Övriga Sverige – Oskyltat

En hästspark som heter duga

Nyare tiden, Övriga Sverige Posted by Mats Areskoug Thu, June 15, 2023 07:05:55

I skogen mellan Södermanland och Östergötland finns en gränsmarkering av det lite ovanligare slaget: En stor sten med ett märke från en hästsko intryckt. Det måste ha varit en rejäl spark från en rejäl häst för att åstadkomma detta.

*Stenen sommaren 2022. Foto: Eva Gerhardsson.*

Stenen med hästskon nämns som gränsmarkering mellan landskapen redan i slutet av 1500-talet i dokument som ska ha funnits på hertig Karls (IX) kansli. Den gamla landsvägen som passerade stenen har dock nästan försvunnit i skogen. På konstnären Elias Martins avbildning från slutet av 1700-talet syns både landsvägen och Hästskostenen tydligt.

Här finns dessutom en möjlighet att lära sig ett nytt (gammalt) ord. Stenen ska ha varit ett hornskäl för fyra byar vars ägor möttes här: Basnäs, Torpa, Marsjö och Ingestorp.

*Elias Martins teckning från slutet av 1700-talet.*

Var det en jätte som red förbi och vars häst satte hoven i stenen? Oklart. Antagligen är det en naturlig formation som blivit förstärkt av människohand genom århundradena. Du hittar den på västra sidan av väg 1134 (kartkoordinater 58.95196, 15.74143).

Fakta/läs mer
Arthur Nordén: ”Östergötlands järnålder del 2”, 1943
Kulturarv Östergötland: Hästskostenen

Comments(1) https://www.oskyltat.se/?p=748

Lömska ryssar grävde smitväg genom Muskö

Militärt, Nyare tiden, Övriga Sverige Posted by Mats Areskoug Thu, June 01, 2023 09:54:50

Året efter hjältekonungen Karl XII:s fiasko i Norge 1718 började de lömska ryssarna härja och bränna den svenska ostkusten. Försvaret var skralt, men vid Muskö i Stockholms södra skärgård stängdes de ryska galärerna in. Vad göra? Man gräver naturligtvis en kanal genom ön och smiter ut till havs!

Efter freden blev kanalen till glädje för de lokala fiskarna som fick en genväg ut till de väntande fångsterna. Landhöjning och växter raderade dock ut kanalen under de följande två seklerna – till fiskarnas förtret.

Ett nödhjälpsarbete i början av 1930-talet fick spadarna i jorden. Den nya kanalen blev 350 meter lång och 1,7 meter djup. Idag är den mest trafikerad av fritidsbåtar – det är tveksamt om den duger för en lömsk miniubåt.

Läs även om uppgrundade Nenningesund i Roslagen

Comments(0) https://www.oskyltat.se/?p=743

Kärleksbudskap då och nu

Nyare tiden, Övriga Sverige Posted by Mats Areskoug Fri, January 20, 2023 07:43:35

En gång för mycket, mycket länge sedan ristade jag ett kärleksbudskap med runor i ett gammalt träbord. Det stod i en övergiven vattenkvarn där vi samlades och drack folköl några sommardagar. Det hjälpte inte, flickan i fråga hade ögonen åt annat håll.

Bättre lycka hade Otto Fredrik Tullberg när han i slutet av 1830-talet förklarade sin kärlek till fästmön Sophia Ridderbjelke i samband med deras förlovning. Docenten i hebreiska och arameiska ristade sitt budskap på sanskrit på en berghäll nära Vårdsätra gård, utanför Uppsala, där Sophia växt upp. De fick varandra 1841.

Sanskrit är inget vanligt språk i Uppsalatrakten och det dröjde till 1920-talet innan budskapet tolkades första gången. Flera översättningar finns, bland annat denna: ”Så länge min ande dväljes i kroppen, du ljuvt leende, så länge ska jag tillhöra dig; denna sanning förkunnar jag dig.” Dikten kommer från ett omkring 2 500 år gammalt indiskt diktverk.

Jag minns inte vad mina runor berättade, men jag misstänker att det inte var lika poetiskt. Dock hade jag hittat på det själv.

Vill du beskåda Ottos budskap på ”Förlovningsberget” hittar du det på en villatomt på Gullvivevägen 4 i Uppsalas södra utkant. (I närheten hittar du resterna av Sparbankseken.) Mina runor är förhoppningsvis uppslukade av historien.

