Blog Image

Oskyltat

Välkommen till Oskyltat!

På bloggen Oskyltat hittar du sevärdheterna du inte visste att du ville se – de som sällan är utmärkta med en skylt. Oskyltat är en direkt fortsättning på bloggen Osevärdheter som jag 2010–2017 hade hos Dagens Nyheter. De 235 inläggen hos DN är fortfarande tillgängliga via denna länk. Oskyltat finns även som grupp på Facebook.

Hör gärna av er med synpunkter och förslag. Sprid länken till bloggen och dela inläggen på Facebook. Jag gör detta i första hand för min egen skull, men det är alltid roligare om det finns någon som tar del av vad man skriver.

Mats Areskoug
areskoug(at)telia.com

Torslanda – flygplatsen på framsidan

Moderna tiden, Västsverige Posted on Sat, May 14, 2022 09:15:26

Jag hann tyvärr aldrig uppleva Torslanda som flygplats. Tur då att det finns en hel del kvar som kan ge flygkänsla, även om det mesta av anläggningarna, precis som på Bulltofta, ersatts av annat.

Torslanda, eller Göteborgs flyghamn, invigdes 1923. Den sanka marken var ett stort problem och relativt tidigt, 1946, var samtliga banor asfalterade. Ett större problem var trångboddheten. Det fanns inte plats att bygga ut och nedläggningshotet fanns nästan redan från start. Det dröjde dock till 1977 innan verksamheten flyttade söderut till Landvetter. Sjöflygplanen försvann tio år tidigare.

Vykort från Jolin & Wilkenson 

Mina favoriter bland det som finns kvar:
• Terminalbyggnaden från 1938 rymmer nu bland annat en restaurang (Gamla flygplatsvägen 20).
• Terminalbyggnaden från 1969 ligger intill och rymmer numer affärer (Gamla flygplatsvägen 24).
Flygledartornet från 1969 har bland annat använts som festlokal och restaurang (Flygtornsvägen 16).
• Ostligaste delen av den minsta landningsbanan (vid norra infarten till Karholmsvägen). Den utnyttjades för modellflyg till för något år sedan då verksamheten förbjöds eftersom den bedömdes påverka fågellivet.

Fakta/läs mer
Grundberg & Andersson: ”Torslanda. Flygplatsen på framsidan”, Svensk flyghistorisk förening, 2007
Torslanda – Flygplatsen då och nu” på Youtube

Gamla terminalen.
Nya flygledartornet och nya terminalen.
Landningsbanan.

Fler flygplatser på bloggen:
Bulltofta
Barkarby
Lindarängen
Skarpnäck
Tullinge
Söderhamn
Visby
Olyckan i Kälvesta



Hypnotiserad i Västergötland

Hela hus, Kurorter, Moderna tiden, Västsverige Posted on Sun, March 06, 2022 16:28:48

Som med många hälsobrunnar har källan i Djursätra i Västergötland mytiska anor. I det här fallet en jagad hjort som var väldigt törstig. Den körde ned ena hornet i marken i sökandet efter vatten och fastnade. När jägarna hade avlivat djuret drog de upp hornet och då sprang en källa fram. Ryktet om det helande vattnet spred sig. Allt fler kom för att dricka och kanske offra något mynt för god hälsa.

I mitten av 1800-talet uppfördes ett litet hus för att skydda källan och de törstande. Därefter uppfördes ett mindre badhus. Riktigt bra drag blev det 1875 när en första brunnsläkare anställdes. Runt förra sekelskiftet var antalet inskrivna kurgäster runt 400 per år, tillfälliga besökare oräknade. Förutom logi i hälsobrunnens byggnader erbjöds boende runt om i byn. En restaurang hade uppförts 1880. Utöver brunnsdrickning och bad erbjöds bland annat sjukgymnastik, massage, elbehandlingar och ”hypnotism”.

