Blog Image

Oskyltat

Välkommen till Oskyltat!

På bloggen Oskyltat hittar du sevärdheterna du inte visste att du ville se – de som sällan är utmärkta med en skylt. Oskyltat är en direkt fortsättning på bloggen Osevärdheter som jag 2010–2017 hade hos Dagens Nyheter. De 235 inläggen hos DN är fortfarande tillgängliga via denna länk. Oskyltat finns även som grupp på Facebook.

Hör gärna av er med synpunkter och förslag. Sprid länken till bloggen och dela inläggen på Facebook. Jag gör detta i första hand för min egen skull, men det är alltid roligare om det finns någon som tar del av vad man skriver.

Mats Areskoug
areskoug(at)telia.com

Hälsan för god hälsa

Kurorter, Moderna tiden, Nyare tiden, Skåne Posted on Sun, November 14, 2021 10:17:28

Varför sitta och uggla i en kurort ute i skogen när man kan dricka hälsosamt vatten i en stad med alla bekvämligheter? Hälsobrunnen Hälsan i Helsingborg erbjöd det bästa av två världar.

Fram till förra sekelskiftet rann en bäck i ravinen med nuvarande Hälsovägen, den utnyttjades bland annat av flera vattenkvarnar. 1803 upptäckte mjölnaren vid en av kvarnarna en källa med järnhaltigt vatten och beslutade sig för att anlägga en park för de som var sugna på lite hälsosamt vatten. Fyra år efter upptäckten var hjältekonungen Gustav IV Adolfs drottning Fredrika brunnsgäst och på hennes anmodan döptes hälsobrunnen helt enkelt till Hälsan. Anläggningen växte med bland annat brunnsrestaurang och danssal.

Hälsobrunnen omkring 1900. Foto: Carl Dahlquist.

Under andra hälften av 1800-talet djupborrade man runt om i Helsingborg för att hitta bättre dricksvatten, men påträffade salthaltigt vatten som ansågs vara otjänligt. 1888 borrades i Hälsans brunnspark och där kunde det salta vattnet bli en del av kuren. 1890 invigdes den nya källan, döpt efter hjältekonungen Oskar II:s drottning Sofia. Experterna menade att vattnet påminde om det i Elisabethkällan i den berömda tyska kurorten Bad Kreuznach.

Förutom byggnaderna vid källorna hänvisades brunnsgästerna till staden. Varma bad, men även kolsyre-, tvålmassage-, gyttje- och elektriska ljusbad kunde avnjutas i varmbadhuset på Drottninggatan 7, allt enligt reklam från 1918. Badet är rivet sedan länge. Kallt badade man vid Hälsans Pålsjöbad, men inte heller här finns det några lämningar kvar från brunnsepoken. Brunnskontoret, med läkarmottagning, låg i Tornerhjelmska huset på Fågelsångsgatan 5. Byggnaden uppfördes före hälsobrunnen och står kvar än i dag. Här kunde brunnsgästerna bland annat få hjälp med inkvartering i privata rum eller i stadens många hotell och pensionat.

Som de flesta kurorter fick Hälsan det allt svårare att överleva när läkarvetenskapen gjorde framsteg och när fler fick tillgång till rinnande vatten och därmed bättre hygien. Hälsan tackade för sig 1930.

Anläggningen med de båda källorna finns kvar i den vackra Öresundsparken. Många av byggnaderna på platsen revs redan för drygt hundra år sedan när bäcken lades i kulvert och Hälsovägen breddades. Sofiakällan flyttades närmare slänten på 1950-talet när vägen breddades ytterligare.

Salt till vänster och järn till höger.

En skylt varnar besökaren för att dricka ur Sofiakällan. Vid mitt besök hösten 2020 fanns det dock inte något vatten att dricka, varken med salt- eller järnsmak.

Det var hälsosammare förr.

Fakta/läs mer
Alfred Levertin: ”Svenska brunnar och bad”, Hugo Gebers förlag, 1892.
”Svenska bad- och kurorter 1918”, Hasse W Tullbergs förslag, 1918.
Helsingborgs raviner och dalar – ett urval”, Stadsbyggnadsförvaltningen, 2009.



Tre mil lång Flumeride

Moderna tiden, Övriga Sverige Posted on Sun, October 31, 2021 09:24:26

När jag gick i sexan gjorde vi en klassresa till Göteborg och naturligtvis ingick ett besök på Liseberg. En av höjdpunkterna var att åka ”stock” i Flumeride, den vattenburna bergochdalbanan. Stockar i vattenränna har en lång historia. Sveriges antagligen längsta ”flumeride” går från Dalälven till kusten strax utanför Gävle. Drygt 3 mil jämfört med 610 meter i Göteborg.

