Blog Image

Oskyltat

Välkommen till Oskyltat!

På bloggen Oskyltat hittar du sevärdheterna du inte visste att du ville se – de som sällan är utmärkta med en skylt. Oskyltat är en direkt fortsättning på bloggen Osevärdheter som jag 2010–2017 hade hos Dagens Nyheter. De 235 inläggen hos DN är fortfarande tillgängliga via denna länk. Oskyltat finns även som grupp på Facebook.

Hör gärna av er med synpunkter och förslag. Sprid länken till bloggen och dela inläggen på Facebook. Jag gör detta i första hand för min egen skull, men det är alltid roligare om det finns någon som tar del av vad man skriver.

Mats Areskoug
areskoug(at)telia.com

Nytt uppdrag för hangaren i Lindarängen

Hela hus, Moderna tiden, Storstockholm Posted on Thu, July 01, 2021 09:47:48

Runt 1920 anlades en flyghamn i Lindarängen vid Värtan i nordöstra Stockholm. 1921 öppnades en utrikeslinje till Reval i Estland. (Bland dem som startade och landade på Värtan var nazisten och trafikpiloten Hermann Göring.) 1933 var det dags för en inrikeslinje – till Tingstäde träsk på norra Gotland.

Trafiken ökade fram till 1936 då Bromma flygplats öppnade, men flygningarna fortsatte fram till 1952. Efter att reguljärflyget flyttat var det privat-, skol- och ambulansplan som utnyttjade Lindarängen.

Flyghamnen i Lindarängen 1936. Den bevarade hangaren till vänster. Foto: Oscar Bladh/Stadsmuseet i Stockholm

Kvar från flygepoken är den ståtliga hangaren (kartkoordinater 59.33951, 18.12854) från 1931, ritad av Sven Markelius. På grund av utfyllnader i hamnen ligger den idag en bra bit från vattnet. Byggnaden är ”blåklassad” och byggnadsminnesförklarad vilket bland annat innebär att den inte får rivas eller byggas om utvändigt. Det senaste decenniet har hangaren använts som förvaringsplats för containrar i hamnen, men efter att den nya storhamnen Norvik i Nynäshamn invigdes har den stått tom.

Officiella Stockholmskartan 1954 visar flyghamnen innan utfyllnaden av hamnen.

Om allt går som planerat kommer ett nytt bostadsområde växa fram i Lindarängen, byggstart omkring 2025. Den gamla hangaren kommer att användas under byggtiden, men det är oklart vad den kommer att få för funktion när allt är klart. Varför inte som ishall?

Fram till 1938 var hangaren huvudstadens inomhusarena för issporter med bland annat flera SM-finaler i ishockey.

Hangaren i februari 2021.

Läs om de gamla flygfälten Skarpnäck, Tullinge och Barkarby.

Slut på vårterminen. Oskyltat återkommer i mitten av augusti. Trevlig sommar!



Viborg – den fjärde svenska stadsmuren

Forn- och medeltid, Militärt, Övriga Sverige Posted on Sun, June 20, 2021 21:13:23

Det har hänt två gånger tidigare att bloggen tagit upp en plats utanför dagens Sverige: Nya Sverige i Delaware och svenska staden Nyen i dagens Ryssland. Nu är det dags för den medeltida stadsmuren i Viborg.

Fyra svenska medeltidsstäder hade stadsmur: Stockholm, Visby, Kalmar och Viborg. Ytterligare tre städer inom dagens gränser: Malmö, Åhus och Landskrona. Många städer hade någon form av stadsvall och senare under stormaktstiden byggdes kraftiga befästningar runt flera städer.

Den svenska staden Viborg fick sina privilegier 1403 efter att ha vuxit upp kring den drygt hundra år äldre borgen. Efter att hjältekonungen Karl XII gått vilse i öster blev staden rysk vid freden i Nystad 1721. Viborg blev finländsk 1917 vid landets självständighet och sedan sovjetisk vid freden i Moskva 1940.

På 1470-talet började man bygga en mur runt staden. Den var cirka 2 kilometer lång, 5–6 meter hög, 2 meter tjock och hade 10 torn. Muren blev dock snabbt omodern och började redan på 1500-talet att ersättas av kraftfullare försvarsverk. Torn revs, lämnades att förfalla eller fick nya uppgifter. Muren kom på en del ställen att ingå i de nya försvarsvallarna. De sista fåtaliga resterna revs på 1860-talet. Idag återstår bara Rådstornet, som fick sitt namn av att det finansierades och underhölls av stadens råd. Den nedre delen av tornet är medeltida. Efter militärtjänsten har det bland annat fungerat som klocktorn för den närbelägna finska kyrkan.