Det ståtliga badhuset från 1890 står fortfarande kvar. Foto: Ludvig Ericson/Västergötlands museum

Verksamheten utvecklades och pågick ända in på 1980-talet. (De flesta hälsobrunnarna i Sverige tynade bort under de första decennierna på 1900-talet.) Därefter följde ett tiotal år med vård och rehabilitering av drogmissbrukare. Sedan 30 år tillbaka är området och byggnaderna privatägda – respektera det om du besöker platsen.

Brunnsvillan och Parkvillan uppfördes 1903 och båda rymde gäst- och sällskapsrum. I Brunnsvillan dessutom läkarmottagning. Foto: Mats Areskoug

Det undergörande källvattnet lär fortfarande flöda och rinner via ett rör ut i ån Djuran. Till glädje för fiskar och annat som lever i vattendraget.

Fakta/läs mer
• Albert Levertin: ”Svenska brunnar och bad”, Hugo Gebers förlag, 1892.
• ”Program 1902 för Djursätra hälsobrunn och vattenkuranstalt”
• Ulla Strindevall: ”Bad och bot i Djursätra” i ”Billingsbygden 1987”, Hembygdsföreningarna i Skövde kommun.



Tomtens hus i Göteborg

Hela hus, Moderna tiden, Västsverige Posted on Wed, December 15, 2021 08:54:51

Var bor tomten? Det skulle kunna vara i det originella tegelhuset på Vasagatan 11 i Göteborg. I alla fall om man får tro fasadmålningarna.

Huset byggdes 1890 för tidningsmannen och politikern Sven Adolf (SA) Hedlund. Det sammanfogades med huset på Viktoriagatan 11, som hade uppförts några år tidigare åt Hedlund. I det äldre huset fanns fem lägenheter för den närmaste släkten. I ”Göteborgs adress- och industrikalender 1891” återfinns på Viktoriagatan 11: Hedlund, Hans, arkitekt (brorson), Hedlund, Torsten, boktryckeriföreståndare, fotograf mm (son), Hedlund, Elin, kontorsbiträde (dotter), Hedlund, Henrik, redaktör (brorson), Hedlund, SA, tidningsredaktör och boktryckare

Huset på Vasagatan ritades av kompanjonerna Hans Hedlund och Yngve Rasmussen. Fasadens putsade ytor försågs med målningar utförda av arkitekterna tillsammans med Yngves bror, konstnären Thorwald Rasmussen. En av konstnärens specialiteter var julkort med tomtar och tomtar blev det på fasaden mot Vasagatan. Några ur klanen under yrkesutövning – med luva på: Fotograf, tidningsman och arkitekt. Kanske spelade det även in att SA Hedlund var vän och kollega, på Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning, med Viktor Rydberg, mannen med dikten ”Tomten”.

Vykort från 1890-talet.

Tomtehuset är byggnadsminnesmärke sedan 1982. Över våningen var fram till 1920 fotoateljé med takterrass. I dag består huset av två plan med lägenheter och butiker i bottenvåningen. Det är oklart vilken våningen tomten eventuellt bor på.

Tomtehuset hösten 2021.

Fakta/läs mer
• Håkan Lindqvist och Claes Caldenby: ”Göteborgsarkitekten Hans Hedlund”, Regionarkivet, 2013.
• Olle Niklasson: ”Fyrtiotvå hus och en bockkran i Göteborg”, Tre böcker förlag, 2014.
• Eva Björkman mfl: ”Hus människor minnen”, Bohusläns museums förlag, 2016.



Odödlig i Norra Kyrketorp

Kyrkligt/religion, Moderna tiden, Västsverige Posted on Tue, November 30, 2021 09:43:54

Trettio dagar har november, april, juni och september. Tjugoåtta en allen. Alla de övriga trettioen. Vad händer med den som dör den 31 november? Blir personen odödlig eftersom datumet inte finns?

På kyrkogården vid Norra Kyrketorps gamla kyrka utanför Skövde ligger ryttmästare Hans Dyrssen begravd. Enligt den numer lite svårlästa gravstenen, omedelbart söder om kyrkan, avled han den 31 november 1924. Det finns dock inget som tyder på att reservofficeren vid Skånska dragonregementet skulle vara mer odödlig än någon annan. Det felaktiga datumet får tvärt emot tillskrivas den mänskliga faktorn. Enligt regementsordern inför begravningen avled Dyrssen den 30 november.

