Blog Image

Oskyltat

Välkommen till Oskyltat!

På bloggen Oskyltat hittar du sevärdheterna du inte visste att du ville se – de som sällan är utmärkta med en skylt. Oskyltat är en direkt fortsättning på bloggen Osevärdheter som jag 2010–2017 hade hos Dagens Nyheter. De 235 inläggen hos DN är fortfarande tillgängliga. De första tio årens inlägg hittar du på denna samlingssida, perfekt när du letar utflykter i Sverige. Oskyltat finns även som grupp på Facebook.

Hör gärna av er med synpunkter och förslag. Sprid länken till bloggen och dela inläggen på Facebook. Jag gör detta i första hand för min egen skull, men det är alltid roligare om det finns någon som tar del av vad man skriver.

Mats Areskoug
areskoug(at)telia.com

Sagan om de två tornen

Kyrkligt/religion, Moderna tiden, Skåne Posted on Tue, August 30, 2022 08:45:18

Skånska Maglarp kan stoltsera med två före detta torn. Här fanns världens största vindkraftverk. Här fanns en modern kyrka som församlingen tröttnade på.

Under slutet av 1800-talet kände många församlingar i Sverige att det var dags att se om sitt hus. Den gamla kyrkan var för omodern, för liten, för mörk eller kanske för trasig. Här skulle byggas nytt! I de flesta fall revs den gamla kyrkan och den nya placerades på samma plats.

I Maglarp kom man till skott i början av det nya seklet och den ståtliga nygotiska tegelkyrkan kunde invigas 1909. Kyrksamheten blev dock aldrig vad den en gång hade varit och stora kyrkor ekar tomt. Dessutom är underhåll av kyrkobyggnader inte helt gratis.

Maglarps nya kyrka i juni 2005. Foto: Bengt A Lundberg/Riksantikvarieämbetet/CC BY 2.5.

Den medeltida kyrkan i Maglarp hade som tur var lämnats kvar och 1971 kunde den återinvigas efter en renovering. Fem år senare hölls den sista gudstjänsten i den nya kyrkan. Tegelkatedralen förföll och efter många turer, ända upp i Regeringsrätten, revs den 2007.

Grunden av kyrkan är kvar mitt på kyrkogården (kartkoordinater 55.38243, 13.06968) som fortfarande används. Kvar på grunden står två kyrkklockor, från 1771 respektive -91. De flyttades från den medeltida kyrkan till den nya och enligt församlingen finns det inga planer på att flytta tillbaka dem. De har spelat klart.

Maglarps nya kyrka i mars 2022.

(Maglarps nya kyrkas öde är ovanligt men inte unikt i Sverige. Bloggen har tidigare uppmärksammat parallellfallen Balingsta i Uppland och Kinnarumma i Västergötland. Båda väl värda ett besök.)

800 meter norrut reste sig fram till 1993 ett ännu högre torn, Sveriges första större och världens då största vindkraftverk. Det stod klart 1982 och uppfördes som prototyp och forskningsanläggning för framtida vindkraft i Sverige.

Snurran i Maglarp projekterades och drevs av dåvarande Sydkraft, som efter några år även tog över ägandet från staten.

Vykort från Sydkraft.

Några korta fakta: Maxeffekt: 3MW, navhöjd 80 m, vingspann 78 m. Det kan jämföras med de största vindkraftverken i Sverige idag som återfinns i Aldermyrbergets vindkraftspark i Skellefteå kommun: Navhöjd 155 m, vingspann 150 m. Vindkraftverk i Kingebol (Åmål) och Knöstad (Säffle) har den högsta maxeffekten: 6,2 MW. (Reaktor 3 vid kärnkraftverket i Oskarshamn är den reaktor i Sverige med högst effekt: 1 450 MW.)

Då som nu gnälldes det över att vindkraftverk bullrar och förstör vyerna över landskapet. Inte ens skyhöga elpriser tycks kunna ändra på det. Pionjären i Maglarp monterades ned 1993 och idag finns inga spår på platsen (kartkoordinater 55.38942, 13.06666). Njut istället av tystnaden – och den globala uppvärmningen.

Ungefär här stod vindkraftverket.

Fakta/läs mer:
Dahlberg (red) mfl: ”Maglarp. Kyrkan som försvann”, Riksantikvarieämbetet, 2010.
Vindbrukskollen



Tempel för lyckade människor på Östermalm?

