Blog Image

Oskyltat

Välkommen till Oskyltat!

På bloggen Oskyltat hittar du sevärdheterna du inte visste att du ville se – de som sällan är utmärkta med en skylt. Oskyltat är en direkt fortsättning på bloggen Osevärdheter som jag 2010–2017 hade hos Dagens Nyheter. De 235 inläggen hos DN är fortfarande tillgängliga. De första tio årens inlägg hittar du på denna samlingssida, perfekt när du letar utflykter i Sverige. Oskyltat finns även som grupp på Facebook.

Hör gärna av er med synpunkter och förslag. Sprid länken till bloggen och dela inläggen på Facebook. Jag gör detta i första hand för min egen skull, men det är alltid roligare om det finns någon som tar del av vad man skriver.

Mats Areskoug
areskoug(at)telia.com

Poet mördad i Gamla stan

Hela hus, Nyare tiden, Storstockholm Posted on Thu, January 11, 2024 09:48:57

På adressen Kindstugatan 14 i Gamla stan i Stockholm låg för länge sedan krogen Fimmelstången. Från början hette gatan Korsgatan, men på grund av alla slagsmål på gatan började den så småningom kallas Kindhästgatan, vilket betyder örfilsgatan. Så småningom förvanskades namnet till Kindstugatan. Ordet fimmelstång betyder för övrigt vagnskalm.

Extra bråkigt i Gamla stan var det på onsdagskvällen den 12 augusti 1674. Sverige förberedde sig för krig mot Brandenburg och gatorna var fyllda av fulla soldater, både svenska och legoknektar.

Vid sjutiden på kvällen anländer den 36-åriga poeten Lasse Johansson Lucidor till källaren Fimmelstången tillsammans med adelsmännen kapten Bengt Bohm och löjtnant Arvid Storm, samt häradshövdingen Samuel Furubom.

Sällskapet dricker vin och mumma, men inte i någon större mängd. Totalt under kvällen och natten dricker sällskapet åtta stop mumma och ett halvt stop vin. (Ett stop=1,3 liter.) Istället sitter de mest och pratar. Redan vid niotiden lämnar kapten Bohm sällskapet. De övriga beslutar sig dock för att stanna på krogen över natten, eftersom Lucidor nämner att många blivit överfallna i stan på sista tiden.

De beställer in mer att dricka, men framåt gryningen börjar löjtnant Storm och Lasse Lucidor att gräla. Lucidor vägrar att besvara Storms skål och de drar sina värjor. Några sekunder senare är Lasse Lucidor döende med två värjstyng genom sin kropp.

1600-talets största svenska skald, tillsammans med äventyraren Lars Wivallius, dör och begravs på Maria Magdalena kyrkogård på Söder. Löjtnant Arvid Storm rymde ur fängelset, tog sig till Norge och blev till sist generalmajor. Fler av Lucidors dikter hamnade i psalmboken, en lever fortfarande kvar, dock inte den här versen:

Blir jag av dricka döder
så ber jag alla dricksbröder
att de min avdöde kropp
när under ett vinfat utsträcka
om törsten mig väcker opp
att jag strax densamma må släcka.

Fotnot: Den här texten har tidigare publicerats i ett programblad för Bataljs® krogrundor.

Fakta/läs mer:
• Bagge & Walfridson: ”Lucidor”, En bok för alla, 1993.
• Torbjörn Säfve: ”Dygden har jag platt försummat. En roman om Lasse Lucidor”, Månpocket, 1996.
• Ulf Bagge: ”Skalderna i Gamla stan”, Bilda, 2001.
• Annika Sandén: ”Jag, en olycklig spåman. Poeten Lasse Johansson Lucidors liv och tid”, Natur & kultur, 2023.

Kindstugatan en höstkväll 2023.