Rådstornet.

Viborg borde kunna vara en turiststad i världsklass med sin långa och spännande historia, medeltida borg, kyrkoruiner, läget vid vattnet, samt närheten till den finländska gränsen och till mångmiljonstaden S:t Petersburg. Vid mitt besök våren 2018 visade dock staden upp ett helt annat ansikte. Gamla stan saknade såväl människor som affärer och näringsställen. De gamla ruinerna var vackra – de från 1900-talet var inte lika tilltalande. 

Fakta/läs mer
Johan Wilhelm Ruth; ”Viborgs stads historia”, 1906
Gardberg & Welin: ”Wiborg – en stad i sten”, Schildts, 1996
Neuvonen mfl: ”Vyborg – town guide”, Rakennustieto Oy, 1999
Kari Tarkiainen: ”Sveriges Österland”, Atlantis, 2008

Modern ruin i gamla delen av Viborg.


Bana 1 i Sverige

Moderna tiden, Övriga Sverige, Sport Posted on Thu, June 10, 2021 06:47:31

Sommaren är här och med sol, bad och grillning – och det kan vara lätt att glömma bort att hålla kroppen i trim. Varför inte ett parti minigolf innan afterbeachen?

Garnet Carter i Tennesse i USA betraktas som minigolfens uppfinnare efter att han 1927 anlagt en bana vid sitt hotell och sedan fått patent på idén. Golfspel på miniatyrbanor existerade dock flera år tidigare på olika platser i världen. 

1903 grundades Kronprinsessan Victorias kustsanatorium i Vejbystrand i nordvästra Skåne, ett sanatorium inriktat på barn och ungdomar. Överläkaren Ernst Lindahl anlade 1930 en minigolfbana i skogsbrynet bakom sjukhuset för att sysselsätta patienterna. Troligen fick han idén via kontakter i Tyskland och banan blev den första i Sverige.

Vykort från 1938 utgivet av Aero Materiel AB.

När tuberkulosen tvingades tillbaka kom andra patientgrupper till anläggningen. 1987 upphörde sjukhuset och efter några år som flyktingförläggning och vandrarhem rymmer huvudbyggnaden nu bland annat ett vård- och omsorgsboende.

Den gamla minigolfbanan ”återupptäcktes” och ställdes i ordning i början av 2000-talet när ett museum om sjukvårdsverksamheten öppnades i ett annex. Banorna är lite mindre än de du hittar på campingplatsen och bitvis slitna, men fullt spelbara efter drygt 90 år.

Lövtäckta banor oktober 2020.

Läs även blogginäggen
Varningsskyltar för golfspel
Fairway, ruff, green och kogg



Mannen i pyramiden i Småland

Moderna tiden, Övriga Sverige Posted on Tue, June 01, 2021 08:12:23

Det är väl mänskligt att man vill bli ihågkommen efter sin död. Redan de gamla faraonerna byggde ståtliga pyramider och varför ska en slottsherre i Småland vara sämre.

Baronen Malte Liewen Stierngranat (1871–1960) gjorde allt för att bli känd och viktigast av allt inte glömd. Att bli odödlig är dock inte helt gratis, men så länge det finns förmögna kvinnor är det mesta möjligt.

Istället för att ta över barndomshemmet, herrgården Nobynäs, i Aneby drog han till USA och minglade. Köpte en ingenjörstitel, bröt något äktenskapslöfte, satt i fängelse och gifte sig rikt.

Pyramiden våren 2020.

Väl hemma lät Malte 1915 uppföra Stjärneborgs slott vid sjön Ralången. Slottet ritades av arkitekt Torben Grut, mannen bakom bland annat Olympiastadion i Stockholm. Malte lärde känna en del av tidens stora svenska konstnärer och införskaffade en del av deras verk. Vid Stjärneborg ordnade han bland annat en egen station vid nuvarande Södra stambanan och ett hembygds- och konstmuseum.

Sedan gällde det livet efter döden. Malte ligger begravd i en gravkammare i en pyramid på slottets ägor. Kammaren lär vara utformad som ett gotiskt kapell med målningar som visar Maltes liv och en antavla som visar hans släktskap med Gustav Vasa. (I pyramiden vilar även den första rika hustrun och deras två barn, samt en svärson.)

