Hela hus – Oskyltat

Första puben sover sin törnrosasömn

Hela hus, Moderna tiden, Skåne Postad av Mats Areskoug sön, juni 21, 2026 12:05:49

Det är en historisk byggnad, speciellt för alla vi som gillar en pint bitter och brittiskt gemyt. The William Shakespeare var sannolikt den första ”engelska puben” i Sverige. Nu sover den sin törnrosasömn på Falsterbovägen 83 i skånska Höllviken, skyddad från rivning tack vare av sitt kulturhistoriska värde.

I mitten av 1960-talet gjorde engelska bryggerier en satsning på utlandet. Tanken var att slå mynt av den av turisterna hyllade puben. Som en del av detta tillverkades monteringsfärdiga pubar i gammaldags stil av plast för export! (I Sverige byttes en del av plastkonstruktionen ut mot mindre brandfarligt material.)

William Shakespeare landade i Båstad inför sommarsäsongen 1968. Sedan blev det flytt till Kungsträdgården i Stockholm för ”Engelska veckan”. DN var naturligtvis på plats och kunde informera läsarna om att det gällde att säga ”beer” när man beställde.

1969 monterades William Shakespeare upp vid landsvägen i Höllviken. Under det dryga halvseklet som passerat har till- och ombyggnader genomförts, men kärnan av det falska korsvirkeshuset står kvar. Krogverksamheten upphörde 2022 och det fanns planer på rivning för att bygga bland annat bostäder på fastigheten. Det satte dock politikerna i Vellinge stopp för.

”Det var ett enhälligt beslut”, sade Miljö- och byggnadsnämndens ordförande Gustav Schyllert (M) till Sydsvenskan.

Pubkulturen är numer stark även i Sverige. Landets äldsta public house borde kunna locka gäster igen.

Läs även historien om pubkedjan The Bishops Arms.

Fakta/läs mer
• ”Pub av plast i Kungsan” i Dagens Nyheter den 26 september 1968.
• Sten Blomgren: ”The William Shakespeare Pub i Höllviken”, Kulturföreningen Calluna, 2024.
• ”Antikvariskt utlåtande gällande fastigheten Höllviken 7:129”, Restaurera. Rådgivning inom bygg och kulturvård, 2024-05-23.
• Emelie Malmros: ”Klassiska puben i Höllviken får inte rivas” i Sydsvenskan den 19 juni 2024.

Kommentarer(0) https://www.oskyltat.se/?p=1296

Ur led var tiden – och nollan i Stockholm

Hela hus, Nyare tiden, Storstockholm, Uppland, Vägar och spår Postad av Mats Areskoug ons, april 01, 2026 07:22:56

Till slut gick det inte längre att utgå från att klockan var 12 när solen stod högst på himlen. Med de moderna kommunikationerna, speciellt järnvägen, kunde inte olika platser i landet ha olika tid. Till exempel skiljde det 24 minuter mellan Stockholm och Göteborg och hela 45 minuter mellan Haparanda och Strömstad.

Den 1 januari 1879 fick hela Sverige en gemensam tid som utgick från en meridian 3 grader väster om meridianen vid Observatoriet i Stockholm. En kompromiss och ungefär mitt i landet. Lite olyckligt blev tidsskillnaden till hela världens nollmeridian i Greenwich 1 timme – och 14 sekunder. Den 1 januari 1900 justerades den svenska tiden till den mellaneuropeiska som utgår från 15 grader öster om Greenwich och de 14 sekunderna gick upp i rök.

Nollmeridianen i Greenwich i östra London är en sevärdhet av rang och många turister har stått med en fot på var sida om linjen. En fot på västra halvklotet och den andra på östra. Observatoriet i centrala Stockholm ritades av Carl Hårleman och byggdes 1747–53. Sedan 1756 mäts här temperatur och nederbörd. Tidigare fanns Observatoriemuseet i byggnaden, men det är tyvärr stängt sedan drygt tio år. Men Sveriges tidigare nollmeridian, som främst användes vid kartering, finns markerad – i alla fall den som gällde till 1827 då en justering på 18 meter gjordes för att de nyinskaffade mätinstrumenten behövde stå stadigare. Inte lika ståtligt som i Greenwich, men ändå.

Sveriges gamla nolla.

Sveriges sedan 1900 gällande nollmeridian passerar i närheten av flera städer från Östersund i norr till Karlshamn i söder. Vill man uppleva var solen står högst klockan 12 är det dock Eksjö som gäller. Någon ny svensk nollmeridian har jag inte lyckats identifiera. Själv går jag till platsen för det numer rivna torpet Lustigkulla (Spökhuset, som min fru kallade det när hon var liten) i närheten av sommarstugan i Bergslagen. Det låg 15 grader ost Greenwich.