Korsnäs Sågverks AB startade i Korsnäs i Dalarna 1855. Färdiga produkter som skulle till kunder långt bort fraktades med järnväg till kusten, vilket innebar en extra kostnad. För att öka konkurrenskraften flyttade Korsnäs 1899 helt sonika verksamheten till Kastets industriområde i Gävle. Byggnader, maskiner och de anställda med sina familjer, 2 000 personer, forslades iväg från Dalarna. Nu gällde det bara att få ut råvaran, timret, ut till Gävle.

Det vanliga upplägget för träindustrin i norra Sverige var att flotta timret längs älvarna till sågverken vid kusten. Problemet med Dalälven är de många forsarna strax innan utloppet i Bottenhavet. Lösningen för Korsnäs blev en drygt 3 mil lång timmerränna mellan Untrafjärden i Dalälven och Gävle.

Flottningsleden var 31 400 meter lång: 16 600 meter grävd kanal, 7 600 meter genom sjöar och 7 200 meter akvedukt av trä. Det var 50 meters höjdskillnad och i bästa fall skulle stockens resa ta 10 timmar. (Topphastigheten i Flumeride på Liseberg är 60 km/h.)

Anläggningen har byggts om flera gånger, senast 1950, och flottningen pågick till 1970. Rännan används efter flottningseran för att ta vatten till processen vid pappersbruket. Nu används den enbart för sjöreglering. (I dagsläget saknar rännan byggnadshistoriskt skydd.)

Timmerrännan är bäst att beskåda till fots, bland annat från Gästrikeleden. Vid några platser når man den lätt med bil. Vi tittade till den nära slutet vid Billerud Korsnäs i Gävle. Rännan kommer över Kastsjön och man ser den enklast från Korsnäsvägen innan den försvinner in på bruksområdet. Vill du ha rejäl fors i rännan rekommenderas Hyttön strax väster om E4. En mycket vacker plats.

OBS: Ta inte en luftmadrass och gör en utflykt i rännan! Eftersom vattenflödet kan variera kraftigt är det direkt livsfarligt. Det är förbjudet att beträda rännan.

Fakta/läs mer
• Lundgren & Knutson Udd: ”Korsnäs timmerränna”, Examensarbete vid Byggnadsvård i Västmanland, 2007.
• Björn Sundberg: ”Industriminnet i framtiden – timmerrännans potential”, Examensarbete vid Sveriges lantbruksuniversitet, 2021.

Timerrännan vid Hyttön.
Timerrännan vid Korsnäsvägen i Gävle.




Höstpromenad i sjukhusens skugga

Hela hus, Moderna tiden, Storstockholm Posted on Tue, October 19, 2021 07:57:23

Området vid gamla Löwenströmska sjukhuset i Upplands Väsby sover en törnrosasömn på grund av bullret från Arlanda flygplats. Den tjusiga byggplanen som företaget Savana, ägare sedan 2007, presenterat befinner sig i väntläge.

Det har gått ett år sedan mitt senaste besök på platsen och det har inte hänt mycket. Just detta gör att området är väl värt en höstpromenad! Här finns gott om mer eller mindre öde hus från de senaste dryga hundra åren. Byggnader för de som har det svårast i samhället.

Det första Löwenströmska lasarettet stod klart 1809. Inrättningen möjliggjordes genom en donation av Gustav Adolf Löwenström. Han var bror till Jacob Johan Anckarström och donationen var en soningsätgärd för broderns mord på hjältekonungen Gustav III. Donationen gjordes säkert även med insikten att det behövdes bättre sjukvårdsanstalter, speciellt som Löwenströms egen hälsa var skral.

Det äldsta sjukhuset.

Murar från det ursprungliga sjukhuset finns kvar i byggnaden på Gamla Lasarettsvägen 2, men den har byggts till åtskilligt fram till våra dagar. Sjukhuset var i bruk fram till 1993, då inom långvården. Hösten 2021 står det tomt – dock förekommer visst byggarbete.

Runt om lasarettet kom det att växa upp ett större sjukvårdsområde. På andra sidan vägen tronar till exempel Väsby sanatorium från 1910. Idag demensboendet Hammarby slott. De intressantaste ”lämningarna” finns dock på Klockbackavägen. Ett litet urval:

På nummer 2 återfinns det som 1914 uppfördes enligt den tidens terminologi som ”asyl för obildbara sinnesslöa”. Huset är tjusigt renoverat på utsidan, men det verkar återstå en del invändigt. Byggnadsstaketet står kvar.

Renovering pågår?