Den otydliga gravstenen med datumet 31/11 1924.

Det innebär dock inte att det är spökfritt vid Norra Kyrketorps gamla kyrka. Min kollega Clas Svahn har i boken ”Det okända” skrivit om en blivande brud som gick ned sig i en å intill kyrkan och drunknade strax före bröllopet. Hennes brudkrona lär ibland synas lysa i korets södra fönster.

Plats för spökerier.


Tre klassiker i Göteborg

Moderna tiden, Sport, Västsverige Posted on Thu, September 30, 2021 08:22:46

För tre år sedan skrev jag om Storstockholms tre klassiska idrottsföreningar och hur de märkt platsen där de grundades. Nu är det dags för Göteborg.

Örgryte Idrottssällskap bildades i ett outhyrt rum på övervåningen i bostadshuset Carlslund den 4 december 1887. Tolv ynglingar var närvarande.

Carlslund låg precis öster om Mölndalsån inne på nuvarande Lisebergs område. Husets igenlagda trädgård blev föreningens första idrottsplats, med namnet Balders hage. Fram till ombyggnaden 1901 var den fyrkantig och vid löptävlingar rundade man pinnar uppsatta i hörnen. De tävlande fick springa en och en.

”Situationskarta i 3 delar öfver Örgryte Socken” från 1908 har med ÖIS idrottsplats vid Carlslund.

ÖIS skulle i första hand bli en förening för vinteridrott, bland annat tävlades det i sparkstöttsåkning, men på grund av de dåliga vintrarna fick man tänka om. Den 22 maj1892 besegrades IS Lyckans soldater med 1–0 på Heden i den första organiserade fotbollsmatchen mellan två svenska lag. Örgryte tog sedan hem de fyra första SM-gulden i fotboll.

Carlslund revs 1937. På platsen, inne på Liseberg ungefär mittemot attraktionen Kållerado, finns ett minnesmärke som markerar idrottshistorien.

Foto: Richard Brandt/Mediabyrån, Daglig verksamhet

Göteborgs Atlet- och Idrottssällskap bildades den 11 mars 1894 av sju män på Edlunds konditori på Storgatan 7. Föreningen bestod av två falanger – slaktare som brottades och lyfte tungt, samt läroverkspojkar som friidrottade. Fotbollen hade svårt att bli accepterad av medlemmarna de första åren.

Den 1 november 1896 mötte GAIS prisbrottare Carl Gustafsson den osmanske sultanens hovbrottare Memisch Effendi inför över 10.000 åskådare på dåvarande Idrottsplatsen, då ett nytt publikrekord för all idrott i landet. Svensken förklarades om segrare efter 65 minuter, men turken hävdade dagen efteråt att domarna hade missförstått honom.

Runt det förra sekelskiftet tröt orken i GAIS och det talades om nedläggning. Föreningen räddades dock genom en sammanslagning med Gårda SK, bildad 1897.

På Storgatan 7 ligger idag (hösten 2021) en italiensk restaurang. Någon skylt som markerar GAIS tillblivelse finns det tyvärr inte.

Idrottsföreningen Kamraternas tidiga historia är lite rörig. Dagens IFK Göteborg bildades den 4 oktober 1904 efter att man hållit ett interimsmöte två dagar tidigare på Café Olivedal vid Sveaplan.

Redan 1895 bildades ett IFK i Göteborg, men graden av aktivitet varierade kraftigt. Ovetande(?) om detta så ansökte två studenter vid Chalmers hos Kamraternas Centralförbund i Stockholm om att få bilda en officiell kamratkrets i Göteborg. Ovetande(?) om detta så skickade några ”gamla” IFK:are lite senare in en liknande ansökan. De båda ”grupperna” snackade sig samman och bildade det nya IFK. Med på skeppet var även representanter från kvartersklubben Annedals IS.