Fakta/läs mer
Margaret Bergmark: ”Vårdsätra”, 1987

Comments(0) https://www.oskyltat.se/?p=677

Spela tärning med döden – del 2

Avrättningsplatser, Nyare tiden, Övriga Sverige Posted by Mats Areskoug Tue, January 10, 2023 06:34:28

Både Carl och Eric slog nio första gången tärningarna rullade. Det krävdes en omgång till. Carl slog tio, Eric slog sju. Vinnaren Carl Hjort tog hem åtta års straffarbete på Sveaborgs fästning. Förloraren Eric Jacobsson blev av med högerhanden och huvudet på Värmdös galgbacke den 10 januari 1776.

Den här bloggen har tidigare uppmärksammat att det fram till 1841 var möjligt att låta lotten eller tärningen avgöra vem som var skyldig till ett brott. Carl och Eric var båda misstänkta för att ha mördat tulltjänstemannen Anders Wiberg i december 1774. Rätten kunde dock inte avgöra vem som hade utdelat det dödande slaget eller hugget.

Platsen där Eric Jacobsson slutade sina dagar är inte helt lättfunnen. Fram till 1770 hade avrättningarna i Värmdö skeppslag utförts på klockstapelns backe vid kyrkan. Därefter flyttades avrättningsplatsen till Stickelsberg, mitt ute i skogen. Antagligen ville man ha denna obehagliga plats på ett så undanskymt ställe som möjligt.

*Avrättningsplatsen för cirka tio år sedan. Nu är den felaktiga skylten borta.*

Är du ändå nyfiken på platsens magi så får du parkera vid Sågen på vägen ut mot Fagerdala. Sedan är det bara att vandra Värmdöleden norrut till rastplatsen Stickelsberg (kartkoordinater 59.31746, 18.59918). Vid mitt besök för ett antal år sedan markerar en enkel skylt (med felaktiga årtal) platsen. Berghällen verkar vara skadad av eld. Det kan vara en rest efter den sista avrättningen 1827. Två kvinnor, dömda för att förgiftat den enas man och dotter, halshöggs och brändes på bål.

FAKTA/LÄS MER
• Axel Quist: ”En bok om Värmdö skeppslag”, 1941.
• Gudrun Gröndahl: ”Ett pinligt drama som tilldrog sig i Wärmdö skeppslagen åren 1819–1820”, i Värmdö skeppslags fornminnesförenings årsskrift 1987, 1986.
• Britt-Marie Ohlsson: ”Stickelsberg. Den sista avrättningsplatsen på Värmdö”, 2007.
• Per Binde: ”Games of life and death: The judicial use of dice in eighteenth and nineteenth-century Sweden”, Göteborgs Universitet, 2014.

Comments(0) https://www.oskyltat.se/?p=673

Jon blev 147 år – äldsta svensken någonsin?

Kyrkligt/religion, Nyare tiden, Övriga Sverige, Ruiner Posted by Mats Areskoug Sun, November 20, 2022 12:11:09

Å ödekyrka i Östergötland är en riktig kyrkoruin. Den ser ut att kunna rasa amman i vilket ögonblick som helst och det är förbjudet att gå innanför de gamla murarna. Den medeltida kyrkan övergavs efter en brand 1879 – det fanns en nästan helt ny kyrka i socknen. Men det är inte själva kyrkan som är det mest intressanta i Å.

På kyrkogården ligger Jon Andersson begravd och han blev enligt socknens dödbok hela 147 år gammal. En minnestavla är uppsatt på kyrkogården. Han ska ha fötts den 15 februari 1582 på Kåverö gård. Jon Andersson var i tur och ordning bonde, skomakare och torpare innan han avled på fattighuset den 18 april 1729. Det finns dock de som tvivlar på att födelseåret är rätt.

Nu är 147 år inte på något sett högsta åldern i världshistorien. Till exempel blev Noas farfar Metusalem hela 969 år.

Comments(0) https://www.oskyltat.se/?p=655

Greven, kungen och arbetarna i Ljusne

Moderna tiden, Övriga Sverige Posted by Mats Areskoug Sat, August 20, 2022 08:51:00

Arbetarna vid Ljusne-Woxnas sågverk i Ljusne var tvungna att hålla sina möten utomhus eftersom företagets ägare greve Walther von Hallwyl inte tyckte om fackföreningar. Den 18 juli 1905 var måttet rågat. I samband med att den socialdemokratiska ungdomsklubbens nya fana skulle firas skickade man ett telegram till hjältekonungen Oskar II. Man tackade regenten för den fredliga upplösningen av unionen med Norge, men nämnde också att arbetarna tvingas samlas på landsvägen:

”Eders Majestät!
1500 fattiga arbetare från Ljusne och Ala, i brist på annan plats samlade till fest å allmänna landsvägen, sända Eders Majestät och regeringen en hjärtlig hälsning och ett innerligt tack för ådagalagd vishet och fredskärlek. Minnet av densamma skall sent gå ur folkets minne. Leve konungen!