På nummer 4–12 ligger fem fyrkantiga hus från 1957. Byggda för sluten ungdomsvård, vilket man kan ana med galler för fönsterna. På baksidan av nummer 4 finns en rymningssäker(?) liten basketplan.

Ungdomsvård?

Mitt emot de fem husen, med adressen Sysslomansvägen 2, låg särskolan Klockbackaskolan. Den bestod av två sammanbyggda äldre hus från 1912 och –13, det äldre ursprungligen som ”skola för sinnesslöa jemte arbetshem för yngre arbetsföra dylika”. Efter att ha varit kraftigt förfall revs den gamla skolan för fem år sedan.

Riven skola.

Totalt finns ett fyrtiotal byggnader som haft olika funktioner inom omsorgen. Äldst är Holmens gård från 1700-talet. Dagens Löwenströmska sjukhus från 1964 ligger strax norr om det gamla området.

Fakta/läs mer
William Gordon Stiernstedt: ”Lasarettet som var en soningsåtgärd”, Stockholms läns landsting, 1959.
”Löwenströmska parken – byggnadsinventering”, AB Sofieberg/Idéplantagen, 2004.



Tre klassiker i Göteborg

Moderna tiden, Sport, Västsverige Posted on Thu, September 30, 2021 08:22:46

För tre år sedan skrev jag om Storstockholms tre klassiska idrottsföreningar och hur de märkt platsen där de grundades. Nu är det dags för Göteborg.

Örgryte Idrottssällskap bildades i ett outhyrt rum på övervåningen i bostadshuset Carlslund den 4 december 1887. Tolv ynglingar var närvarande.

Carlslund låg precis öster om Mölndalsån inne på nuvarande Lisebergs område. Husets igenlagda trädgård blev föreningens första idrottsplats, med namnet Balders hage. Fram till ombyggnaden 1901 var den fyrkantig och vid löptävlingar rundade man pinnar uppsatta i hörnen. De tävlande fick springa en och en.

”Situationskarta i 3 delar öfver Örgryte Socken” från 1908 har med ÖIS idrottsplats vid Carlslund.

ÖIS skulle i första hand bli en förening för vinteridrott, bland annat tävlades det i sparkstöttsåkning, men på grund av de dåliga vintrarna fick man tänka om. Den 22 maj1892 besegrades IS Lyckans soldater med 1–0 på Heden i den första organiserade fotbollsmatchen mellan två svenska lag. Örgryte tog sedan hem de fyra första SM-gulden i fotboll.

Carlslund revs 1937. På platsen, inne på Liseberg ungefär mittemot attraktionen Kållerado, finns ett minnesmärke som markerar idrottshistorien.

Foto: Richard Brandt/Mediabyrån, Daglig verksamhet

Göteborgs Atlet- och Idrottssällskap bildades den 11 mars 1894 av sju män på Edlunds konditori på Storgatan 7. Föreningen bestod av två falanger – slaktare som brottades och lyfte tungt, samt läroverkspojkar som friidrottade. Fotbollen hade svårt att bli accepterad av medlemmarna de första åren.

Den 1 november 1896 mötte GAIS prisbrottare Carl Gustafsson den osmanske sultanens hovbrottare Memisch Effendi inför över 10.000 åskådare på dåvarande Idrottsplatsen, då ett nytt publikrekord för all idrott i landet. Svensken förklarades om segrare efter 65 minuter, men turken hävdade dagen efteråt att domarna hade missförstått honom.

Runt det förra sekelskiftet tröt orken i GAIS och det talades om nedläggning. Föreningen räddades dock genom en sammanslagning med Gårda SK, bildad 1897.

På Storgatan 7 ligger idag (hösten 2021) en italiensk restaurang. Någon skylt som markerar GAIS tillblivelse finns det tyvärr inte.

Idrottsföreningen Kamraternas tidiga historia är lite rörig. Dagens IFK Göteborg bildades den 4 oktober 1904 efter att man hållit ett interimsmöte två dagar tidigare på Café Olivedal vid Sveaplan.

Redan 1895 bildades ett IFK i Göteborg, men graden av aktivitet varierade kraftigt. Ovetande(?) om detta så ansökte två studenter vid Chalmers hos Kamraternas Centralförbund i Stockholm om att få bilda en officiell kamratkrets i Göteborg. Ovetande(?) om detta så skickade några ”gamla” IFK:are lite senare in en liknande ansökan. De båda ”grupperna” snackade sig samman och bildade det nya IFK. Med på skeppet var även representanter från kvartersklubben Annedals IS.