Biffen och portalen

Moderna tiden, Storstockholm Posted on Fri, November 10, 2023 08:54:29

Från starten 1857 och nästan 60 år framåt var Hotel Rydberg vid Gustav Adolfs torg Stockholms hetaste nöjesställe. Här flockades kulturarbetare, journalister, kreti och pleti. Hotellet möjliggjordes genom en donation från grosshandlaren Abraham Rydberg.

Extra hett blev det när hotellets ”American Bar” öppnade 1902. Den första baren i huvudstaden – här kunde gästerna hänga och njuta av blandade drinkar. Konstnären Anders Zorn introducerade Manhattan, som han hittat receptet till under en Amerikaresa.

Unikt barhäng! Foto: Anton Blomberg 1903.

Även hotellets restauranger höll högsta klass och det var här som rätten biff Rydberg serverades för första gången.

Stockholm är dock en stad i ständig förändring och 1914 revs hotellet tillsammans med övriga byggnader på torgets norra sida. Den 30 september festade stamgästerna för sista gången i baren och åtskilliga inventarier ska ha plockats med.

Förutom biffen har hotellets ståtliga entréportal överlevt. Den fungerade tidigare som entré till Millesgården på Lidingö. Nu hittar du den på en undanskymd plats i slutet av Carl Milles väg. (Porten på Sigtunagatan 6 i Vasastaden kan enligt Stadsmuseet komma från hotellet.)

Fakta/läs mer
Ove Pihl: ”Hovmästar’n får jag beställa. Klassiska krogar och klassiska recept från ett svunnet Stockholm”. Page One Publishing, 1996.

Portalen idag.


Anspråkslös nolla på Stockholm C

Moderna tiden, Storstockholm, Vägar och spår Posted on Fri, September 15, 2023 10:23:59

Med tanke på den stolta statliga järnvägstraditionen i Sverige så hade jag trott att själva utgångspunkten skulle vara bättre utmärkt. Kanske en stilig tavla på väggen eller en tydlig markering på perrongen. (Något liknande nollmeridianen i Greenwich.)

När tågen väl rullar i Sverige så gör de allra flesta det med en nollpunkt vid Stockholms central. Härifrån har till exempel linjerna till Riksgränsen, Göteborg och Malmö sin utgångspunkt och längs banorna finns kilometertavlor som visar din position. Bra att ha om du som lokförare till exempel ska rapportera platsen för olycka.

Privata järnvägslinjer hade sina egna nollpunkter och markeringar, vilket kan vara förvirrande där de finns kvar i dag.

Vana resenärer vet att många stationshus har/hade uppgifter om avståndet till Stockholm (och altituden) angivet på skylten med stationsnamnet. Något som enligt min uppgiftslämnare Henrik Reuterdahl på Järnvägsmuseet mest var en flirt med allmänheten när järnvägen var ny. Genom åren kan linjeomläggningar dessutom gjort att siffran på stationshuset inte längre stämmer.

Nollpunkten på Centralstationen i Stockholm är i det närmaste omöjlig att upptäcka om du inte känner till den. Gå upp på perrongen vid spår 11 och 12. Vänd dig mot stora utgången från stationshuset. På perrongkanten har man slarvigt målat en nolla. På rälsens liv finns en liten skylt 000+0 (kilometer + hundratalet meter). Lite futtigt, minst sagt.

Nollpunkten på perrongkanten vid utgången från stationshuset. Markeringen på rälsen döljs nästan av försommarblommorna.
Nolla på perrongkant och räls.

Är du i Stockholm och gillar nollor så finns det ju fler spårsystem att besöka. Enkelt att spana in är nollorna för röd och grön tunnelbana. Finns på Slussens station vid den norra änden av perrongen.

Till sist: Inget spring på spåren för att titta närmare på markeringarna.

Läs även om jakten på nollan i Visby.



Stjärnkrogen i motorvägens skugga

Hela hus, Moderna tiden, Storstockholm Posted on Sat, April 01, 2023 10:47:19

Den stora neonskylten på husgaveln ut mot Södertäljevägen är släckt och det är drygt 20 år sedan det strömmade matgäster ut och in genom porten på Karusellvägen 13 i Västberga i Stockholm. Förutom skylten är det inget som avslöjar att det mellan 1956 och 2002 låg en toppkrog i det alldagliga bostadsområdet från slutet av 1940-talet. Lokalen är ombyggd till lägenheter, även den inbyggda verandan på husets baksida.