Hela hus, Kyrkligt/religion, Nyare tiden, Storstockholm Posted on Sat, January 15, 2022 09:50:47

På en oansenlig gata på Östermalm i Stockholm tronar en ståtlig tegelkyrka. Uppförd 1893–94 för metodisterna – tack vare en mycket generös donation från rikemansdottern Emma Benedicks. Kyrkan avkristnades och såldes 2014 när den blev för dyr för den krympande församlingen. Däremellan förklarades den som byggnadsminne 1970.

Majorsgatan 1959. Foto: Lennart af Petersens

Köpare av kyrkan var regissören Jonas Åkerlund. Det spekulerades att kyrkan skulle kunna bli någon form av kulturpalats, men inget verkar har hänt i den vägen under de år som passerat. Strax innan jul avslöjade Svenska Dagbladet att kyrkan ska bli ett så kallat Soho House, en klubb för synnerligen lyckade människor. (Jag har sökt Jonas Åkerlund, men utan framgång…)

På Majorsgatan 5–7 råder stillhet och från utsidan märks det inte att Jesus har lämnat byggnaden. Den är låst och bevakad. Enligt SvD står drygt 66 000 personer i kö för att bli medlemmar i Soho House. Men kyrkan är fin från utsidan.

Fakta/läs mer
Tulla Grünberger: ”Trefaldighetskyrkan på Majorsgatan”, Balkong förlag, 2016.



Odödlig i Norra Kyrketorp

Kyrkligt/religion, Moderna tiden, Västsverige Posted on Tue, November 30, 2021 09:43:54

Trettio dagar har november, april, juni och september. Tjugoåtta en allen. Alla de övriga trettioen. Vad händer med den som dör den 31 november? Blir personen odödlig eftersom datumet inte finns?

På kyrkogården vid Norra Kyrketorps gamla kyrka utanför Skövde ligger ryttmästare Hans Dyrssen begravd. Enligt den numer lite svårlästa gravstenen, omedelbart söder om kyrkan, avled han den 31 november 1924. Det finns dock inget som tyder på att reservofficeren vid Skånska dragonregementet skulle vara mer odödlig än någon annan. Det felaktiga datumet får tvärt emot tillskrivas den mänskliga faktorn. Enligt regementsordern inför begravningen avled Dyrssen den 30 november.

Den otydliga gravstenen med datumet 31/11 1924.

Det innebär dock inte att det är spökfritt vid Norra Kyrketorps gamla kyrka. Min kollega Clas Svahn har i boken ”Det okända” skrivit om en blivande brud som gick ned sig i en å intill kyrkan och drunknade strax före bröllopet. Hennes brudkrona lär ibland synas lysa i korets södra fönster.

Plats för spökerier.


Muhammed eller inte Muhammed – det är frågan

Gotland, Kyrkligt/religion, Nyare tiden Posted on Tue, August 31, 2021 08:02:07

Bilder av profeten Muhammed är inte så ovanliga som man kanske lockades att tro under striden om de så kallade Muhammedkarikatyrerna i början av 2000-talet. Att han dyker upp på en vägg i en kyrka är dock lite oväntat.

När kyrkan i Gothem på östra Gotland restaurerades 1949–50 upptäcktes en mängd överkalkade äldre målningar. Bland annat en stor bild av den helige Kristoffer bärande Jesusbarnet. Kristoffer flankeras av en påve (papa) och en Muhammed (Mahomet) – de två största hoten mot ”den rätta” protestantiska tron. Även Kristofferlegendens eremit får vara med på ett hörn.

Expertisen är dock långt ifrån enig om det är profeten som avbildats. Undersökningar visar att målningen sannolikt gjorts 1673, en tid då det Osmanska riket närmade sig zenit. Stormakten styrdes 1648–87 sultanen Muhammed IV och det skulle kunna vara han som avbildats som hotet. I samtida psalmböcker varnas dessutom för ”påvens och turkens mord”. Vän av ordning undrar då om inte även dåtida påven Clemens X ska hängas ut som ett hot.

Vad konstnären och/eller beställaren avsett är svårt att avgöra så här 350 år efteråt. Det får bli upp till betraktaren.