Fakta/läs mer
Stjärneborgs museer
Göran Engström: ”Malte Liewen Stierngranat – mannen som gjorde vad som föll honom in”, Föreningen Stierngranats museer, 2010
Roland Classon: ”En märklig man och hans liv” i Helsingborgs Dagblad den 27 augusti 2012

Fotnot: Undertecknad bloggare hävdar att kan är släkt med den danske vikingakungen Harald Blåtand, men önskar få sin aska strödd i havet utanför Visby.



Flyttfåglarna från gamla Klara

Moderna tiden, Storstockholm Posted on Thu, May 20, 2021 08:31:52

I samband med uppsnyggningen av Klarakvarteren på Norrmalm lämnade flera tidningar centrala Stockholm. Svenska Dagbladet flyttade till Marieberg på Kungsholmen 1962 och två år senare följde Dagens Nyheter och Expressen efter. Med följde några fåglar av sten.

SvD:s sista adress var Karduansmakargatan 11, DN och Expressen huserade i kvarteret Sköldpaddan (som omgavs av Klara södra och västra kyrkogata, Karduansmakargatan samt Herkulesgatan). Byggnaderna med redaktionerna i City är utplånade. Några fåglar kunde dock rädda sig och nu lever de ett undanskymt liv i Marieberg.

Dagens Nyheter kom till Klara västra kyrkogata 6 1901 och fram till 1923 pryddes entréns överdel av Oden flankerad av sina korpar Hugin och Munin. 1977 sattes fåglarna upp i Marieberg i den lilla parken bakom DN-skrapan, var Oden befinner sig är oklart. (På muren mellan parken och Rålambshovsvägen sitter två andra konstverk från DN-huset räddade undan grävskoporna.)

Dagens Nyheters redaktion med Oden och korpar över entrén. Detalj ur vykort/Stockholms stadsmuseum
Vaksamma korpar 2021.

Svenska Dagbladets redaktion låg 1897–1915 på Klara södra kyrkogata 6. Ingången pryddes av en uggla som fick sitta kvar till 1962 då huset revs. Ugglan flyttade till Marieberg och idag finns den på fasaden vid Gjörwellsgatan 26.

Svenska Dagbladets redaktion 1905 med ugglan över entrén till höger. Okänd fotograf/Stockholms stadsmuseum
Anfrätt uggla 2021.

Aftonbladet höll ut i Klara till 1989. Enda minnet av alla tidningsredaktionerna är Stockholms-Tidningens ståtliga klocka i hörnet Vattugatan-Klara södra kyrkogata, placerad på en byggnad från 1990.

Fakta/läs mer
Thorstenson & Gustafsson (red): ”Huset som aldrig sover”, Dagens Nyheter, 1959
SvD 15 maj 2017: ”När murvlar och blysättare regerade i Klara



Ruinfyllt även utanför Visby

Forn- och medeltid, Gotland, Kyrkligt/religion, Ruiner Posted on Mon, May 10, 2021 09:25:31

Visby är unikt med sina ruiner från medeltiden. Den som ger sig utanför ringmuren i jakt på medeltida lämningar blir inte heller besviken. Den här bloggen har tidigare redogjort för kastalerna. Nu har det blivit dags för ruiner av prästgårdar. Häng med på resan från Bunge, i norr på storön, till Sundre, längst i söder.

Bunge

Resterna av prästgården från 1300-talet ligger väl synliga alldeles intill kyrkogården. I ett hörn av byggnaden reser sig väggarna, med bland annat en vacker infattad fönsteröppning, upp mot sju meter. Av grundmurarna går det att uttyda att bottenvåningen hade två rum. Större delen av byggnaden revs 1807 och materialet återanvändes vid ett nybygge i närbelägna Fårösund.

Hellvi


Även prästgårdsruinen i Hellvi ligger väl synlig, i änget söder om kyrkogården. Den ska ha varit i bruk från mitten av 1200-talet till senare delen av 1500-talet då pastoratet lades under Lärbro. Tre rum i bottenplanet, med en ugn i den så kallade dagligstugan.

Tingstäde

Platsen för den medeltida prästgården har hamnat på kyrkogården sedan den utvidgats norrut. Grundmurarna är markerade, men den tydligaste lämningen är den ståtliga och välbevarade gårdsporten. Prästgården benämns 1744 som ”ganska storartad”. I den norra stigluckan har man murat in två reliefer, föreställande Petrus och Paulus, som troligen smyckat prästgården.

