Blog Image

Oskyltat

Välkommen till Oskyltat!

På bloggen Oskyltat hittar du sevärdheterna du inte visste att du ville se – de som sällan är utmärkta med en skylt. Oskyltat är en direkt fortsättning på bloggen Osevärdheter som jag 2010–2017 hade hos Dagens Nyheter. De 235 inläggen hos DN är fortfarande tillgängliga via denna länk. Oskyltat finns även som grupp på Facebook.

Hör gärna av er med synpunkter och förslag. Sprid länken till bloggen och dela inläggen på Facebook. Jag gör detta i första hand för min egen skull, men det är alltid roligare om det finns någon som tar del av vad man skriver.

Mats Areskoug
areskoug(at)telia.com

Klimatsmart comeback i Landskrona

Moderna tiden, Övriga Sverige, Vägar och spår Posted on Fri, April 30, 2021 09:41:52

I höstas hände det. Något som jag dittills bara gjort utomlands genomfördes nu i Sverige. Jag åkte trådbuss! Märkligt nog finns det bara en enda linje i landet – i Landskrona.

Trådbussen i den skånska staden tillkom när järnvägsstationen flyttades utanför centrum när Västkustbanan fick en ny sträckning. Den cirka 3 kilometer långa linjen mellan stationen och Skeppsbron invigdes 2003, och det sägs att man valde trådbuss bland annat för att den ger en viss koppling till järnvägstrafik.

På väg till stationen i oktober 2020.

Trådbussen är långt ifrån en ny företeelse. Den utvecklades redan kring sekelskiftet 1900 och från början av 1940-talet till mitten av 1960-talet fanns det ett tiotal linjer i Stockholm och två i Göteborg. Den klimatsmarta lösningen borde på nytt kunna utnyttjas i våra städer. Enligt en utredning från Stockholms handelskammare är trådbuss betydligt billigare och miljövänligare än spårvagn.

Fakta/läs mer
Andersson & Johansson: ”Trådbuss Landskrona: om trådbussens återkomst i Sverige”, Trivector, 2005

Läs om den medeltida stadsmuren i Landskrona
Läs om trådlastbilarna som rullade i Stockholm



Straffångarnas anonyma gravar

Kyrkligt/religion, Nyare tiden, Övriga Sverige Posted on Tue, April 20, 2021 10:10:42

Fångarna arbetade i stenbrottet. De som avled under strafftiden begravdes i anonyma gravar. Robben Island i Sydafrika? Djävulsön i Franska Guyana? Gulag i Sovjetunionen? Nej, Borghamn i Östergötland för bara lite mer än hundra år sedan.

Brytningen av kalkstenen på Ombergs norra sida drog i gång i mitten av 1100-talet i samband med bygget av Alvastra kloster. Mest omfattande var verksamheten under 1800-talet med bygget av Göta kanal och Karlsborgs fästning, men brytningen pågår fortfarande.

År 1842 tog straffregementet Kronoarbetskåren över verksamheten. Omkring 100 straffångar arbetade samtidigt i brottet. Det var soldater dömda för lindriga brott, livstidsdömda mellan benådning och frigivning, samt så kallade lösdrivare. Straffarbetet pågick i drygt 50 år, fram till 1894.

Borghamn är idag en idyll med den gamla utskeppningshamnen och kasernerna vid Vätterns strand. Ett åttiotal av straffångarna blev kvar på platsen för evigt. De begravdes i anonyma gravar på den så kallade Bockakyrkogården. Ett enkelt kors och de knappt märkbara kullarna minner om en annan syn på brott och straff.

Fakta/läs mer
Upplev Vadstena: ”Sten födde Borghamn
Kulturarv Östergötland: ”Bockakyrkogården

Besök även närbelägna Rogslösa kyrka och beskåda den så kallade liktrappan.



Rundkyrkor – att tänka utanför fyrkanten

Forn- och medeltid, Hela hus, Kyrkligt/religion, Övriga Sverige, Ruiner Posted on Tue, March 30, 2021 09:45:42

Det är något viss med rundkyrkor, inte bara det att långhuset är runt och kallas rundhus. Vetenskapen tvistar om bakgrunden till den runda arkitekturen.
• Byggdes de på grunden av runda hednatempel?
• Var kyrkorna byggda runda för att även kunna användas som försvarsanläggning?
• Hade inspirationen kommit från Heliga gravens runda kyrka i Jerusalem, uppförd av romerske kejsaren Konstantin 335?
Kanske är svaret en kombination, kanske något helt annat.

I Sverige har man identifierat tretton medeltida rundkyrkor. Tre av dessa ligger (låg) i vackra Falbygden: Agnestad, Dimbo och Skörstorp. Enligt västgötalagen uppfördes de två förstnämnda av biskop Bengt den gode i Skara, det vill säga under andra halvan av 1100-talet.

Det fina med de tre kyrkorna är att de är exempel på tre helt olika stadier av bevarande. Vilken blir din favorit?

Den som vill uppleva en hel kyrka beger sig till Skörstorp. Många av de bevarade rundkyrkorna i Sverige har byggts in i större kyrkokomplex, men den i Skörstorp är fortfarande rund och fin i formen.

