Efter att ha deltagit i diverse jippon under det första året var skeppet vid midsommartid 1950 på väg till en sjöfartsmässa i Rotterdam.

Efter att ha seglat längs med Östersjökusten och passerat genom Kielkanalen fick vikingarna bogserhjälp ut i Tyska bukten. Där överraskades man av en kraftig storm som bildats så snabbt att även väderlekstjänsterna missat den.

Efter andra världskriget hade den tyska ön Helgoland förvandlats till ett övningsfält utan befolkning där västmakterna tränade bombfällning. Just de här dagarna bombade amerikanskt flyg. Även de fiskare som var ute till havs överraskades av stormen och många av dem sökte sig till Helgoland tog skydd i en bunker vid hamnen, väl medvetna om bombfällningarna. Några av fiskarna hade sett ”Ormen Friske” strax utanför Helgoland. Kanske var svenskarna på väg mot nödhamnen när de överraskades av bombanfallet. Senare hittades en flaskpost med meddelandet ”Hjälp! Ormen Friske! Bombardemang!”.

Skeppet gick under med man och allt. Vrakdelar och kroppar flöt i land. Sju av de 15 vikingarna hittades aldrig. Genast började diskussionen om orsaken till katastrofen och enkelt sagt så bildades två läger som fortfarande står kvar:
• Skeppet var ett fuskbygge och vikingarna ombord landkrabbor som dessutom var kraftlösa vegetarianer.
• Olyckan hade orsakats av en oförutsägbar och kraftig storm i kombination med bombningarna som hindrade skeppet att söka nödhamn.

En viktig del i Jack Werners bok är den om Utrikesdepartementets usla hantering av katastrofen. Mycket påminner om agerandet efter tsunamin 2004. Dessutom utreddes aldrig orsaken till skeppsbrottet. Vrakdelarna undersöktes inte – inte heller flaskposten.

Minnesstenar restes vid Stensunds sunds slott och vid kyrkan på den tyska ön Pellworm där vrakrester flutit i land. En stor del av akterskeppet blev en sorts turistattraktion vid ett kafé på ön. Enligt uppgifter till Jack Werner bröts det ned av väder och vind och slängdes i slutet av 1980-talet.

Fakta/läs mer
• Martin Braun: ”Ormen Friskes förlisning klarlagd efter 54 år: Konstruktions- och byggfel i kölen var dödsdom redan vid små vågor”, 2004.
• Susanna Allesson Nyberg: ”Tragedin Ormen Friske 1950”, Sjöhistoriska museet.
• Jack Werner: ”Berättelsen om Ormen Friske”, Albert Bonniers, 2022.

Resterna av akterskeppet som sevärdhet på ön Pellworm. Vykort från Th. Thomsen-Verlag i Flensburg.

Minnesstenen vid Stensunds slott.



Placebo-källan i Tyringe

Djur och natur, Kurorter, Moderna tiden, Skåne Posted on Sun, June 01, 2025 17:26:59

Området med lövskog kring den naturliga källan är mycket vackert och det är lätt att förstå att den fick namnet Paradiskällan. Men bättre skulle det bli!

Vackert vatten.

År 1907 startade Tyringe badanstalt och sanatorium i nuvarande Hässleholms kommun, en efterföljare till kortlivade Tyringe vattenkuranstalt. Brunnsdrickning ingick inte i de mirakelkurer som erbjöds gästerna, men Paradiskällan lockade med sitt friska vatten och vackra natur. Gästerna tog gärna en promenad för att bli botade. Vattnet var så friskt och helande att man ansåg att det måste innehålla radium. Källan döptes om till Radiumkällan.

Så småningom kom vetenskapen fram till att radium kanske inte var så nyttigt. (Grundämnets upptäckare Marie Curie dog på grund av den strålning hon utsatts för i sitt laboratorium.) Tur då att vattnet i Tyringe antagligen inte innehåller något radium. Källan har dessutom använts för den kommunala vattenförsörjningen.

Frisk eller lite krasslig, den vackra platsen är väl värt ett besök (kartkoordinater 56.15387, 13.61087). Missa inte heller Tyringe kurhotell – den moderna arvtagaren huserar i den ståtliga byggnaden från början av förra seklet.

Fakta/läs mer
Leif Carserud: ”Geologiska sevärdheter i Skåne II”, 1994.
Björn Lindeke: ”Radiumvatten – från beprövad oerfarenhet till vetenskap” i Kemivärlden Biotech med Kemisk Tidskrift. Nr 3 Maj 2017.

Tyringe badsanatorium 1948. Foto: Bruno Sörwing/Nordiska museet/CC BY-SA 4.0.



Next »