Viklau

Prästgårdsruinen restaurerades och lyftes fram som besöksmål för enbart drygt tio år sedan. Den ligger numer fullt synlig strax nordost och kyrkogården. Prästgården ska ha förstörts i en brand 1584. Enligt informationstavlan på platsen ska cementtrumman i ruinens sydvästra hörn ha byggts som en gömma för kyrksilvret under andra världskriget.

Linde

Även den gamla prästgården i Linde, sydväst om kyrkogården, tros ha övergivits redan under 1500-talet. Väggarna är bevarade till en dryg meters höjd på något ställe och det är lätt att urskilja planlösningen med fyra rum. Intressanta detaljer är resterna av två ugnar, nedre delen av en trappa och en avloppsränna genom en av ytterväggarna.

Lau


Ruinen, öster om kyrkogården, restaurerades grundligt 1935–36 och murarna höjdes rejält på sina ställen, så mycket att lite av ruinkänslan har försvunnit. Prästgården har antagligen sitt ursprung i en kastal från 1100-talet – de två nordligaste rummen har betydligt kraftigare ytterväggar. Under 1200- eller 1300-talet har anläggningen byggts om till prästgård med ytterligare fyra rum i söder.

Sundre


Lämningarna är otydliga men spännande. Den medeltida prästgården norra kortsida är gemensam med bogårdsmuren i sydvästra hörnet och utanför densamma kan man ana grundmurarna i gräset. Tydligaste lämningen är en bevarad mellanvägg, med en rundbågig portal, som nu fungerar som yttervägg i en liten stallbyggnad.

Fakta/läs mer
Bokverket ”Sveriges kyrkor



Klimatsmart comeback i Landskrona

Moderna tiden, Övriga Sverige, Vägar och spår Posted on Fri, April 30, 2021 09:41:52

I höstas hände det. Något som jag dittills bara gjort utomlands genomfördes nu i Sverige. Jag åkte trådbuss! Märkligt nog finns det bara en enda linje i landet – i Landskrona.

Trådbussen i den skånska staden tillkom när järnvägsstationen flyttades utanför centrum när Västkustbanan fick en ny sträckning. Den cirka 3 kilometer långa linjen mellan stationen och Skeppsbron invigdes 2003, och det sägs att man valde trådbuss bland annat för att den ger en viss koppling till järnvägstrafik.

På väg till stationen i oktober 2020.

Trådbussen är långt ifrån en ny företeelse. Den utvecklades redan kring sekelskiftet 1900 och från början av 1940-talet till mitten av 1960-talet fanns det ett tiotal linjer i Stockholm och två i Göteborg. Den klimatsmarta lösningen borde på nytt kunna utnyttjas i våra städer. Enligt en utredning från Stockholms handelskammare är trådbuss betydligt billigare och miljövänligare än spårvagn.

Fakta/läs mer
Andersson & Johansson: ”Trådbuss Landskrona: om trådbussens återkomst i Sverige”, Trivector, 2005

Läs om den medeltida stadsmuren i Landskrona
Läs om trådlastbilarna som rullade i Stockholm



Straffångarnas anonyma gravar

Kyrkligt/religion, Nyare tiden, Övriga Sverige Posted on Tue, April 20, 2021 10:10:42

Fångarna arbetade i stenbrottet. De som avled under strafftiden begravdes i anonyma gravar. Robben Island i Sydafrika? Djävulsön i Franska Guyana? Gulag i Sovjetunionen? Nej, Borghamn i Östergötland för bara lite mer än hundra år sedan.

Brytningen av kalkstenen på Ombergs norra sida drog i gång i mitten av 1100-talet i samband med bygget av Alvastra kloster. Mest omfattande var verksamheten under 1800-talet med bygget av Göta kanal och Karlsborgs fästning, men brytningen pågår fortfarande.

År 1842 tog straffregementet Kronoarbetskåren över verksamheten. Omkring 100 straffångar arbetade samtidigt i brottet. Det var soldater dömda för lindriga brott, livstidsdömda mellan benådning och frigivning, samt så kallade lösdrivare. Straffarbetet pågick i drygt 50 år, fram till 1894.

Borghamn är idag en idyll med den gamla utskeppningshamnen och kasernerna vid Vätterns strand. Ett åttiotal av straffångarna blev kvar på platsen för evigt. De begravdes i anonyma gravar på den så kallade Bockakyrkogården. Ett enkelt kors och de knappt märkbara kullarna minner om en annan syn på brott och straff.

Fakta/läs mer
Upplev Vadstena: ”Sten födde Borghamn
Kulturarv Östergötland: ”Bockakyrkogården

Besök även närbelägna Rogslösa kyrka och beskåda den så kallade liktrappan.



Next »