Blog Image

Oskyltat

Välkommen till Oskyltat!

På bloggen Oskyltat hittar du sevärdheterna du inte visste att du ville se – de som sällan är utmärkta med en skylt. Oskyltat är en direkt fortsättning på bloggen Osevärdheter som jag 2010–2017 hade hos Dagens Nyheter. De 235 inläggen hos DN är fortfarande tillgängliga. De första tio årens inlägg hittar du på denna samlingssida, perfekt när du letar utflykter i Sverige. Oskyltat finns även som grupp på Facebook.

Hör gärna av er med synpunkter och förslag. Sprid länken till bloggen och dela inläggen på Facebook. Jag gör detta i första hand för min egen skull, men det är alltid roligare om det finns någon som tar del av vad man skriver.

Mats Areskoug
areskoug(at)telia.com

Historiens mörker i Östersund – voff

Djur och natur, Moderna tiden, Övriga Sverige Posted on Wed, February 21, 2024 10:05:21

Jag vet inte hur ofta kommunala beslut i Östersund blir en världsnyhet, men sannolikt inträffar det inte varje månad. Därför är det lite underligt att när det väl sker så faller det ändå i kollektiv glömska.

För 60 år sedan hade man fått nog i republiken Jämtlands huvudstad. Inte mer hundskit i stadens parker och lekparker. Jyckarna måste lära sig gå på toaletten! Den 28 maj 1965 öppnade världens första hundtoalett i Odenparken. Anläggningen bestod av en låda med sand, cirka 70 x 70 cm, och naturligtvis en stolpe i mitten. En parkvakt skulle se till att den hölls ren och snygg.

Premiärkund blev sexåriga pudeln Sotis som, enligt närvarande reporter, helförtjust nyttjade bekvämligheten ur alla möjliga vinklar. Stolpen var väl impregnerad och sanden ren och torr! Nyheten spreds över världen och uppmärksammades av såväl tidningar (som DN och New York Times) som andra städer med bajsproblem.

En perfekt udda sevärdhet! Nu gällde det bara för mig att samla in lite information, men det var lättare sagt en gjort. Stadsarkitekten hade ingen aning om toaletten. Inte heller nationalmuseet Jamtli eller föreningen Gamla Östersund kunde bidra med något matnyttigt. Kommunarkivet kunde bidra med några protokoll. Det enda som stod klart var att avträdet inte fanns kvar i parken – dock oklart sedan när.

I ett förslag till detaljplan för området kring Odenparken från 1987 noteras att världens första hundtoalett ligger i parkens västra del. Dessutom förslås att den ska finnas kvar. Så blev det tyvärr inte. Inte heller någon skylt som berättar om platsens betydelse för rena parker världen över.

Fakta/läs mer
Östersunds-Posten den 28 maj 1965.
Dagens Nyheter den 28 oktober 1964 och den 30 maj 1965.
Daga Nyberg: Sällsamheter i Jämtland, Rabén & Sjögren, 1981.

Historiskt ögonblick förevigat i Östersunds-Posten.

Här någonstans kan toaletten funnits.

Modern lösning på gammalt problem.



Den odödliga cirkusstjärnan Bambina

Djur och natur, Moderna tiden, Övriga Sverige Posted on Thu, February 01, 2024 09:44:27

Det enda rummet är överfullt med uppstoppade djur, urblåsta fågelägg och insekter uppsatta på nålar. Stjärnan är cirkuselefanten Bambina, vars huvud sitter uppsatt på en vägg.

Ibland blir museet i sig den stora sevärdheten – en kvarleva från en svunnen tid. När Biologiska museetKarolinska skolan i Örebro invigdes 1864 var det vanligt med museer på läroverken, idag är de princip borta. Samlingarna underlättade undervisningen innan fotografier och filmer blev vardagsmat.

En uppstoppad värld.

Sommaren 1927 besöktes Örebro av den tyska cirkusen Strassburger. Efter en föreställning insjuknade plötsligt den 20-åriga elefanten Bambina och hennes liv gick inte att rädda. När cirkusdirektören fick reda på att det fanns ett biologiskt museum i staden erbjöd han det att köpa det döda djuret för 1 000 kronor. På skolan fanns varken pengar till inköp eller uppstoppning av en hel elefant.

Bambina lever än!

Bambina var försäkrad och när direktören förstod att kadavret inte gick att sälja skänkte han det till museet mot att det togs om hand. Efter obduktionen skars huvudet av och stoppades upp. Resten av kroppen grävdes ned på den nyanlagda djurkyrkogården i Adolfsberg i Örebros södra utkant. (En alternativ ”sanning” gör gällande att hela elefanten grävdes ned och att några elever en natt öppnade graven och skar av huvudet.)