Värdshuset när det begav sig, Vykort från Ultra, fotograf T Lindeberg.

En sökning på Västberga värdshus i DN:s utmärkta arkiv ger många träffar. Främst annonser med allt från nyårssupé till begravningskaffe. Den höga klassen bekräftas av att restaurangens kock Ivar Hammarberg var med i det svenska lag som belönades med den stora guldmedaljen vid en stor internationell matlagningstävling i Frankfurt 1960.

Den ståtliga skylten sitter kvar.

När DN:s Lunchpatrull besökte värdshuset 1983 var dock omdömet lite blandat. Man saknade möjligheten att äta omelett, men pyttipannan fick beröm. Det utdelades tre av fem möjliga knorrar.

Den inbyggda verandan rymmer även den lägenheter idag.

Ett par hundra meter norrut på Västberga allé 5 ligger ett helt vanligt kontorshotell från mitten av 1960-talet. Från 1969 till 1996 huserade Restaurang Västberga på den tionde våningen. Ingen stjärnkrog, men stället fick beröm när DN På stan testade julbordet 1982. Hundra rätter serverades och ”de vänliga, flinka servitriserna ser till att ingenting saknas och att använda tallrikar tas bort på momangen”.

Vykort från Ultra, foto Ge-Be Foto.
Idag ett alldagligt kontorshus.


Huset som vågar bryta mönstret

Hela hus, Moderna tiden, Storstockholm, Vägar och spår Posted on Thu, November 10, 2022 10:33:42

Stanna till nästa gång du passerar Östermalmsgatan 68 i Stockholm. I de annars spikraka kvarteren är den lilla gården framför huset ett skönt avbrott – och dessutom en rest från en mindre inrutad tid.

Husets fasad följer det som en gång var Ladugårdslands tullgata. Gatan vindlande sig fram över det som idag är övre Östermalm – från Ladugårdslandstull (mitt på dagens Karlaplan) och en liten bit förbi Lilla Jans (gård och krog vid nuvarande Lill-Jans plan).

Gatan har blivit ett fint utrymme framför huset till höger.

När bostadshuset skulle uppföras 1906 fick tomtägaren av någon anledning bara byggnadslov ut till den gamla gatans gräns, trots att stadsplanen krävde ett rätvinkligt gatunät.

Huset som uppfördes fick namnet Hemgården och var Sveriges första kollektivhus. Det fanns en matsal, som serverade tre mål mat om dagen, centraltvätt och bageri. Ekomin var det dock sämre med och verksamheten gick i konkurs efter några år. Istället bildades en bostadsrättsförening.

1863 års karta över Stockholm. Hemgårdens föregångare på platsen, ett sockerbruk från 1760-talet, utmärkt med svart. På kartan syns även Tyskbagarbergen.

Det finns ytterligare en rest av Ladugårdslands tullgata: Tyskbagargatan, som fick sitt namn 1885. Men den ser ut som en helt vanlig lite trist gata.

Fakta/läs mer
Byggnadsinventering Östermalm III”, Stockholms stadsmuseum, 1986.
Raoul F Boström: ”Ladugårdslandet och Tyskbagarbergen blir Östermalm”, Trafik-Nostalgiska förlaget, 2008.



Nu står fyrar på torra land

Hela hus, Moderna tiden, Storstockholm Posted on Thu, September 29, 2022 07:49:15

Bostadsområdet Holmviksskogen i Gustavsberg öster om Stockholm går inte att missa. Vid infarten från Skärgårdsvägen markerar en fyr (från Svartbådan utanför Valdemarsvik) att du ska svänga av. Väl uppe i området markerar fyren ”Viksten nordvästra” (stod söder om Nynäshamn) att du kommit rätt. Båda är skänkta av Sjöfartsverket i början av 1990-talet.