Vackra Skörstorp.

Gillar man kyrkoruiner, eller i det här fallet grundmurar, rekommenderas Agnestad. Gravar tyder på att det legat en äldre kyrka på platsen. Enligt urkunderna bör rundkyrkan ha övergivits omkring 1540.

Spänande Agnestad.

Gillar man kyrkor som är helt borta rekommenderas Dimbo. Här tröttnade församlingen på den lilla och förfallna medeltida kyrkan. Rundkyrkan revs helt sonika och materialet användes i den nya fyrkantiga kyrkan som uppfördes intill under åren 1814–17. Den gamla kyrkplatsen markeras av en gammal gravsten som ställts på högkant.

Dimbo i slutet av 1600-talet, teckning av Johan Peringskiöld.
Dimbo 2020.

Har du inte vägarna förbi Falköping kan du avnjuta rundkyrkor, mer eller mindre inbakade, i Valleberga i Skåne, Hagby och Voxtorp i Småland, Vårdsberg i Östergötland, samt i Bromma, Munsö och Solna i Uppland.

Har du vägarna förbi så missa inte de medeltida kapellen i Skövde.

Fakta/läs mer
Ing-Marie Nilsson: ”Rundkyrkor i Norden”, D-uppsats i medeltidsarkeologi vid Lunds universitet VT 1994
Bonnier mfl: ”Svenska kyrkor”, Medströms, 2008



Final med fast is under skridskorna

Nyare tiden, Övriga Sverige, Sport Posted on Sat, March 20, 2021 11:40:12

Lördag den 27 mars ska, om allt går som planerat, SM-finalen i bandy avgöras i Uppsala. Banan är bottenfrusen så risken att någon spelare försvinner ned i en vak får anses obefintlig. Annat var det förr.

Sedan starten 1907 har åtta bandyfinaler avgjorts på sjöis. Senaste gången1949 då den milda vintern omöjliggjorde spel på Stockholms stadion. Finalen mellan Nässjö IF och Edsbyns IF flyttades söderut till Perstorpsgölen strax väster om Eksjö på Småländska höglandet.

Finalarenan skulle vara neutral ”mark”, men hamnade nu betydligt närmare Nässjös hemtrakter. Resultat blev också därefter, smålänningarna vann med hela 7–1 och tog sitt hittills enda SM-guld. Nästan 15.000 löste biljett till matchen, men enligt uppgift fanns ytterligare tusentals personer runt den lilla skogstjärnen.

Gölen i mars 2020.

Till vardags är Perstorpsgölen, eller SM-gölen, en betydligt stillsammare plats och främst ett tillhåll för sportfiskare. Regnbåge och öring sätts ut regelbundet. Det krävs fiskekort för att dra upp dem, men för oss som gillar idrottshistoria duger ett besök vid strandkanten.

Nappar det?

SM-finalen 27 februari 1949 avlöpte utan drunkningstillbud, isen fick till och med beröm av spelarna efter matchen. Betydligt mer dramatisk var landskampen mellan Sverige och Finland en vecka tidigare. På grund av tövädret i Västerås flyttades matchen till Tinnerbäcksbadets konstgjorda sjö i Linköping. Det var dock varmt även i Linköping och såväl domare som spelare hamnade i vattnet innan matchen blåstes av efter drygt två minuter. Vid den gemensamma middagen på kvällen utropade ordföranden i Svenska bandyförbundet en skål ”för de räddade spelarna.”



Närkontakt av tredje graden i Ängelholm

Moderna tiden, Övriga Sverige Posted on Wed, March 10, 2021 09:59:45

Jag tvivlar inte på att människor sett ufon och varelser från rymden. Däremot tror jag inte att några farkoster eller annat från andra världar har besökt oss. Mötena är, enligt mig, inbillade eller påhittade. Precis som observationer av tomtar och sovjetiska/ryska ubåtar.

På kvällen den 18 maj 1946 upptäckte den då 27-årige Gösta Carlsson, enligt egen utsago, ett flygande tefat i en glänta strax utanför Ängelholm. Runt om och uppe på farkosten rörde sig ett tiotal människoliknande varelser i astronautdräkter. En man verkade fungera som vakt och hindrade Gösta Carlsson från att komma allt för nära.

Efter ett tag i gläntan lämnade Gösta Carlsson gläntan och gick ned stranden vid Skälderviken. Han vadade ut i vattnet för att försäkra sig om att han inte drömde innan han återvände mot gläntan. Då fick han se hur ufot lyfter sig över skogen för att sedan fara iväg med mycket hög fart. När Gösta Carlsson gick tillbaka till gläntan dagen efter hittade han två muggar, en guldring och en kristallstav som besättningen lämnat kvar.

Sveriges ledande ufoexpert, min vän och kollega Clas Svahn, som skrivit boken ”Mötet i gläntan” tillsammans med Gösta Carlsson, konstaterar att historien inte klarar en ordentlig granskning. Trots, eller kanske på grund av, att han fått undersöka utomjordingarnas stav och ring.