Hundra år efter dramat möter Bambinas tomma blick besökarna på museet. På djurkyrkogården hedras hon dock med en staty.

FAKTA/LÄS MER
• Hilding Westberg: ”Elefanthuvudet på läroverkets zoologiska museum” i Murgrönan 1929 – tidskrift för den naturvetenskapliga föreningen Hedera vid Karolinska högre allmänna läroverket
• ”Bambinas tragiska öde i Örebro”, Nerikes Allehanda den 8 april 2000.

Elefantstatyn.



Två jättar i Småland

Djur och natur, Nyare tiden, Övriga Sverige Posted on Sun, January 21, 2024 10:29:27

Äldst och störst. Nej, det handlar inte om gnabb grabbar emellan på skolgården – det handlar om träd.

Träd som förnyar sig genom kloner kan bli ”hur gamla som helst”. I Sverige har vi till exempel ”Old Tjikko” på Fulufjället i Dalarna som beräknas vara upp mot 10 000 år. Vi nöjer oss dock med några stolta smålänningar.

Vallbytallen påstås vara Sveriges grövsta tall med sin omkrets på omkring 5,5 meter. Det eventuella rekordet är dock lite tveksamt eftersom Vallbytallen har två hopväxta stammar (likt en siamesisk tvilling). Ståtlig är i alla fall tallen och du hittar den strax väster om Kvillsfors i Vetlanda kommun (kartkoordinater 57.39863, 15.48452).

Vallbytallen hösten 2023.

Om Vallbytallen är frisk och kry så är det värre med Kvilleken. Åldern har tagit ut sin rätt på det som kan vara Sveriges äldsta ek. På 1930-talet gjordes en utredning som visade att eken var 950 år gammal, så den har gott och väl passerat 1000-årsstrecket. Mäktigt att eken var ett litet skott när Olof Skötkonung regerade. 

Kvilleken hösten 2023.

Det är enbart liv i en av Kvillekens grenar och stammen hålls ihop med stålband och kätting. Skyndar dig till Norra Kvill (57.73466, 15.62824) i Vimmerby kommun innan det är försent.

Fotnot: Lite längre norrut i landet kan du njuta av resterna av Sparbankseken.



En spik från urtiden

Djur och natur, Forn- och medeltid, Västsverige Posted on Tue, May 02, 2023 08:36:06

Boken ”Försvunna världar” av Thomas Halliday, som kom ut 2022, tar dig med på en spännande resa till jordens urtid, långt innan människan klev in på scenen. Ibland frodades livet, ibland dog det nästan ut. Vi själva verkar vara oförmögna att stoppa den globala uppvärmningen – men ta det lugnt. Människan är inte allt, jorden snurrar vidare efter oss, med liv anpassat till de nya förhållandena…

Medan vi väntar på undergången kan du passa på att besöka den ”gyllene spiken” på Hunnebergs klippvägg i Västergötland (kartkoordinater 58.36264, 12.49760). Runt om i världen finns det gyllene spikar, var och en av dem en referenspunkt för en tidsålder i jordens geologiska historia. Två av dem i Sverige. (Den i Södra Sandby i Skåne har dock av allt att döma stulits från sin plats i vackra Fågelsångsdalen.)

Spiken.

Spiken i Hunneberg markerar början på ”Florian”, som inträffade för 478 miljoner år sedan. Namnet kommer från den lilla byn Flo strax öster om berget. Platsen valdes för här i bergssidan hittades för första gången en fossil efter ett speciellt djur – en graptolit med fyra armar (Tetragraptus approximatus). Mycket märkvärdigare än så här kan det knappast bli.

Fakta/läs mer
Platåbergens geopark: ”Gyllene spiken. En global geografisk referenspunkt

Graptoliten. Illustration av Henry Alleyne Nicholson (1873).


Sjunker Gotland i havet – eller reser sig ön?

Djur och natur, Gotland Posted on Wed, March 15, 2023 06:57:23

Gotlands högsta punkt ligger på Lojsta hed, så långt är de flesta överens. Hur många meter över havet den högsta toppen är verkar det svårare att få grepp om.

När jag för 50 år sedan fick lära mig landskapets geografi i lågstadiet var det 83 meter som gällde. På Region Gotlands hemsida sägs att dock att den högsta punkten är en meter lägre – 82. Vad har hänt? Lantmäteriet, som har hand om landets geografi, svarar att det till exempel skulle kunna bero på ett ändrat höjdsystem. Man rekommenderade den digitala funktionen ”Min karta” där det enkelt går att kolla höjden över havet. Jag klickade runt på bergskammen på Lojsta hed och plötsligt – hela 84 meter över havet!

