Blog Image

Oskyltat

Välkommen till Oskyltat!

På bloggen Oskyltat hittar du sevärdheterna du inte visste att du ville se – de som sällan är utmärkta med en skylt. Oskyltat är en direkt fortsättning på bloggen Osevärdheter som jag 2010–2017 hade hos Dagens Nyheter. De 235 inläggen hos DN är fortfarande tillgängliga via denna länk. Oskyltat finns även som grupp på Facebook.

Hör gärna av er med synpunkter och förslag. Sprid länken till bloggen och dela inläggen på Facebook. Jag gör detta i första hand för min egen skull, men det är alltid roligare om det finns någon som tar del av vad man skriver.

Mats Areskoug
areskoug(at)telia.com

Fängelset Roxtuna i förfall

Hela hus, Moderna tiden, Övriga Sverige Posted on Fri, February 14, 2020 09:53:08

Det är inte alltid som jag i min spaning kommer så nära objektet som önskat. Ändå kan det ibland vara värt ett stopp om man har vägarna förbi. Så förhåller det sig med det nedlagda fängelset Roxtuna (kartkoordinater 58.48120, 16.65581) norr om Linköping.

På nätet framstår anläggningen som ett paradis för fotografer som förevigar ”övergivna platser”. Vid mitt besök i slutet av januari var alla grindar stängda och stängslen på tok för höga för att klättra över – precis som det ska vara på en anstalt. Dock går det bra att kika in och fascineras av hur växtligheten är på väg att ta över. De före detta personalbostäderna utanför ”murarna ”har blivit ett litet villaområde.

Roxtuna slog upp, eller snarare slog igen, portarna 1955. Inriktningen var ungdomar med psykiska särdrag. De intagna bodde i små paviljonger och skulle få vård och arbetsträning i moderna yrken. Flera artister kom till anstalten och uppträdde för de intagna, bland andra Tommy Steel och Lill-Babs. En av de anställda psykologerna var den blivande Nobelpristagaren i litteratur Tomas Tranströmer, och flera av hans dikter präglas av tiden på Roxtuna.

Under 1960 tilltog narkotikamissbruket både i samhället och på Roxtuna. Anstalten bytte inriktning till en sluten anläggning för fängelsedömda missbrukare.

Roxtuna lades ned 2007 och har stått öde sedan dess. Planen är att riva och bygga bostäder på området. Sväng av och ta en titt – snart är det för sent. Om inte bara för att njuta av utsikten över Roxen.

Fakta/läs mer
Sveriges fängelsemuseum: Paviljong, anstalten Roxtuna
Tidningen Kulturen: Tomas Tranströmers Roxtuna
Psykologtidningen: Dikter präglade av psykologyrket



Lyckat experiment: Sten Sture går igen

Forn- och medeltid, Övriga Sverige, Storstockholm Posted on Mon, February 03, 2020 05:39:22

Idag, den 3 februari, är det 500 år sedan upprorsmakaren Sten Sture den yngre avled på Mälarens is på väg mot Stockholm. Riksföreståndaren och hans soldater hade två veckor tidigare förlorat en av tidens många drabbningar mellan svenska separatister och anhängare till Kalmarunionen.

I slaget på sjön Åsundens is, vid dagens Ulricehamn, den 19 januari hade Sten Sture fått sitt ena ben avskjutet av en kanonkula. Slaget blev en totalseger för den danskledda styrkan och Kristian II kunde återställa unionen.

Historien tog dock inte slut där. 2008 bestämde sig Niklas Freidwall och en kollega på en skola utanför Sundsvall att starta ett socialt experiment. De ville prova om det gick att skapa en ny temadag (som kanelbullens dag). Det blev ”Sten Stures ben” på årsdagen av slaget den 19 januari. Den firas med snöbollskrig och chokladbollar, som ska påminna oss om den dödliga kanonkulan.

– Det hela började som ett harmlöst experiment som fått ett eget liv. Nu rullar det på helt av sig själv och jag skrockar glatt varje år när jag äter mina chokladbollar och blir kontaktad av nyfikna men lätt förvirrade journalister, säger Niklas Freidwall idag.

Den nya temadagen ”Sten Stures ben” har bland annat anammats av Medeltidsmuseet i Stockholm. I många tidningsartiklar anges minnesdagen härstamma från tiden för fältslaget, så även i en examensuppsats vid Högskolan i Jönköping.