För den som inte äger förmågan att skåda ufon men ändå vill ha lite ”närkontakt av tredje graden” rekommenderas ett besök i gläntan. Gösta Carlsson lät 1972 uppföra ett betongmonument på platsen (kartkoordinater 56.23297, 12.81928) i skala 1:8. Ett flygande tefat med de spår i marken som det lämnade efter sig.

Fakta/läs mer
Gösta Carlssons möte” på Riksorganisationen UFO-Sveriges hemsida

Ufot i oktober 2020.


Låt Rådmansö bli en ö igen

Forn- och medeltid, Moderna tiden, Övriga Sverige Posted on Sat, February 20, 2021 10:31:37

En gång i tiden kunde fartyg passera genom Nenningesund mellan Rådmansö och fastlandet – en säker farled inomskärs i Roslagen. Sundet nämns i ”Kung Valdemars segelled”, en guide från 1200-talet för hur man med båt tar sig från det då danska Blekinge till det då danska Reval (Tallinn). Men landet reser sig och smala passager växer igen. Nenningesund ”försvann” någon gång i slutet av 1800-talet.

På Häradsekonomiska kartan från början av 1900-talet är det tidigare sundet markerat som en å.

Det är dock inte omöjligt att klockan vrids tillbaka. Föreningen Nenningesund kämpar för att förbindelsen mellan Höggarns- och Prästfjärden ska återställas med kanal för mindre båtar. En skylt invid Rådmansvägen (kartkoordinater 59.73802, 18.90834) markerar det forna sundets (och den tänkta kanalens) läge. Kanske kan Rådmansö bli en ö igen.

Sundet hösten 2020.


Att fånga varg i grop

Nyare tiden, Övriga Sverige Posted on Wed, February 10, 2021 07:23:49

Det är klart att man blir förbannad om vargen dödar ens jakthund hemma på gårdsplanen. En ärrad hjälte från kriget tål inte vad som helst. Här kärvs det en rejäl varggrop!

Löjtnant Carl Gustaf Jack (1782–1867) var med om att förlora Finland till Ryssland i kriget 1808–09, men förlusten kan inte skyllas på honom. Tvärt om, han belönades med medaljen ”För tapperhet i fält” i guld.

Jack var född och uppvuxen i Finland, men valde att stanna i Sverige och Västerås efter kriget. Efter att ha sagt upp sig från det militära ägnade han sig bland annat åt lantbruk på Persbo gård utanför Västerås.

Varggropen sommaren 2020.

Jack såg till att varggropen blev djup med stenskodda väggar och åtskilliga vargar ska ha trillat dit efter att den stod klar 1815. (Oklart om löjtnanten agnade med korv, som Emil gjorde i Katthult.) Senaste stora ”fångsten” i gropen gjordes 2008 när en flicka klättrade ned för att hämta sin tappade mobiltelefon. Räddningstjänsten fick hjälpa henne upp.

Persbo gård låg på kullen där Kristiansborgsbadet ligger idag, väl innanför den nutida stadsgränsen. Den ståtliga varggropen kan beskådas i slutet av Engvallsgatan. Med stängsel runt, för barns och vargars skull.

Läs även om den sjuka Gysingevargen som dödade tio barn i Gästrikland



Gamla och nya gruvor på Österlen

Moderna tiden, Övriga Sverige Posted on Sun, January 31, 2021 15:22:22

Först som sist: Hälften av det blod som flyter i mina ådror kommer från Österlen i Skåne och jag älskar denna del av Sverige. Min anfaders porträtt hänger i koret i S:t Nikolai kyrka i Simrishamn.

En stor del av Sveriges ekonomiska framgång det senaste seklet kan vi tacka gruvorna och vattenkraften i den norra delen av landet för. Industriella projekt som åsamkat naturen stora skador och tvingat människor att flytta.

Den nya tidens teknik kräver också ”sitt offer”. Batteridrivna bilar skulle kunna vara ett lyft för miljön och bromsa uppvärmningen av vårt jordklot – men batterier kräver speciella metaller som vanadin. Många vill ha elbil, men ingen vill ha gruvorna. Speciellt inte på Österlen, det är grevar och nunnor överens om.

Gruvbrytning på Österlen är dock inget nytt. Senast för runt 70 år sedan bröts flusspat omkring Onslunda. Den första inmutningen gjordes 1939 och driften, med ett 30-tal anställda, pågick fram till 1955. Rester av gruvhålen finns kvar, ett lättillgängligt ligger intill den nedlagda järnvägen mellan Onslunda och S:t Olof (kartkoordinater 55.61220, 14.10409).

Delvis igenfyllt gruvhål.
Lastkaj vid den nedlagda järnvägen.

Jag vet inte hur miljön (och arbetsförhållandena) är i och kring gruvorna i Kina där vanadin bryts, men det ligger långt borta så det spelar kanske inte så stor roll. Precis som med gruvorna uppe i Norrland…

Fakta/läs mer
Ewe Larsson: ”Boken om Onslunda – Borstabygden”, 2002

Gör en kastalsafari när du besöker Österlen



Next »