Till skillnad från storebröderna ÖIS och GAIS hade IFK redan från start ett utskott för fotboll. Dessutom fanns ett utskott för vinteridrott och ett för fest(!). Fotbollen har firat stora triumfer genom åren, men den senaste tiden har festutskottet kunnat ta det lugnt.

Dagens bebyggelse där Café Olivedal en gång låg är från början av 1980-talet, men det finns en minnesplatta uppsatt på fasaden vid Sveaplan.

I Stockholm har inte mycket hänt de tre senaste åren. AIK:s skylt sitter kvar och Djurgården har inte lyckats få upp en ny. I Hammarby ska man efter en gedigen utredning rösta om när klubben bildades. Kanske kan Bajen få upp en skylt efter att beslut tagits.

Läs även om Gunnar Gren första finter på Gröna vallen i Göteborg.

Fakta/läs mer
• ”Örgryte Idrottssällskap 1887–1962”, Centralförlaget, 1962.
• ”IFK Göteborg 1904–2004”, 2004.
• Tony Balogh (red): ”GAIS jubileumsbok 1894–2019”, Bellevue Productions, 2019.



Det brutala dubbelmordet på torpet Rävudden

Nyare tiden, Övriga Sverige Posted on Thu, September 16, 2021 09:37:27

Post- och Inrikes Tidningar rapporterade den 18 november 1884:

”I närheten av Flisby järnvägsstation, på lägenheten Rävudden under hemmanet Bröttjehaga, bodde sedan flera år tillbaka ringkarlen Anders Blomqvist och hans hustru Hedvig Blomqvist, bägge nära sjuttioåriga. De åldriga makarna, som befann sig i jämförelsevis goda ekonomiska förhållanden idkade handel med livsförnödenheter, som de i bygden köpte och sålde, det senare i huvudsak till arbetare vid den närbelägna betydande tändsticksfabriken i Anneberg.

Under måndagen i förra veckan var makarna senast synliga i trakten, men på tisdagen och onsdagen sågs de inte av de närmaste grannarna, som trodde att de gamla var ute på vandring. På torsdagen började man ana oråd, varför man skaffade sig inträde i den låsta byggnaden. Där mötte en fasansfull syn.” (Min översättning till ”modern” svenska.)

Natten till tisdag den 11 november mördades det äldre paret i den egna sängen. De hade brutalt slagits ihjäl, deras huvuden var täckta med levrat blod. Mordvapnet – en cirka 60 centimeter lång vedklabbe – stod stod kvar vid sängen. Från hemmet saknades pengar och ett fickur i silver.

Kronolänsman Christian Wallander konstaterade dessutom i sin rapport att mördaren varit ensam och hade fått natthärbärge hos makarna i torpet. Att personen avsett att stjäla och sedan av någon anledning begått morden, och låst ytterdörren efter dådet.

En man som drivit runt i trakten vid tidpunkten greps. Han hade blodstänk på kläderna och motsägelsefulla svar på polisens frågor – men friades i rätten. Fyra år efter dubbelmordet häktades en annan man, men inte heller han kunde bindas till brottet.

Torpet är borta sedan länge, men Sven-Adolf Pettersson på Bröttjehaga gård lät resa en enkel minnessten på platsen (kartkoordinater 57.77495, 14.84288). På stenen hänvisas bland annat till Fjärde Moseboken: ”Likaså om han slår den andre med ett träredskap som går att döda med, och döden följer, då är han en mördare, och en mördare skall straffas med döden.” Så skedde inte den här gången för 140 år sedan.

Fakta/läs mer:
Hendel Äng: ”Dubbelmordet i Flisby” i ”Då och nu i Nässjöbygden 1984”.



Muhammed eller inte Muhammed – det är frågan

Gotland, Kyrkligt/religion, Nyare tiden Posted on Tue, August 31, 2021 08:02:07

Bilder av profeten Muhammed är inte så ovanliga som man kanske lockades att tro under striden om de så kallade Muhammedkarikatyrerna i början av 2000-talet. Att han dyker upp på en vägg i en kyrka är dock lite oväntat.

När kyrkan i Gothem på östra Gotland restaurerades 1949–50 upptäcktes en mängd överkalkade äldre målningar. Bland annat en stor bild av den helige Kristoffer bärande Jesusbarnet. Kristoffer flankeras av en påve (papa) och en Muhammed (Mahomet) – de två största hoten mot ”den rätta” protestantiska tron. Även Kristofferlegendens eremit får vara med på ett hörn.

Expertisen är dock långt ifrån enig om det är profeten som avbildats. Undersökningar visar att målningen sannolikt gjorts 1673, en tid då det Osmanska riket närmade sig zenit. Stormakten styrdes 1648–87 sultanen Muhammed IV och det skulle kunna vara han som avbildats som hotet. I samtida psalmböcker varnas dessutom för ”påvens och turkens mord”. Vän av ordning undrar då om inte även dåtida påven Clemens X ska hängas ut som ett hot.