Svartbådan.
Viksten NV.

Fyrarna i Gustavsberg är inte de enda i Stockholms län som ”gått i land”. På en skolgård intill torget på Dalarö hittar du ”Kofoten” (stod öster om Ingarö) och vid kajen vid Dalénum på Lidingö återfinns sedan 2021 fyren Ällöviken (stod utanför Örnsköldsvik). Efter att denna text publicerades i Dagens Nyheter förra veckan inkom tipset om fyren från Käringön som numer står vid ”närbelägna” hembygdsgården i Öregrund.

Kofoten.

Allt som ser ut som en fyr är dock inte en fyr. I Nynäshamn utformade man tre pumphus som små fyrar. Passande i staden som har som slogan ”Där havet och livet möts”.

Fyr eller pumphus i Nynäshamn?

Även uttjänta fyrskepp finns att beskåda på land. Besöker du Glasriket i Småland kan du passa på att njuta av tornet från ett fyrskepp (som hade nummer 24 bland de svenska fyrskeppen) på Orrefors stugby. Tornet stod tidigare vid ett ”raggarfik” i Skarpnäck i södra Stockholm. Den här bloggen har haft flera nedslag med gamla fyrskepp. 2015 gjordes denna sammanställning, men mycket har säkert hänt sedan dess.

Befinner du dig istället på Västkusten kan du ta en fyrpromenad i vackra Lysekil.



Bajen uppåt väggarna

Moderna tiden, Sport, Storstockholm Posted on Fri, August 12, 2022 06:20:01

I en före detta pub på Burspråksvägen 11 i Johanneshov i södra Stockholm finns en ståtlig väggmålning utförd till Hammarby IF:s 75-årsjubileum 1972. Legendarer och då aktuella hammarbyare har avbildats av tecknaren Börje Dorch.

Pub Mignon var på 1970-talet en populär plats för bajare att samlas på inför match på Söderstadion tvärs över Nynäsvägen och nu verkar det som om de grönvita är på väg tillbaka. Enligt uppgift ska Supporterklubben Bajen fans och Hammarby ishockey ta över lokalen. Före pubtiden låg ett kafé i lokalen, men jag antar att det blir mer bira än latte på borden framöver.

Snart mer drag i lokalen.

Den ståtliga väggmålningen behöver dock justeras. I maj beslutade Hammarby att klubben grundades 1889 istället för 1897. 8 år ska läggas till de 75. (Ännu saknas skyltar på Södermalm som berättar om platserna för klubbens födelse – men det kan vara på gång.)

Tvärs över Nynäsvägen låg Söderstadion.


Vackra plåtlådor på Lidingö

Hela hus, Moderna tiden, Storstockholm Posted on Fri, April 01, 2022 09:38:24

Centrala Baggeby på Lidingö bjuder på trevliga flerbostadshus från början av 1950-talet. Tack och lov bryts idyllen av två stora byggnader med plåtfasader – en hög blå och en lite lägre grön.

Byggnaderna uppfördes 1961–63. Det höga huset rymmer bostäder. Det lägre huset hade från början bland annat butiker, post, bank, bowlinghall, kontor och folktandvård. Arkitekt var Arvid Klosterborg (1893–1984). Han kan ha inspirerats av Skatteskrapan och Hötorgshusen som var de första i Sverige med så kallade curtain wall-fasad, en utanpå hängande fasad av glas och/eller plåt.

De övre våningarna i kontorshuset har byggts om till bostäder, men en del affärer finns kvar i bottenplanet. Lidingö stad betraktar fastigheten som värdefull ur kulturmiljösynpunkt. Det är bara att hålla med, även om den underbara skylten för bowlinghallen har plockats ned.

Fakta/läs mer:
Nyréns Arkitektkontor: ”Antikvariskt utlåtande Kostern 6”, 2014.

Den numer nedtagna bowlingskylten.


Next »