Ska man ta ett kort, men bredare grepp, om tidsskillnader är Centraleuropeisk tid, som vi tillhör, intressant. Zonen sträcker sig från Polen i öster till Spanien i väster. Samma klockslag, men en ”tidsskillnad” på ungefär två timmar.

Fakta/läs mer
Bergström (red) & Elmqvist (red): ”Huset närmast himlen. Stockholms observatorium 250 år”, Observatoriemuseet, 2003.

Det numer rivna spökhuset mellan Nora och Lindesberg.

Kommentarer(0) https://www.oskyltat.se/?p=1251

Generalrepetition för livet ”over there”

Hela hus, Nyare tiden, Sjöfart, Storgöteborg, Västergötland Postad av Mats Areskoug sön, mars 01, 2026 08:28:24

Den sista kilometern i födelselandet blev samtidigt en smak av som väntade i det nya landet på andra sidan Atlanten. Mer eller mindre hederliga företag och personer erbjöd sina tjänster. Det handlade om allt från båtbiljetter till samlag.

Sillgatan i Göteborg löpte mellan järnvägsstationen och de väntande Amerikabåtarna på älven. För alla som ville tjäna pengar på emigranterna var det nödvändigt att ha lokal på gatan eller i kvarteren. Inte minst handlade det om inkvartering och det ska till och med ha blivit slagsmål mellan dem som jagade resenärer vid stationen. Sedan väntade till exempel krogen, för de som ville fira att de äntligen var på väg, eller klädesbutiken, för de som ville lägga av sig det gamla. Folklivet under 1800-talets senare hälft och början av 1900-talet ska ha varit minst sagt intensivt och jämfördes med det i Sodom och Gomorra.

Sillgatan västerut 1888. Foto: Wilhelm Berg.

Gatans dåliga rykte gjorde att fastighetsägarna 1895 fick igenom ett namnbyte till Postgatan, efter (gamla) Posthuset som uppförts 1873. Bebyggelsen längs den östra delen av gatan försvann på 1960-talet när köpcentrumet Nordstan byggdes. Vill man få en uppfattning om hur det såg ut så finns det två hus kvar på Köpmansgatan 27 (1891) och 29 (1876). I den andra änden av Sillgatan/Postgatan, vid älven, finns Stora tullhuset från 1867. Här igenom passerade emigranterna – porten ut i världen.

Köpmansgatan 2024.

Två lite senare sevärdheter i Göteborg från emigranttiden är det så kallade Amerikaskjulet och s/s ”Marieholm”. Amerikaskjulet, på Emigrantvägen 2C, var 1912–75 terminal för Svenska Amerika Liniens Atlantångare. S/s ”Marieholm” är det enda av rederiets fartyg som finns kvar och rymmer numer restaurang och festlokal. Hon ligger förtöjd vid Tullhuset.

Tullhuset och s/s ”Marieholm”.

Fram till 2021 fanns Emigranternas hus i Tullhuset. Här kunde besökare ta del om historien om den stora emigrationen från Sverige för drygt hundra år sedan. Nu arbetas det intensivt för att verksamheten ska kunna öppna på nytt. Till dess går det att ta del av den tidigare utställningen i två inslag på Youtube: Emigranterna och Immigranterna.

Fakta/läs mer
• Ulf Beijbom: ”Sillgatan – utvandrarstråket” i ”Göteborgs-Emigranten 7” utgiven av projektet Göteborgs-Emigranten 1996.
• Gudrun Lönnroth (red): ”Hus för hus i Göteborgs stadskärna”, Stadsbyggnadskontoret/Göteborgs stadsmuseum, 2003.

Kommentarer(0) https://www.oskyltat.se/?p=1231

Färgglad höjdare i Övik

Ångermanland, Hela hus, Moderna tiden Postad av Mats Areskoug sön, februari 01, 2026 09:25:40

Jag älskar byggnader som sticker ut. När gycklargruppen Arkitekturupproret slår kullerbyttor av ilska, så kan man vara säker på att det finns något spännande att se. Som Ting1 i Örnsköldsvik.

Tingshuset från 1960-talet var en fin representant för brutalismen, men med tillbyggnaden blev det något alldeles extra. Upp ur innergården växte ett färgstarkt höghus med lägenheter. Arkitekten Gert Wingårdh lät sig inspireras av den norrländska konstnären Bengt Lindströms färgskala.

Det 13 våningar höga huset på Lasarettsgatan 11 stod klart 2013. Förutom färgsättningen är det de många utstickande balkongerna som får betraktaren att dra på mungiporna.

