Blog Image

Oskyltat

Välkommen till Oskyltat!

På bloggen Oskyltat hittar du sevärdheterna du inte visste att du ville se – de som sällan är utmärkta med en skylt. Oskyltat är en direkt fortsättning på bloggen Osevärdheter som jag 2010–2017 hade hos Dagens Nyheter. De 235 inläggen hos DN är fortfarande tillgängliga. De första tio årens inlägg hittar du på denna samlingssida, perfekt när du letar utflykter i Sverige. Oskyltat finns även som grupp på Facebook.

Hör gärna av er med synpunkter och förslag. Sprid länken till bloggen och dela inläggen på Facebook. Jag gör detta i första hand för min egen skull, men det är alltid roligare om det finns någon som tar del av vad man skriver.

Mats Areskoug
areskoug(at)telia.com

Spårlöst klosterliv i Viby

Forn- och medeltid, Kyrkligt/religion, Övriga Sverige Posted on Sat, June 01, 2024 10:24:38

Det här inlägget har varit på gång i många, många år. Det har åkt in och ut på ”publiceringslistan”. Ofta ersatt av aktuellare och/eller intressantare platser. Nu är det i alla fall dags att presentera cistercienserklostret i Viby strax nordost om Sigtuna.

Enligt det så kallade Vibybrevet från 1160-talet donerade en kvinna vid namn Doter byn Viby till munkarna. Sonen Gere motsatte sig dock detta och till slut fick hjältekonungen Knut Eriksson rycka in och reda ut situationen. Regenten skänkte munkarna ny mark i Julita i Södermanland och på 1180-talet anlades det nya klostret.

Det är i högsta grad osäkert hur mycket kloster som hann byggas i Viby. Vid en arkeologisk undersökning 1973 påträffades en stensatt grav och murrester, som tolkades som lämningar efter klostret. Vid en mer omfattande undersökning 1997–2000 kunde arkeologerna konstatera att fynden var en tidigare okänd stenkyrka från början av medeltiden. Kyrkan hade inte färdigställts, kanske avstannade bygget när platsen donerades till munkarna.

Idag finns inget religiöst att titta på i Viby. Däremot är byn mycket väl värd ett besök. En oskiftad klungby med gårdar från 1800-talet. Resterna av kyrkan hittades på kullen i byns mitt, men de täcktes över när undersökningen var klar.

Fakta/läs mer
Anders Wikström: ”Kulturhistoriska miljöer norra Sigtuna stad”, Meddelanden och rapporter från Sigtuna museum 53, 2012.
Stenbäck mfl: ”Vibygrävningen 1997–2000”, Meddelanden och rapporter från Sigtuna museum 56, 2014.

Vid träden i bildens mitt hittades grunden av den medeltida kyrkan.



Det övergivna sameläger i Huddinge

Kyrkligt/religion, Moderna tiden, Storstockholm Posted on Sun, April 21, 2024 18:44:33

I början av 1950-talet anlades ett sameläger vid sjön Trehörningen i det som nu är naturreservatet Paradiset i Huddinge kommun. Tanken var att huvudstadens samer skulle ha en plats att samlas på och återuppliva lite av livet i norr. Initiativtagare och eldsjäl var samen Aslak Partapuoli.

Kåtor restes, visthusbod byggdes, brunn borrades och telefonledning drogs. Fisk planterades in i sjön som bytte namn till Njallajaure. Satsningen hade aktivt stöd från Svenska kyrkan och pingsten 1955 invigdes lägret av kyrkoadjunkt Roland Zetterberg.

– Ack så likt Norrland, sade Emelia Ölund från Arjeplog till DN:s utsända vid invigningen.

– Vi har fått ett viloområde. Här kan vi ta emot våra vänner norr ifrån i våra kåtor, sade en annan samisk kvinna.

Lägret nyttjades främst under helger på sommarhalvåret, men det hände att man bodde kvar länger tider. Stundtals fanns här även ett trettiotal renar. Planerna för lägret var stora. Bland annat sprängdes det för att bygga en kyrkkåta, som dock aldrig blev klar.

Från mitten av 1970-talet avtog verksamheten allt mer och 1980 upphörde arrendet av marken. I mitten av 1990-talet revs de sista resterna, kvar blev bara visthusboden.

Vid sidan av boden är den tydligaste lämningen den ståtliga sejten (kultobjektet), stående på en berghäll som sticker ut i sjön.

Fakta/läs mer
”Lapparna får fast läger i Södertörn” av Brodjaga (Alma Braathen) i Dagens Nyheter den 13 juni 1955.
Sajten Paradisets naturreservat och Paradiset-Hanvedens vänner: Samelägret (med många bra länkar).

Visthusboden.

Sejten.



Innan Visby var Gotland

Forn- och medeltid, Gotland, Kyrkligt/religion Posted on Tue, April 02, 2024 09:42:57

Under en vacker gravsten i koret i Stenkyrka kyrka på norra Gotland ligger Licnatus begravd. Den mäktige mannen var gotlänningarnas sändebud hos hertigen av Sachsen, Henrik Lejonet, 1161. Dödsåret 1200 är det äldsta som finns på en gotländsk gravsten.