Till skillnad från storebröderna ÖIS och GAIS hade IFK redan från start ett utskott för fotboll. Dessutom fanns ett utskott för vinteridrott och ett för fest(!). Fotbollen har firat stora triumfer genom åren, men den senaste tiden har festutskottet kunnat ta det lugnt.

Dagens bebyggelse där Café Olivedal en gång låg är från början av 1980-talet, men det finns en minnesplatta uppsatt på fasaden vid Sveaplan.

I Stockholm har inte mycket hänt de tre senaste åren. AIK:s skylt sitter kvar och Djurgården har inte lyckats få upp en ny. I Hammarby ska man efter en gedigen utredning rösta om när klubben bildades. Kanske kan Bajen få upp en skylt efter att beslut tagits.

Läs även om Gunnar Gren första finter på Gröna vallen i Göteborg.

Fakta/läs mer
• ”Örgryte Idrottssällskap 1887–1962”, Centralförlaget, 1962.
• ”IFK Göteborg 1904–2004”, 2004.
• Tony Balogh (red): ”GAIS jubileumsbok 1894–2019”, Bellevue Productions, 2019.



Rundkyrkor – att tänka utanför fyrkanten

Forn- och medeltid, Hela hus, Kyrkligt/religion, Ruiner, Västsverige Posted on Tue, March 30, 2021 09:45:42

Det är något viss med rundkyrkor, inte bara det att långhuset är runt och kallas rundhus. Vetenskapen tvistar om bakgrunden till den runda arkitekturen.
• Byggdes de på grunden av runda hednatempel?
• Var kyrkorna byggda runda för att även kunna användas som försvarsanläggning?
• Hade inspirationen kommit från Heliga gravens runda kyrka i Jerusalem, uppförd av romerske kejsaren Konstantin 335?
Kanske är svaret en kombination, kanske något helt annat.

I Sverige har man identifierat tretton medeltida rundkyrkor. Tre av dessa ligger (låg) i vackra Falbygden: Agnestad, Dimbo och Skörstorp. Enligt västgötalagen uppfördes de två förstnämnda av biskop Bengt den gode i Skara, det vill säga under andra halvan av 1100-talet.

Det fina med de tre kyrkorna är att de är exempel på tre helt olika stadier av bevarande. Vilken blir din favorit?

Den som vill uppleva en hel kyrka beger sig till Skörstorp. Många av de bevarade rundkyrkorna i Sverige har byggts in i större kyrkokomplex, men den i Skörstorp är fortfarande rund och fin i formen.

Vackra Skörstorp.

Gillar man kyrkoruiner, eller i det här fallet grundmurar, rekommenderas Agnestad. Gravar tyder på att det legat en äldre kyrka på platsen. Enligt urkunderna bör rundkyrkan ha övergivits omkring 1540.

Spänande Agnestad.

Gillar man kyrkor som är helt borta rekommenderas Dimbo. Här tröttnade församlingen på den lilla och förfallna medeltida kyrkan. Rundkyrkan revs helt sonika och materialet användes i den nya fyrkantiga kyrkan som uppfördes intill under åren 1814–17. Den gamla kyrkplatsen markeras av en gammal gravsten som ställts på högkant.

Dimbo i slutet av 1600-talet, teckning av Johan Peringskiöld.
Dimbo 2020.

Har du inte vägarna förbi Falköping kan du avnjuta rundkyrkor, mer eller mindre inbakade, i Valleberga i Skåne, Hagby och Voxtorp i Småland, Vårdsberg i Östergötland, samt i Bromma, Munsö och Solna i Uppland.

Har du vägarna förbi så missa inte de medeltida kapellen i Skövde.

Fakta/läs mer
Ing-Marie Nilsson: ”Rundkyrkor i Norden”, D-uppsats i medeltidsarkeologi vid Lunds universitet VT 1994
Bonnier mfl: ”Svenska kyrkor”, Medströms, 2008



Fin funkis i Falköping

Hela hus, Moderna tiden, Vägar och spår, Västsverige Posted on Tue, September 01, 2020 06:33:28

Äntligen en järnvägsstation som inte ser ut att vara från järnvägens födelse på 1800-talet. Skönt med ljus, skönt att slippa nationalromantik. Välkommen till Falköpings centralstation.