Fotnot: Se fler häftiga byggnader på Arkitekturupprorets hemsida.

Fakta/läs mer
Susanne Wiklund: ”Ting1. En färgstark uppstickare”, Nyberg Kai & Wingårdh AB, 2013.

Kommentarer(0) https://www.oskyltat.se/?p=1219

I Ryd vadade man för hälsans skull

Hela hus, Kurorter, Moderna tiden, Småland Postad av Mats Areskoug lör, december 20, 2025 09:35:10

Känner du dig melankolisk eller har problem med andningen? Kavla upp byxbenen, eller håll upp kjolen, och vada omkring i grunt vatten, fuktigt gräs eller nyfallen snö. En säker medicin, enligt den tyska prästen och hälsoprofeten Sebastian Kneipp.

Under sin prästutbildning, i mitten av 1800-talet, drabbades Kneipp av tuberkulos. Efter många fruktlösa läkarbesök tog han saken i egna fötter och vadade ut i Donau – och vattenkuren hjälpte. (Redan de gamla romarna hade insett vattnets helande effekt.) Som färdig präst hamnade Kneipp i bayerska Bad Wörishofen där han startade en badanstalt. Kurerna utvecklades och ryktet om besökarnas tillfrisknande spreds över världen. Kungligheter och en påve uppsökte Kneipp. Än idag lockar kneippmetoden stora skaror krassliga till Bad Wörishofen.

Först ut i Sverige med att erbjuda Sebastian Kneipps kur var Ryds sanatorium (senare Ryds brunns- och badanstalt) i södra Småland. Hälsobrunnen hade startat 1892 och redan 1894 gjorde brunnsläkaren Henrik Kindblom en studieresa till Bad Wörishofen. I Ryd byggdes ett speciellt kneippbadhus.

Verksamheten i Ryds brunn rullade på bra fram till mitten av första världskriget. Badhus, societetshus, restaurang och bostäder uppfördes. Utöver alla behandlingar och järnhaltigt brunnsvatten så marknadsfördes platsen med den vackra naturen och läget vid Hönshyltefjorden. Mellan 1911 och 1923 hade man till och med eget postkontor. Hälsobrunnarnas storhetstid tog dock slut när den allmänna sjukvården och bostäderna förbättrades. För Ryd var sagan all 1944.

Anläggningen som ungdomshem 1957. Foto: Olle Lilljeqvist/AB Flygtrafik/Smålands museum.

Anläggningen levde kvar bland annat som pensionat och alkoholistanstalt. Idag finns här ett SIS-hem. Societetshuset och restaurangbyggnaden står kvar vid Strandvägen. Det ståtliga varmbadhuset från 1914 brann ned i september 2025.

I Sverige lever Sebastian Kneipp vidare i namnen Kneippbyn på Gotland och Kneippen (tidigare Kneippbaden) i Norrköping. Kanske skulle han glädjas åt vattenrutschbanorna som finns på semesteranläggningen på Gotland.

Fakta/läs mer
Leif Kindblom: ”Historien om Ryds brunn”, 2011.

Bara maskinhuset i tegel återstår av varmbadhuset.

Restaurangen och societetshuset.

Kommentarer(0) https://www.oskyltat.se/?p=1196

Välkommen till bikupan

Hela hus, Moderna tiden, Storgöteborg, Västergötland Postad av Mats Areskoug sön, november 09, 2025 10:36:49

Har man livlig fantasi, som jag, går det att associera butikerna med en honungskaka. Har man inte livlig fantasi så bör hen i alla fall kunna erkänna att längan i Guldheden i Göteborg sticker ut. Det anser Volvo som har använt den i sin reklam.

Brevlådan utanför posten töms en sommardag 1954. Foto: Yngve Hellström/Postmuseum/PDM 1.0.

Huset längst upp på Doktor Bex gata ritades av arkitekten Henning Orlando, verksam på Riksbyggen, och stod klart 1951. Konsum var med från start och i övriga lokaler huserade bland annat en fiskaffär och en damfrisering. Postkontoret ”Göteborg 46” fanns på adressen 1952–92. Idag har Coop tagit över större delen.

Butikerna våren 2025.

Doktor Abraham Bex blev medicine doktor i nederländska Utrecht 1680 och stadsläkare i Göteborg runt 1685. Redan 1690 smittades han dock av sina patienter och avled. I Guldheden lever han vidare, precis som en bit härlig 50-talsarkitektur.

Fakta/läs mer
• Lönnroth & Nyberg: ”Stadsbilden – hus och utomhus. Hundra år i Göteborg”, Carlssons, 2019.
• Gudrun Lönnroth (red): ”Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse i Göteborg, del II. Ett program för bevarande”, Göteborgs stadsbyggnadskontor, fastighetskontor, kulturförvaltning och stadsmuseum, 2000.