Stens Stures andra ben då? Hans lik grävdes upp ur graven vid dominikanernas kloster i Gamla stan i samband med Stockholms blodbad i november samma år. Tillsammans med de avrättade brändes det ungefär där Katarina kyrka nu tronar. En minnessten på kyrkogården är den mest konkreta minnet av nationalhjälten – förutom snö- och chokladbollar.

Fakta/läs mer
Hans Nordmark: ”Här brändes Sten Stures stoft” i ”Söders historia 1”, 1991
Ulricehamns Tidning den 18 januari 2011 (flera artiklar)



Jakten på Sveriges första bankomat

Moderna tiden, Övriga Sverige Posted on Sat, January 11, 2020 08:17:39

Ibland är forntiden bättre dokumenterad än nutiden. Det som hände för 50 år sedan försvinner snabbt ur de levandes minne. Till exempel var en bankomat var placerad.

Torsdagen den 6 juli 1967 öppnade Sveriges första bankomat vid Upsala Sparbanks kontor vid Stora torget i Uppsala. Den automatiska tjänsten var delvis ett svar på att bankerna slutade ha lördagsöppet.

– Lördagsstängningen har kritiserats starkt, och här har vi en möjlighet att ge en ännu bättre service än vi kunde innan femdagarsveckan infördes, sade bankdirektör Bertil Alm till Dagens Nyheter vid invigningen.

Sverige var bland de första länderna i världen med bankomater. Den första generationens maskiner hade dock en nackdel, de saknade direkt uppkoppling till bankundens konto. Istället fanns ett maxuttag på 500 kronor per dygn. Världens första uppkopplade uttagsautomat togs i bruk av Oxie härads Sparbank på Stortorget i Malmö den 6 maj 1968.

Var vid Stora torget satt då den första bankomaten? Sparbanken (Swedbank) lämnade sin lokal 2016 och in flyttade en bokaffär. En äldre bild från Google Street View visar banken med en rad bankomater, kanske satt den första på samma vägg. Idag är alla spår borta. Jag har bett om hjälp av bekanta från Uppsala, min vän Kalle Sandhammar (chefredaktör på Upsala Nya Tidning), Upplandsmuseet och Swedbank – men ännu vet jag inte exakt var Sveriges första bankomat var placerad. Hjälp!

Fakta/läs mer
Niklas Dahlin: ”Premiär för pengar ur väggen” i Ny Teknik den 29 juli 2011
Lars Arfvidson: ”The Swedish Bankomat in the Early History of the ATM”, ATMIA, 2017

Läs också om resterna av en sparbank i Eskilstuna

En äldre bild från Google Street View visar Swedbanks kontor med en rad bankomater.
”Bankhörnet” hösten 2019.
Tekniska museet har en gammal bankomat i sin samling. Sveriges första, enligt överlämnaren Östra Sörmlands Sparbank. Foto: Tekniska museet/CC BY 4.0.

Fotnot: För den som spanar efter nedlagda bankkontor är spår av bankomater en bra hjälp. Nedan Nordbankens kontor på Hornsgatan 19 i Stockholm.



Eurostop – för människor på väg

Hela hus, Moderna tiden, Övriga Sverige, Storstockholm Posted on Sat, December 14, 2019 10:14:27

En dag för nästan 30 år sedan stod byggnadsingenjören Mats Areskoug högst upp i det halvfärdiga Eurostop i Halmstad och spanade ut över staden och havet. Jag minns att jag tänkte att i det här hotellrummet skulle det vara häftigt att övernatta.

Eurostopanläggningarna skulle bli ”framtidens mötesplats för människor på väg”, Långtradarchaufförer, bussresenärer och bilturister, men även vanliga shoppingsugna, erbjöds hotell, bra restauranger, butiker och service som bank och post. Dessutom allt som behövdes för bilen. Bakom projektet stod Skanska och SPP.

Det skulle bli tio anläggningar i södra Sverige. Först klar blev den i Jönköping, som invigdes hösten 1989, därefter följde Örebro, Halmstad och Märsta-Arlanda. Sedan tog det stopp. Finanskrisen och verkligheten kom i kapp den minst sagt överhettade byggbranschen. Enköping, Norrköping, Botkyrka, Göteborg (2 anläggningar) och Malmö blev utan (och undertecknad lämnade mer eller mindre frivilligt ingenjörsyrket).