Å mötets vägnar:
C J Lindahl Aug. Gillberg”

Enligt vad som berättas i Ljusne ska kungen ha bannat greven för att de anställda tvingas mötas utomhus i ur och skur. Det hjälpte inte arbetarna. Sex av dem avskedades av von Hallwyl som straff för telegrammet. Två år senare blev alla av med jobbet när sågverket lades ned.

Fyrtio år efter telegrammet reste Socialdemokratiska ungdomsförbundet en minnessten på allmänningen Fejan, där mötet hölls (kartkoordinater 61.20758, 17.10220). Walther von Hallwyls namn lever vidare med familjens hem i Stockholm som sedan 1938 är ett museum.

Besök även Söderhamn och korsningen mellan landningsbana och järnväg.

Comments(0) https://www.oskyltat.se/?p=590

Tunga grejer i Marviken

Hela hus, Moderna tiden, Övriga Sverige Posted by Mats Areskoug Fri, April 15, 2022 09:26:17

Vad kan vara bättre än att vara i princip självförsörjande på kärnkraft och dessutom kunna tillverka en atombomb? 1960 var konstruktionsförlaget klart till tungvattenreaktorn i Marviken på Bråvikens södra sida. Uran finns i Sverige och behöver inte anrikas i tungvattenreaktor. Tungt vatten skulle fås från Norge i utbyte mot uran. Som en biprodukt i kraftverket får man plutonium som kan användas i kärnvapen, vilket var aktuellt i Sverige fram till för 50 år sedan.

1964 påbörjades byggnadsarbetena, trots att lättvattenreaktorer (med vanligt vatten) visat sig vara betydligt billigare. Fem år senare kunde provdriften dra igång. Det uppdagades att konstruktionen var undermålig, den var så usel att projektet lades ned redan 1970. Anläggningen byggdes om till oljekraftverk, men den utnyttjades också för experiment inom kärnkraft. Bland annat övades haverier.

2009 var det sluteldat och slutövat. 2018 såldes området till ett fastighetsbolag som hade storslagna planer på en ”skärgårdsstad” med drygt 5 000 bostäder. Det bidde inte ens en tummetott. Idag är Marviken en öde plats, helt utan energi.

Comments(0) https://www.oskyltat.se/?p=552

Tåget först – sedan flygplanet

Militärt, Moderna tiden, Övriga Sverige, Vägar och spår Posted by Mats Areskoug Mon, January 31, 2022 09:11:33

På två platser i Sverige har det funnits reglerade plankorsningar där en järnväg passerat en landningsbana på ett flygfält. I Visby existerade det 1956–60 och där hade flygplanen förkörsrätt. I Söderhamn var det tvärt om – i normalfallet fick flyget vänta på tåget.

Marma–Sandarne järnväg (MaSJ) öppnades för trafik 1857. Huvuduppgiften var att frakta virke från sågverket i Askesta vid Ljusnan till hamnen i Sandarne. Efter att sågverket lagts ned blev det istället flottat timmer till pappersbruket vid kusten.

Söderhamns flygplats började anläggas 1943 och 1945 invigdes Hälsinge flygflottilj (F15). I samband med att flygplatsen byggdes flyttades järnväg söderut. Moderna jetplan krävde dock längre banor och från 1963 fick tåg och plan mötas i en korsning.

Lansen väntar på tåget. Foto från Svensk flyghistorisk förenings arkiv

Järnvägen förde en allt mer tynande tillvaro och revs upp 1980. F15 lades ned 1998 och den reguljära flygtrafiken upphörde 2011. Flygplatsen används idag av fritidsflygare och totalförsvarets helikoptrar. Flottiljområdet har förvandlats till företagsparken Flygstaden.

Vill man ta sig en titt på den gamla banvallen föreslår jag att du tar en promenad västerut från Nyhedsvägen i Sandarne (kartkoordinater 61.25941, 17.12309) fram till avspärrningen vid flygfältet. (Som vanligt rekommenderas Eniros tjänst historiska flygfoton.)

Fakta/läs mer
• Rolf Sten: ”MaSJ Marma–Sandarne järnväg” på Historiskt om Svenska järnvägar, 2001
• Lars Olov Karlsson: ”Tåg och flyg” i ”Spår 2008”
• ”Järnvägsdata med trafikplatser”, Svenska Järnvägsklubben, 2009.

Comments(0) https://www.oskyltat.se/?p=512

Oskyltat

Välkommen till Oskyltat!