Kommentarer(0) https://www.oskyltat.se/?p=1170

Orsa kompani lovar ingenting bestämt

Dalarna, Hela hus, Militärt, Nyare tiden Postad av Mats Areskoug tis, april 15, 2025 06:40:33

I september 1894 var Orsa kompani, en del av Dalregementet (nu I 13), på väg hem från en övning på Rommehed. Övernattning skulle göras intill gästgiveriet Komtillmåtta vid Gagnef.

Soldater blir törstiga av att marschera och befälen befarade att det skulle supas till under uppehållet. Vid uppställningen avkrävde därför kompanichefen ett nykterhetslöfte av sina mannar. Men, man ska inte lova något man inte garanterat kan hålla.

Fram stiger korpral Jonas Jonsson Gifting och yttrar de nu bevingade orden: ”Kapten, Orsa kompani lovar ingenting bestämt”. Det är i alla fall så som historien brukar berättas. Ett alternativ som förts fram är att det var korpral Hans Persson Snickare som förde soldaternas talan. Det är dock Gifting som står staty i Orsa.

Hur gick det då med nykterheten? När bönerna skulle läsas under kvällens korum var det ingen som vågade. Till sist leddes en soldat Hägg fram, stöttad av två kamrater och sade ”Herren – välsigne oss – och – därmed jämt”. Sant, eller inte, men även de orden borde ha fått vingar.

Minst lika spännande är namnet Komtillmåtta. Det förekommer på ytterligare en gammal krog – vid landsvägen mellan Eksjö och Vetlanda. Där framförs tolkningen att namnet är en uppmaning till måttlighet vad gäller mat och dryck. Något som tydligen inte fungerar i Dalarna…

Krogrörelsen på Komtillmåtta i Gagnef har anor minst tillbaka till 1600-talet. Nuvarande huvudbyggnaden uppfördes på 1880-talet. En äldre krogbyggnad revs på 1930-talet. Gästgiveriet drevs fram till 1958. (Kartkoordinater 60.56144, 15.10494)

Fakta/läs mer
Dagens Nyheter den 13 september 1920 och 3 september 1985.
Jenny Ameziane: ”Kring Eksjö stad. Landskap och bebyggelse ur ett långtidsperspektiv”, Jönköpings läns museum, 2008.

Komtillmåtta hösten 2024.

Kommentarer(0) https://www.oskyltat.se/?p=1073

Lillängen – en ljusglimt bland all nationalromantik

Hela hus, Moderna tiden, Södermanland, Storstockholm, Vägar och spår Postad av Mats Areskoug lör, mars 01, 2025 07:37:21

När huvudstadens förnäma satellitsamhällen byggdes för drygt hundra år sedan var nationalromantik stilen som gällde. Djursholm och Saltsjöbaden är fulla av villor som skulle platsa i Gustav Vasas äventyr i Dalarna.

Vurmandet för det gamla är också tydligt när det gäller den då relativt nya företeelsen järnväg. Stationshusen längs Djursholmsbanan (invigd 1890) och Saltsjöbanan (1893) skulle kunna platsa i en lite modernare version av hjältekonungens äventyr. (Dalkarlarna jagar i Gustavs spår på järnvägarna MVJ och LSJ mot Sälen.) För mig som inte gillar nationalromantik känns det skönt med de undantag som finns. Blogginlägget om Djursholmsbanan tar upp stationen Sveavägen, men även vid Saltsjöbanan finns en ljusglimt: Lillängen.

Området Lillängen i Nacka planlades 1937 och redan samma år stod de första villorna klara för inflyttning. Småskaligheten och funktionalismen är en skön kontrast mot det storvulna Storängen strax intill. Den 6 september 1937 öppnade hållplatsen Lillängen. Den lilla kiosk- och väntsalsbyggnaden är funktionalistisk pärla.

Läs även inläggen om…
Saltsjöbanans ståtliga före detta stationshus vid Slussen
Försöken att bygga järnväg till Värmdö

Fakta/läs mer
• Cecilia Hammarlund-Larsson: ”Nacka kommun. Kulturhistoriska miljöer”, 1987.
• Hans Harlén: ”Saltsjöbanan”, Trafiknostalgiska förlaget, 2018.

Vykort från Pressbyrån. Stadsdelens ”centrum”, Lillängsplan, till höger.

En öde hållplats under ombyggnaden av Saltsjöbanan vintern 2024-25.

Kommentarer(0) https://www.oskyltat.se/?p=1055

Oskyltat

NY BOK!