I de fyra färdigställda Eurostop fortsatte verksamheten, även om ägare och utbud har ändrats under de tre decennier som har passerat. Hösten 2019 är dock anläggningen i Märsta-Arlanda på väg att totalt byggas om till konferens och mässanläggning. Det är en märklig känsla att promenera omkring i övergivna byggnadskomplexet. Men skynda, snart är det bara tre ”truck stop” kvar från den tid då våra liv kretsade kring bilismen.

Fakta läs/mer
”Framtidens mötesplats för människor på väg”, 1988
Magasinet ”Arkitektur” 1990/1

När du besöker Eurostop i Vivalla i Örebro så missa inte minnesmärket över min favoritperson i 1600-talets Sverige: Äventyraren, bedragaren och poeten Lars Wivallius.

Eurostop i Arlandastad – snart ett minne blott.


Sparbanksboken om Eskilstuna

Hela hus, Moderna tiden, Övriga Sverige Posted on Thu, November 14, 2019 20:54:10

En hel del av inläggen i den här bloggen och företrädaren Osevärdheter kommer från mina misslyckade bokprojekt. Här kommer två texter från den sedan i somras nedlagda idén ”Sparbanksboken”. Det skulle bli en bok om sparbankernas byggnader, fram till andra världskriget, runt om i landet. Då hade nästan varje stad minst en egen sparbank och många av de vackra kontoren står kvar än i dag. Intressant tycker jag – icke tycker bokförlagen.

Här kommer i alla fall den korta berättelsen om de två bankhusen i Eskilstuna. Och när du ändå är i staden bör du inte missa historien om när Eskilstuna var två städer.

Eskilstuna stads sparbank på Kungsgatan 14, klar 1916

Sparbankshuset på Fristadstorget må vara hur stort som helst – här är det de små detaljerna som sticker ut.

Högt upp på fasaden mot torget sitter skulpturer föreställande yrken vars begynnelsebokstäver bildar ordet sparbank: smed, plåtslagare, arkitekt, repslagare, bagare, apotekare, nattvakt och krukmakare.

Yrken på väggen.

Vid entrén i hörnet på byggnaden får vi veta att ”Sparad penning är som vunnen, dubbelt värd om ädelt brukad”. Porten mot Kungsgatan flankeras av en kassör som räknar pengar och en kvinnlig bokhållare.

Från början delades huset med Nordiska kreditbanken och det var först när den flyttat ut som entrén förlades till byggnadens hörn. Huset disponeras i dag av arbetarrörelsen och det är möjligt att ta en titt innanför porten. Pelarna i foajén minner om banktiden, precis som knappen vid trappan ned till de tidigare kassafacken.

Tryck för att komma till bankfacken.

Rekarne sparbank på Kyrkogatan 8, klar 1932

Mot slutet av 1920-talet hade utmanaren från landet vuxit ur sin lokal i stadens tingshus. 1932 stod äntligen det egna huset på Kyrkogatan klart, tvärs över gatan från tingshuset. Namnet på banken var sedan 1924 Rekarne sparbank och ovanför porten fanns vapnen för häraderna Öster- och Västerrekarne. Porten är ersatt av ett fönster, men vapnen finns kvar.

Två vapen för Rekarne.

Sparbanken sitter fortfarande i huset, men mycket av verksamheten har flyttat till utbyggnaden i hörnet Kyrkogatan–Kungsgatan. Sedan 1997 är Rekarne ett med efterföljaren till storebror Eskilstuna stads sparbank – vars lite sämre villkor för landsbygdsborna var ett av skälen till att Rekarne sparbank en gång bildades.

Fakta/läs mer
Hadar Hallström: ”Eskilstuna sparbank 1827–1927”, 1927
Bror-Erik Ohlsson: ”Bra bank bättre – Rekarne sparbank 125 år”, 1989



Taxameter för den sista färden

Nyare tiden, Övriga Sverige Posted on Thu, October 31, 2019 06:51:33

Vid Svenska kyrkans begravningsgudstjänst ringer kyrkklockan vanligtvis i början och slutet av akten. Annat var det fram till mitten av förra seklet.

Redan när likföljet var flera hundratals meter från kyrkan skulle klockorna börja ljuda. Ringningen startade när kistan passerade en viss plats, ställen som fick namn som Liktallen och Gastbacken. Avgiften för den så kallade sammanringningen betalades till klockaren.

I de två socknarna Björksta och Tortuna i Västmanland tog man kommersialiseringen av döden ett steg längre. I mitten av 1800-talet placerades så kallade ringarstenar ut längs vägarna till kyrkan. Stenar med en prisuppgift. Ju längre från kyrkan som ringningen skulle starta, desto dyrare.