Fram till inbördeskriget mellan Visby och Gotland 1288, där staden segrade, dominerades handeln av öns så kallade farmannabönder. Affärerna gick bra. Ett bevis är att de flesta vikingatida silverskatterna i Skandinavien har hittats på Gotland. Ett annat är de nästan hundra medeltida kyrkorna på ön. I ryska metropolen Novgorod hade gutarna en egen handelsgård.

Gravstenen återfinns under mattan i koret.

När Licnatus och Henrik Lejonet möttes i tyska Artlenburg undertecknade de ett fördrag som bekräftade ett tidigare avtal från 1130. I korthet gavs gotländska köpmän samma rättigheter som de sachsiska i Sachsen, och vice versa på Gotland. Dessutom uppmanades gotlänningarna att besöka och göra affärer i hertigens projekt handelsstaden Lübeck.

Det tydligaste beviset på splittringen mellan stad och land på Gotland är den danska invasionen 1361. Landet stod upp medan stadsborna höll sig passiva.

I sammanhanget är det intressant att Gotland nämns i engelska Caterburysägnerna från slutet av 1300-talet. I presentationen av kaptenen sägs att han kände alla hamnar från Gotland till Kap Finistere.



Gigantisk radioapparat i funkisstil

Hela hus, Kyrkligt/religion, Moderna tiden, Västsverige Posted on Mon, December 11, 2023 07:29:09

Om man har god fantasi så påminner den tidigare biografen om en radioapparat i kolossalformat. (Jag har tidigare fantiserat ihop att en turiststation i Norrbotten och en skolaula i Småland ser ut som kolossala teveapparater.) Oavsett referenser så är gamla biografen Flamman på Redbergsvägen 19 i Göteborg en fantastisk funkisbyggnad. (Det är det stora glasskåpet med foajé och trappa som jag liknar vid en högtalare.) 

Skönheten hösten 2023.

Flamman invigdes 1935 och salongen hade plats för 684 besökare. Filmerna rullade vidare till 1982 då Gud, i form av en frikyrka, rullade in. För tillfället huserar tre olika fria församlingar i salongen. Butikslokalerna i byggnaden finns kvar. Skönheten blev byggnadsminne 2006.

Fakta/läs mer
Göran Bjelkendal: ”Göteborgs biografer – 100 år på bio



Två ”nya” kastaler att leta efter på Gotland

Forn- och medeltid, Gotland, Kyrkligt/religion, Militärt, Ruiner Posted on Wed, November 01, 2023 09:48:58

De medeltida kastalerna vid kyrkorna på Gotland tillhör öns stora sevärdheter och den här bloggen har tidigare tipsat om hur man gör en trevlig kastalsafari från norr till söder. De senaste decennierna har lett till nya spännande upptäckter i kastalbranschen.

1986 skulle skolbyggnaden i Näs byggas ut åt väster. Vid schaktningsarbetet frilades ett hörn av en kraftig stengrund. Grunden kunde friläggas till måtten 3,8 och 5,5 meter och den försvann in under skolhuset. Enligt en kartuppgift från mitten av 1800-talet skulle det på platsen för skolhuset funnits en ”stenbunden backe, fordom ett kastell”, så kanske var det resterna av en kastal som hittats. Eller kanske den medeltida prästgården.

Utbyggnaden av huset genomfördes och murresterna hamnade inom torpargrunden. Den nyfikna får nöja sig med att beskåda det som idag är bygdegården, strax sydväst om Näs kyrka.

Vilar det en kastal under det gamla skolhuset i Näs?

Det senaste vad gäller kastaler på Gotland är Hamra på Storsudret. När den föga imponerande kullen, ett par hundra meter öster om kyrkan, började grävas ut 2016 frilades de kraftiga grundmurarna till en rektangulär byggnad på ungefär 14 x 11 meter.

Rundade former i Hamra.

En kol 14-analys av trärester visar att anläggningen kan ha uppförts redan under den första hälften av 1000-talet – alltså under vikingatidens sista skälvande årtionden. Förutom åldern är det två saker som utmärker murresterna. Dels att de är mycket tjocka, 250 centimeter, dels de rundade hörnen. Två faktum som fått arkeologerna fundera på vad det egentligen är som man har grävt fram.

Även Österlen är bra för en kastalsafari.

Fakta/läs mer
Riksantikvarieämbetets rapport Dnr 321-500-2011 (om Näs).
Christian Hoffman: ”Arkeologisk undersökning av RAÅ Hamra 11:1”, 2018.
Adam Engvall: ”Beredskap eller kapprustning? Något om de gotländska kastalerna”, Uppsala universitet, 2020.



När djävulen spelade upp till dans

Kyrkligt/religion, Nyare tiden, Övriga Sverige Posted on Sun, October 01, 2023 11:42:42

En mystisk speleman dyker upp på dansen i byn och spelar rent förtrollande. Han lockar med sig traktens ungdomar och spelar tills de har dansat sig till döds. Först när allt är försent uppdagas det att det är djävulen själv som fört fiolen.