Vad konstnären och/eller beställaren avsett är svårt att avgöra så här 350 år efteråt. Det får bli upp till betraktaren.

Fakta/läs mer
Armin Tuulse: ”Katolsk och protestantiskt i Sveriges och Danmarks kyrkomålningar” i ”Fornvännen”, 1961.
Erland Lagerlöf: ”Kyrkor på Gotland: Kräkling setting: tillägg och rättelser samt register till band IV”, 1964.
Åke G Sjöberg: ”Mahomet i Gothem och den turkiske månen i Linde” i ”Byggnadshyttan på Gotland 2005–2006”, 2007.
Lars Bäckman: ”Kyrkjakten – 17 gotländska kyrkor att besöka och uppleva”, Svenska kyrkan, 2015.



Oljan sipprar i Dalarna

Bergslagen, Moderna tiden, Övriga Sverige Posted on Sun, August 15, 2021 10:35:21

Kalkbrytning och råolja – kan det bli värre i detta klimatångestens tidevarv? I Solberga norr om Rättvik hittar du båda på samma plats.

Sedan 1800-talet har det borrats efter olja och gas i Siljansringen, resterna av den krater som uppstod efter ett meteoritnedslag för cirka 370 miljoner år sedan. Någon kommersiell framgång har det dock inte blivit. Bättre har det gått för kalkindustrin i området.

Oljestickor.

Kalkbrottet i Solberga (kartkoordinater 60.98368, 15.21661) öppnades 1937 och verksamheten pågick fram till 1963. Kalken skickades till järnbruk i Bergslagen och massafabriker vid Norrlandskusten. I början av 1960-talet borrades ett antal 100–150 meter djupa hål för att undersöka förekomsten av kalk på lägre nivåer. Vid några av borrningarna påträffade man olja.

Stenbrott med olja.

Utöver den suggestiva miljön bjuder det övergivna stenbrottet på både botaniska och geologiska sevärdheter. I den norra delen av huvudbrottet sipprar fortfarande olja ur de gamla borrhålen. Inget större klimathot och unikt i Sverige.

Läs om
Tvären – kratern mellan Nyköping och Trosa
Meteoritnedslaget i Härjedalen
Oljeutvinningen på Gotland
Kalklinbanan till Köping



Nytt uppdrag för hangaren i Lindarängen

Hela hus, Moderna tiden, Storstockholm Posted on Thu, July 01, 2021 09:47:48

Runt 1920 anlades en flyghamn i Lindarängen vid Värtan i nordöstra Stockholm. 1921 öppnades en utrikeslinje till Reval i Estland. (Bland dem som startade och landade på Värtan var nazisten och trafikpiloten Hermann Göring.) 1933 var det dags för en inrikeslinje – till Tingstäde träsk på norra Gotland.

Trafiken ökade fram till 1936 då Bromma flygplats öppnade, men flygningarna fortsatte fram till 1952. Efter att reguljärflyget flyttat var det privat-, skol- och ambulansplan som utnyttjade Lindarängen.

Flyghamnen i Lindarängen 1936. Den bevarade hangaren till vänster. Foto: Oscar Bladh/Stadsmuseet i Stockholm

Kvar från flygepoken är den ståtliga hangaren (kartkoordinater 59.33951, 18.12854) från 1931, ritad av Sven Markelius. På grund av utfyllnader i hamnen ligger den idag en bra bit från vattnet. Byggnaden är ”blåklassad” och byggnadsminnesförklarad vilket bland annat innebär att den inte får rivas eller byggas om utvändigt. Det senaste decenniet har hangaren använts som förvaringsplats för containrar i hamnen, men efter att den nya storhamnen Norvik i Nynäshamn invigdes har den stått tom.

Officiella Stockholmskartan 1954 visar flyghamnen innan utfyllnaden av hamnen.

Om allt går som planerat kommer ett nytt bostadsområde växa fram i Lindarängen, byggstart omkring 2025. Den gamla hangaren kommer att användas under byggtiden, men det är oklart vad den kommer att få för funktion när allt är klart. Varför inte som ishall?

Fram till 1938 var hangaren huvudstadens inomhusarena för issporter med bland annat flera SM-finaler i ishockey.

Hangaren i februari 2021.

Läs om de gamla flygfälten Skarpnäck, Tullinge och Barkarby.

Slut på vårterminen. Oskyltat återkommer i mitten av augusti. Trevlig sommar!



Next »