Fakta/läs mer
Armin Tuulse: ”Katolsk och protestantiskt i Sveriges och Danmarks kyrkomålningar” i ”Fornvännen”, 1961.
Erland Lagerlöf: ”Kyrkor på Gotland: Kräkling setting: tillägg och rättelser samt register till band IV”, 1964.
Åke G Sjöberg: ”Mahomet i Gothem och den turkiske månen i Linde” i ”Byggnadshyttan på Gotland 2005–2006”, 2007.
Lars Bäckman: ”Kyrkjakten – 17 gotländska kyrkor att besöka och uppleva”, Svenska kyrkan, 2015.



Ruinfyllt även utanför Visby

Forn- och medeltid, Gotland, Kyrkligt/religion, Ruiner Posted on Mon, May 10, 2021 09:25:31

Visby är unikt med sina ruiner från medeltiden. Den som ger sig utanför ringmuren i jakt på medeltida lämningar blir inte heller besviken. Den här bloggen har tidigare redogjort för kastalerna. Nu har det blivit dags för ruiner av prästgårdar. Häng med på resan från Bunge, i norr på storön, till Sundre, längst i söder.

Bunge

Resterna av prästgården från 1300-talet ligger väl synliga alldeles intill kyrkogården. I ett hörn av byggnaden reser sig väggarna, med bland annat en vacker infattad fönsteröppning, upp mot sju meter. Av grundmurarna går det att uttyda att bottenvåningen hade två rum. Större delen av byggnaden revs 1807 och materialet återanvändes vid ett nybygge i närbelägna Fårösund.

Hellvi


Även prästgårdsruinen i Hellvi ligger väl synlig, i änget söder om kyrkogården. Den ska ha varit i bruk från mitten av 1200-talet till senare delen av 1500-talet då pastoratet lades under Lärbro. Tre rum i bottenplanet, med en ugn i den så kallade dagligstugan.

Tingstäde

Platsen för den medeltida prästgården har hamnat på kyrkogården sedan den utvidgats norrut. Grundmurarna är markerade, men den tydligaste lämningen är den ståtliga och välbevarade gårdsporten. Prästgården benämns 1744 som ”ganska storartad”. I den norra stigluckan har man murat in två reliefer, föreställande Petrus och Paulus, som troligen smyckat prästgården.

Viklau

Prästgårdsruinen restaurerades och lyftes fram som besöksmål för enbart drygt tio år sedan. Den ligger numer fullt synlig strax nordost och kyrkogården. Prästgården ska ha förstörts i en brand 1584. Enligt informationstavlan på platsen ska cementtrumman i ruinens sydvästra hörn ha byggts som en gömma för kyrksilvret under andra världskriget.

Linde

Även den gamla prästgården i Linde, sydväst om kyrkogården, tros ha övergivits redan under 1500-talet. Väggarna är bevarade till en dryg meters höjd på något ställe och det är lätt att urskilja planlösningen med fyra rum. Intressanta detaljer är resterna av två ugnar, nedre delen av en trappa och en avloppsränna genom en av ytterväggarna.

Lau


Ruinen, öster om kyrkogården, restaurerades grundligt 1935–36 och murarna höjdes rejält på sina ställen, så mycket att lite av ruinkänslan har försvunnit. Prästgården har antagligen sitt ursprung i en kastal från 1100-talet – de två nordligaste rummen har betydligt kraftigare ytterväggar. Under 1200- eller 1300-talet har anläggningen byggts om till prästgård med ytterligare fyra rum i söder.

Sundre


Lämningarna är otydliga men spännande. Den medeltida prästgården norra kortsida är gemensam med bogårdsmuren i sydvästra hörnet och utanför densamma kan man ana grundmurarna i gräset. Tydligaste lämningen är en bevarad mellanvägg, med en rundbågig portal, som nu fungerar som yttervägg i en liten stallbyggnad.

Fakta/läs mer
Bokverket ”Sveriges kyrkor



Straffångarnas anonyma gravar

Kyrkligt/religion, Nyare tiden, Övriga Sverige Posted on Tue, April 20, 2021 10:10:42

Fångarna arbetade i stenbrottet. De som avled under strafftiden begravdes i anonyma gravar. Robben Island i Sydafrika? Djävulsön i Franska Guyana? Gulag i Sovjetunionen? Nej, Borghamn i Östergötland för bara lite mer än hundra år sedan.

Brytningen av kalkstenen på Ombergs norra sida drog i gång i mitten av 1100-talet i samband med bygget av Alvastra kloster. Mest omfattande var verksamheten under 1800-talet med bygget av Göta kanal och Karlsborgs fästning, men brytningen pågår fortfarande.