Temat i sägnen har vandrat i Europa i kanske tusen år. Mest känt i Sverige är dramat i byn Hårga i Hälsingland där hin håle lockade med sig de danssugna upp på Hårgaberget. Där satte han sig en tall och spelade tills bara ungdomarnas skallar fanns kvar. Den första kända uppteckningen av tragedin gjordes 1783, men än i dag kan man se var dansen slitit bort mossan från berghällen.

Dansen har slitit bort mossan som bara finns kvar som cirklar.

(Det är inte troligt att man dansade hambo efter den suggestiva Hårgalåten uppe på berget, eftersom hambo lär ha skapats först på 1800-talet. Det gör man däremot i den årliga Hälsingehambon som startar just i Hårga.)

Liknande händelser lär enligt nedtecknade berättelser ha inträffat på flera platser i norra Sverige. Det unika med Hårgaberget är, förutom märkena på hällen, att det finns ett gammalt fotografi av tallen som djävulen satt i och spelade.

Tallen som djävulen satt och spelade i sågades ned 1931. Foto: Per Lindberg/Länsmuseet Gävleborg.

Hårgaberget ligger drygt en kilometer sydost om byn Hårga och vid gården Rotemo är det skyltat. Från p-platsen är det cirka en kilometer att promenera. Ta inte dansskorna, stigen kräver lite grövre sulor under fötterna.

Fakta/läs mer
Hanebo-Jul 1949, Hanebo hembygdsförening.
Victor Johnson: ”Hårgadansen”, Inferi, 1985.
Norrländsk uppslagsbok.
Ulrika Engström: ”Det finns en tusenårig motsvarighet” i Hudiksvalls Tidning den 10 juli 1998.



Skånsk runristare lade av

Forn- och medeltid, Kyrkligt/religion, Skåne Posted on Sat, July 01, 2023 10:37:49

Precis som halvfärdiga brev och böcker så finns det halvfärdiga runstenar. Den här bloggen har tidigare berättat om runstenen utan runor utanför Morgongåva i Uppland. Ett annat exempel på avbrutet arbete hittar du inne i kastalen vid Valleberga kyrka på Österlen.

Runsten är av det lite enklare slaget, men har ett kors och en förberedd slinga för runor. Där verkar arbetet har tagit slut. Stenen stod tidigare på kyrkogården och flyttades in i kastalen på 1930-talet.

En sten säger mer än tusen ord.

Valleberga kyrka är speciell på ytterligare två sätt. Dels har den sitt ursprung som en rundkyrka, vilka är ovanliga i Sverige. Dels har den en kastal, vilken är ganska ovanligt i Sverige. I slutet av 1800-talet ville församling riva allt och bygga nytt. Tack och lov satte myndigheterna i Stockholm stopp.

Läs mer om rundkyrkor och  Österlens kastaler på bloggen.



Krigskyrkogårdar åter aktuellt på Gotland

Gotland, Kyrkligt/religion, Militärt, Moderna tiden Posted on Mon, May 15, 2023 10:17:10

Kors på kors på kors. Rad efter rad efter rad. När vi hör ordet krigskyrkogård tänker kanske många på Normandie i Frankrike eller västfronten efter första världskriget. Under andra världskriget förberedde man sig på Gotland för att kunna begrava stora mängder stupade soldater på speciella kyrkogårdar. Döda som av olika anledningar inte kunde transporteras till sin hemort.

Tre platser var aktuella för att förvandlas till krigskyrkogård:
• Vid Lärbro kyrka: norr om vägen mellan Visby och Fårösund.
• Vid Stenkyrka kyrka: västerut mot idrottsplatsen.
• Vid Sanda kyrka: öster om kyrkogården och prästgården.

Som tur var blev det aldrig aktuellt, men beredskapen fanns kvar under kalla kriget.

Prästgården i Sanda. Området i förgrunden var tänkt som krigskyrkogård.

På grund av det skärpta säkerhetsläget i Europa har dock frågan tyvärr blivit aktuell igen. 2022 inleddes en översyn av hanteringen stupade på ön i händelse av krig. Vad man kom/kommer fram till är hemligt.

Gotland klarade sig självfallet inte helt undan andra världskriget. Ett exempel var de omkring 500 befriade koncentrationslägerfångar som kom till krigssjukhuset i Lärbro sommaren 1945. De var naturligtvis mycket medtagna och tuberkulosen härjade. 46 blev kvar för evigt, de flesta av dem polacker. 9 av de 46 var judar.

Besök kyrkogården, läs namnen på gravarna och ägna några minuter åt att minnas de miljoner som mördades.

Gravar i Lärbro för de döda koncentrationslägerfångarna.

I jorden på kyrkogården vilade tidigare även sex tyska soldater, som hade flytt från andra sidan Östersjön under krigets slutskede. De flyttades 1966 till Norra kyrkogården i Trelleborg, där flera döda tyska soldater från de båda världskrigen ligger begravda.

Läs även om interneringslägret Lagerlingen i Havdhem på södra Gotland.



Next »