Ute på plats i den analoga verkligheten är det lätt att hitta ”den officiella toppen” på 82 meter. Den finns invid ett gammalt grustag, strax norr om länsväg 551. På platsen står några betongplintar, resterna av ett brandtorn av trä som revs i början av 1970-talet (kartkoordinater 57.33205, 18.33793). Härifrån spanades det efter bränder i skog och mark.

Resterna av brandtornet, 82 meter över havet.

Kartfunktionen ”Min kartas” högsta punkt på 84 meter ligger några hundra meter åt nordost. För att hitta rätt behövs en höjdmätare av något slag. I den flacka skogsterrängen är det svårt (omöjligt) att avgöra när toppen är nådd.

Plötsligt visar höjdmätaren i mobilen att du befinner dig på Gotlands takspets – 84 meter över havet.


Kittlande promenad i Slite

Djur och natur, Gotland, Moderna tiden, Vägar och spår Posted on Mon, June 13, 2022 15:32:47

Säg vad man vill om Cementa på Gotland men företaget har fixat en storlagen kanjon. För att inte tala om hängbron över den.

Kanjonen är egentligen en nedsprängd truckväg som förbinder det stora kalkbrottet på Filehajdar med cementfabriken i Slite. Bron byggdes på 1980-talet som en kompensation till friluftslivet och ingår i Gotland bike park. Den spänner 40 meter över den 15 meter djupa klyftan.

Om du vill ha en kittlande promenad så finns bron strax öster om infarten till Slite golfklubb (kartkoordinater 57.71998, 18.75535).

Fjärilar i magen.
Den smäckra bron är nästa osynlig.
Tom truck på väg från Cementa till stenbrottet.


Oljan sipprar i Dalarna

Bergslagen, Djur och natur, Moderna tiden, Övriga Sverige Posted on Sun, August 15, 2021 10:35:21

Kalkbrytning och råolja – kan det bli värre i detta klimatångestens tidevarv? I Solberga norr om Rättvik hittar du båda på samma plats.

Sedan 1800-talet har det borrats efter olja och gas i Siljansringen, resterna av den krater som uppstod efter ett meteoritnedslag för cirka 370 miljoner år sedan. Någon kommersiell framgång har det dock inte blivit. Bättre har det gått för kalkindustrin i området.

Oljestickor.

Kalkbrottet i Solberga (kartkoordinater 60.98368, 15.21661) öppnades 1937 och verksamheten pågick fram till 1963. Kalken skickades till järnbruk i Bergslagen och massafabriker vid Norrlandskusten. I början av 1960-talet borrades ett antal 100–150 meter djupa hål för att undersöka förekomsten av kalk på lägre nivåer. Vid några av borrningarna påträffade man olja.

Stenbrott med olja.

Utöver den suggestiva miljön bjuder det övergivna stenbrottet på både botaniska och geologiska sevärdheter. I den norra delen av huvudbrottet sipprar fortfarande olja ur de gamla borrhålen. Inget större klimathot och unikt i Sverige.

Läs om
Tvären – kratern mellan Nyköping och Trosa
Meteoritnedslaget i Härjedalen
Oljeutvinningen på Gotland
Kalklinbanan till Köping



Låt Rådmansö bli en ö igen

Djur och natur, Forn- och medeltid, Moderna tiden, Övriga Sverige Posted on Sat, February 20, 2021 10:31:37

En gång i tiden kunde fartyg passera genom Nenningesund mellan Rådmansö och fastlandet – en säker farled inomskärs i Roslagen. Sundet nämns i ”Kung Valdemars segelled”, en guide från 1200-talet för hur man med båt tar sig från det då danska Blekinge till det då danska Reval (Tallinn). Men landet reser sig och smala passager växer igen. Nenningesund ”försvann” någon gång i slutet av 1800-talet.

På Häradsekonomiska kartan från början av 1900-talet är det tidigare sundet markerat som en å.

Det är dock inte omöjligt att klockan vrids tillbaka. Föreningen Nenningesund kämpar för att förbindelsen mellan Höggarns- och Prästfjärden ska återställas med kanal för mindre båtar. En skylt invid Rådmansvägen (kartkoordinater 59.73802, 18.90834) markerar det forna sundets (och den tänkta kanalens) läge. Kanske kan Rådmansö bli en ö igen.

Sundet hösten 2020.


Next »