År 1842 tog straffregementet Kronoarbetskåren över verksamheten. Omkring 100 straffångar arbetade samtidigt i brottet. Det var soldater dömda för lindriga brott, livstidsdömda mellan benådning och frigivning, samt så kallade lösdrivare. Straffarbetet pågick i drygt 50 år, fram till 1894.

Borghamn är idag en idyll med den gamla utskeppningshamnen och kasernerna vid Vätterns strand. Ett åttiotal av straffångarna blev kvar på platsen för evigt. De begravdes i anonyma gravar på den så kallade Bockakyrkogården. Ett enkelt kors och de knappt märkbara kullarna minner om en annan syn på brott och straff.

Fakta/läs mer
Upplev Vadstena: ”Sten födde Borghamn
Kulturarv Östergötland: ”Bockakyrkogården

Besök även närbelägna Rogslösa kyrka och beskåda den så kallade liktrappan.



Rundkyrkor – att tänka utanför fyrkanten

Forn- och medeltid, Hela hus, Kyrkligt/religion, Ruiner, Västsverige Posted on Tue, March 30, 2021 09:45:42

Det är något viss med rundkyrkor, inte bara det att långhuset är runt och kallas rundhus. Vetenskapen tvistar om bakgrunden till den runda arkitekturen.
• Byggdes de på grunden av runda hednatempel?
• Var kyrkorna byggda runda för att även kunna användas som försvarsanläggning?
• Hade inspirationen kommit från Heliga gravens runda kyrka i Jerusalem, uppförd av romerske kejsaren Konstantin 335?
Kanske är svaret en kombination, kanske något helt annat.

I Sverige har man identifierat tretton medeltida rundkyrkor. Tre av dessa ligger (låg) i vackra Falbygden: Agnestad, Dimbo och Skörstorp. Enligt västgötalagen uppfördes de två förstnämnda av biskop Bengt den gode i Skara, det vill säga under andra halvan av 1100-talet.

Det fina med de tre kyrkorna är att de är exempel på tre helt olika stadier av bevarande. Vilken blir din favorit?

Den som vill uppleva en hel kyrka beger sig till Skörstorp. Många av de bevarade rundkyrkorna i Sverige har byggts in i större kyrkokomplex, men den i Skörstorp är fortfarande rund och fin i formen.

Vackra Skörstorp.

Gillar man kyrkoruiner, eller i det här fallet grundmurar, rekommenderas Agnestad. Gravar tyder på att det legat en äldre kyrka på platsen. Enligt urkunderna bör rundkyrkan ha övergivits omkring 1540.

Spänande Agnestad.

Gillar man kyrkor som är helt borta rekommenderas Dimbo. Här tröttnade församlingen på den lilla och förfallna medeltida kyrkan. Rundkyrkan revs helt sonika och materialet användes i den nya fyrkantiga kyrkan som uppfördes intill under åren 1814–17. Den gamla kyrkplatsen markeras av en gammal gravsten som ställts på högkant.

Dimbo i slutet av 1600-talet, teckning av Johan Peringskiöld.
Dimbo 2020.

Har du inte vägarna förbi Falköping kan du avnjuta rundkyrkor, mer eller mindre inbakade, i Valleberga i Skåne, Hagby och Voxtorp i Småland, Vårdsberg i Östergötland, samt i Bromma, Munsö och Solna i Uppland.

Har du vägarna förbi så missa inte de medeltida kapellen i Skövde.

Fakta/läs mer
Ing-Marie Nilsson: ”Rundkyrkor i Norden”, D-uppsats i medeltidsarkeologi vid Lunds universitet VT 1994
Bonnier mfl: ”Svenska kyrkor”, Medströms, 2008



Alla var vi barn i början – även Jesus

Forn- och medeltid, Hela hus, Kyrkligt/religion, Skåne Posted on Thu, December 10, 2020 09:38:08

Brönnestads kyrka, strax söder om Hässleholm, bjuder besökaren på unika takmålningar från 1400-talet. Kyrkan är helgad åt Maria, Jesus ömma moder, och hon figurerar i flertalet av målningarna – inte minst i familjescener tillsammans med make och barn.

En av målningarna visar hur Josef lär Jesus att gå med hjälp av en gåstol. Kanske har han själv snickrat ihop den – kanske som födelsedagspresent på sonens ettårsdag.

Mor Maria syr barnkläder medan far Josef lär barnet Jesus att gå.
Brönnestads sevärda kyrka.


Next »