Entrén från staden.
I den låga byggnaden närmast sköttes posthanteringen. Trähuset i fonden är hotell Ranten från 1865. Sveriges äldsta bevarade järnvägshotell.

Allt eftersom de styrande i Sverige reducerat järnvägens betydelse har stationsbyggnaderna förvandlats från att ha varit bygdens mittpunkt till – i bästa fall – en väntsal. Falköpings centralstation är tyvärr inget undantag.

Stationshuset i funktionalistisk stil uppfördes 1934–35, arkitekt var Birger Jonson. Numer är det inte så många utrymmen man kommer åt som besökare/resenär och det mesta är dessutom ombyggt. Borta är till exempel buffématsalen med helkaklade väggar, likaså den mindre väntsalen för ickerökare med träpanel på väggarna från golv till tak. Väntsalen har idag någon form av standardinredning, men den är ljus tack vare stora fönsterpartier åt två håll. Exteriört har dock inte mycket förändrats och gillar man ”funkis” är stationshuset (byggnadsminne sedan 1986) väl värt ett besök. Inte minst för neonskylten ”FALKÖPING CENTRAL” på spårsidan.

Buffén 1935. Foto: Carl Gustav Edvard Rosenberg/Järnvägsmuseet
Fasaden mot spårområdet.

Fotnot: Byggnaden ersatte det tidigare stationshuset på platsen, Falköping Ranten, från 1850-talet. 1876–1985 fanns ytterligare en station/hållplats i Falköping – först med namnet Falköping stad, från 1931 Falköpings södra station. Den låg betydligt närmare stadens historiska centrum.

Fakta/läs mer
Erling Öhrnell: ”Falköpings centralstation – modernismens rötter” i ”Falbygden 2013”, Falbygdens hembygds- och fornminnesförening



Eurostop – för människor på väg

Hela hus, Moderna tiden, Övriga Sverige, Storstockholm, Västsverige Posted on Sat, December 14, 2019 10:14:27

En dag för nästan 30 år sedan stod byggnadsingenjören Mats Areskoug högst upp i det halvfärdiga Eurostop i Halmstad och spanade ut över staden och havet. Jag minns att jag tänkte att i det här hotellrummet skulle det vara häftigt att övernatta.

Eurostopanläggningarna skulle bli ”framtidens mötesplats för människor på väg”, Långtradarchaufförer, bussresenärer och bilturister, men även vanliga shoppingsugna, erbjöds hotell, bra restauranger, butiker och service som bank och post. Dessutom allt som behövdes för bilen. Bakom projektet stod Skanska och SPP.

Det skulle bli tio anläggningar i södra Sverige. Först klar blev den i Jönköping, som invigdes hösten 1989, därefter följde Örebro, Halmstad och Märsta-Arlanda. Sedan tog det stopp. Finanskrisen och verkligheten kom i kapp den minst sagt överhettade byggbranschen. Enköping, Norrköping, Botkyrka, Göteborg (2 anläggningar) och Malmö blev utan (och undertecknad lämnade mer eller mindre frivilligt ingenjörsyrket).

I de fyra färdigställda Eurostop fortsatte verksamheten, även om ägare och utbud har ändrats under de tre decennier som har passerat. Hösten 2019 är dock anläggningen i Märsta-Arlanda på väg att totalt byggas om till konferens och mässanläggning. Det är en märklig känsla att promenera omkring i övergivna byggnadskomplexet. Men skynda, snart är det bara tre ”truck stop” kvar från den tid då våra liv kretsade kring bilismen.

Fakta läs/mer
”Framtidens mötesplats för människor på väg”, 1988
Magasinet ”Arkitektur” 1990/1

När du besöker Eurostop i Vivalla i Örebro så missa inte minnesmärket över min favoritperson i 1600-talets Sverige: Äventyraren, bedragaren och poeten Lars Wivallius.

Eurostop i Arlandastad – snart ett minne blott.


Next »