Bevarade ringarstenar – unika i Sverige – har samlats vid de båda kyrkorna. I Björksta har man dessutom placerat ut några på originalplatserna. Dyraste och längsta ringningen kostade 6 riksdaler, på 1860-talet motsvarande cirka 4 dagslöner för en vanlig arbetare.

Fakta/läs mer
Louise Hagberg: ”När döden gästar”, Wahlström & Widstrand, 1937
Torsten Lundblad: ”Ringarstenarna i Björksta och Tortuna socknar” i Västmanlands Fornminnesförenings årsskrift 1970–1971
Anna-Lena Hallgren: ”Ringarstenarna i Björksta. Dokumentation och flytt av ringarsten”, Stiftelsen Kulturmiljövård rapport 2015:61

Dyraste ringningen i Björksta.
Ringarstenen med 6 riksdaler står en bra bit från kyrkan i Björksta.
Fyra ringarstenar uppsamlade på kyrkogården i Björksta.
I Tortuna har de tre bevarade ringarstenarna en minst sagt undanskymd placering på kyrkbacken.


Sagoslottet som gick upp i rök

Forn- och medeltid, Medeltida borgar, Nyare tiden, Övriga Sverige, Ruiner Posted on Mon, September 02, 2019 07:45:32

Sagan om Svartsjö slott börjar sannolikt på 1200-talet med ett fast hus av gråsten (tänk Glimmingehus). Redan från början var kungar och andra ur rikets höjdare inblandade. Riktigt inblandade var Magnus Ladulås söner Birger, Erik och Valdemar – en syskonkärlek som slutade med en omtalad fest i Nyköping.

På 1500-talet byggdes slottet till och ändrade utseende fullständigt. Avbildningarna i verket Suecia antiqua et hodierna visar ett fantastiskt sagoslott. Inblandade var upprorsmannen Gustav Vasas söner Erik, Johan och Karl – en syskonkärlek som slutade en portion förgiftad ärtsoppa på Örbyhus slott i Uppland.

Slottet på 1600-talet.

Sist ut på slottet var hjältekonungen Karl X Gustavs änka Hedvig Eleonora. Under hennes vistelse på Svartsjö januari 1687 brann större delen av slottet ned. Tio år senare brann det kungliga slottet i Stockholm och sten och tegel från Svartsjö fördes till huvudstaden för att användas vid återuppbyggnaden. Resterna på ön i Mälaren jämnades med marken. Kungafamiljen gillade dock den vackra platsen och ett nytt slott uppfördes intill platsen för det gamla.
Resterna av det gamla i förgrunden och det nya i bakgrunden.

Kvar av sagoslottet finns grundmurarna (kartkoordinater 59.36209, 17.72676). Med lite fantasi går det att urskilja den ovanliga planlösningen och även den första medeltida byggnaden. Med ännu lite mer fantasi kan man föreställa sig den unge Gustav (II) Adolf pynta slottets omgivning med blommor, lustgårdar och dammar – en sundare sysselsättning än krig och död.

Fakta/läs mer
C C Sjödén: ”Några drag ur Svartsjö-slottets historia”, Ekerö kulturnämnd, 1973



Hotat lv-torn i Katrineholm

Bunkrar, Hela hus, Moderna tiden, Övriga Sverige Posted on Sun, August 18, 2019 15:49:12

Andra världskriget innebar ett bryskt uppvaknande för den svenska krigsmakten. Nu gällde det att rusta ikapp. En anläggning som såg dagens ljus var luftvärnstorn vid strategiska platser som hamnar, järnvägsstationer och fabriker. Med kanonen uppe i luften var det lätt att skjuta i alla riktningar.

Det byggdes nästan 200 torn i landet, varav kanske en tiondel står kvar. Ett torn av betong ståtar på höjden vid Åsliden i Katrineholm (kartkoordinater 58.98842, 16.21356). Bofors luftvärnskanon m/36 (40 mm) har ersatts av diverse antenner. Men skynda, granntornet revs för en kort tid sedan.

Fakta/läs mer
Högberg & Ohlsson: ”Hemliga utflykter”, Fort & bunker, 2018.

Läs om den vackra idrottsplatsen i Katrineholm: Brutalt på läktaren i Katrineholm
Läs om Stockholms luftförsvar: Ryssen kan komma!



Next »