Mats Areskoug – Oskyltat

Det brutala dubbelmordet på torpet Rävudden

Nyare tiden, Övriga Sverige Posted by Mats Areskoug Thu, September 16, 2021 09:37:27

Post- och Inrikes Tidningar rapporterade den 18 november 1884:

”I närheten av Flisby järnvägsstation, på lägenheten Rävudden under hemmanet Bröttjehaga, bodde sedan flera år tillbaka ringkarlen Anders Blomqvist och hans hustru Hedvig Blomqvist, bägge nära sjuttioåriga. De åldriga makarna, som befann sig i jämförelsevis goda ekonomiska förhållanden idkade handel med livsförnödenheter, som de i bygden köpte och sålde, det senare i huvudsak till arbetare vid den närbelägna betydande tändsticksfabriken i Anneberg.

Under måndagen i förra veckan var makarna senast synliga i trakten, men på tisdagen och onsdagen sågs de inte av de närmaste grannarna, som trodde att de gamla var ute på vandring. På torsdagen började man ana oråd, varför man skaffade sig inträde i den låsta byggnaden. Där mötte en fasansfull syn.” (Min översättning till ”modern” svenska.)

Natten till tisdag den 11 november mördades det äldre paret i den egna sängen. De hade brutalt slagits ihjäl, deras huvuden var täckta med levrat blod. Mordvapnet – en cirka 60 centimeter lång vedklabbe – stod stod kvar vid sängen. Från hemmet saknades pengar och ett fickur i silver.

Kronolänsman Christian Wallander konstaterade dessutom i sin rapport att mördaren varit ensam och hade fått natthärbärge hos makarna i torpet. Att personen avsett att stjäla och sedan av någon anledning begått morden, och låst ytterdörren efter dådet.

En man som drivit runt i trakten vid tidpunkten greps. Han hade blodstänk på kläderna och motsägelsefulla svar på polisens frågor – men friades i rätten. Fyra år efter dubbelmordet häktades en annan man, men inte heller han kunde bindas till brottet.

Torpet är borta sedan länge, men Sven-Adolf Pettersson på Bröttjehaga gård lät resa en enkel minnessten på platsen (kartkoordinater 57.77495, 14.84288). På stenen hänvisas bland annat till Fjärde Moseboken: ”Likaså om han slår den andre med ett träredskap som går att döda med, och döden följer, då är han en mördare, och en mördare skall straffas med döden.” Så skedde inte den här gången för 140 år sedan.

Fakta/läs mer:
Hendel Äng: ”Dubbelmordet i Flisby” i ”Då och nu i Nässjöbygden 1984”.

Comments(0) https://www.oskyltat.se/?p=447

Muhammed eller inte Muhammed – det är frågan

Gotland, Kyrkligt/religion, Nyare tiden Posted by Mats Areskoug Tue, August 31, 2021 08:02:07

Bilder av profeten Muhammed är inte så ovanliga som man kanske lockades att tro under striden om de så kallade Muhammedkarikatyrerna i början av 2000-talet. Att han dyker upp på en vägg i en kyrka är dock lite oväntat.

När kyrkan i Gothem på östra Gotland restaurerades 1949–50 upptäcktes en mängd överkalkade äldre målningar. Bland annat en stor bild av den helige Kristoffer bärande Jesusbarnet. Kristoffer flankeras av en påve (papa) och en Muhammed (Mahomet) – de två största hoten mot ”den rätta” protestantiska tron. Även Kristofferlegendens eremit får vara med på ett hörn.

Expertisen är dock långt ifrån enig om det är profeten som avbildats. Undersökningar visar att målningen sannolikt gjorts 1673, en tid då det Osmanska riket närmade sig zenit. Stormakten styrdes 1648–87 sultanen Muhammed IV och det skulle kunna vara han som avbildats som hotet. I samtida psalmböcker varnas dessutom för ”påvens och turkens mord”. Vän av ordning undrar då om inte även dåtida påven Clemens X ska hängas ut som ett hot.

Vad konstnären och/eller beställaren avsett är svårt att avgöra så här 350 år efteråt. Det får bli upp till betraktaren.

Fakta/läs mer
Armin Tuulse: ”Katolsk och protestantiskt i Sveriges och Danmarks kyrkomålningar” i ”Fornvännen”, 1961.
Erland Lagerlöf: ”Kyrkor på Gotland: Kräkling setting: tillägg och rättelser samt register till band IV”, 1964.
Åke G Sjöberg: ”Mahomet i Gothem och den turkiske månen i Linde” i ”Byggnadshyttan på Gotland 2005–2006”, 2007.
Lars Bäckman: ”Kyrkjakten – 17 gotländska kyrkor att besöka och uppleva”, Svenska kyrkan, 2015.

Comments(0) https://www.oskyltat.se/?p=443

Oljan sipprar i Dalarna

Bergslagen, Moderna tiden, Övriga Sverige Posted by Mats Areskoug Sun, August 15, 2021 10:35:21

Kalkbrytning och råolja – kan det bli värre i detta klimatångestens tidevarv? I Solberga norr om Rättvik hittar du båda på samma plats.

Sedan 1800-talet har det borrats efter olja och gas i Siljansringen, resterna av den krater som uppstod efter ett meteoritnedslag för cirka 370 miljoner år sedan. Någon kommersiell framgång har det dock inte blivit. Bättre har det gått för kalkindustrin i området.

Kalkbrottet i Solberga (kartkoordinater 60.98368, 15.21661) öppnades 1937 och verksamheten pågick fram till 1963. Kalken skickades till järnbruk i Bergslagen och massafabriker vid Norrlandskusten. I början av 1960-talet borrades ett antal 100–150 meter djupa hål för att undersöka förekomsten av kalk på lägre nivåer. Vid några av borrningarna påträffade man olja.

Utöver den suggestiva miljön bjuder det övergivna stenbrottet på både botaniska och geologiska sevärdheter. I den norra delen av huvudbrottet sipprar fortfarande olja ur de gamla borrhålen. Inget större klimathot och unikt i Sverige.

Läs om
Tvären – kratern mellan Nyköping och Trosa
Meteoritnedslaget i Härjedalen
Oljeutvinningen på Gotland
Kalklinbanan till Köping

Comments(2) https://www.oskyltat.se/?p=436

Nytt uppdrag för hangaren i Lindarängen

Hela hus, Moderna tiden, Storstockholm Posted by Mats Areskoug Thu, July 01, 2021 09:47:48

Runt 1920 anlades en flyghamn i Lindarängen vid Värtan i nordöstra Stockholm. 1921 öppnades en utrikeslinje till Reval i Estland. (Bland dem som startade och landade på Värtan var nazisten och trafikpiloten Hermann Göring.) 1933 var det dags för en inrikeslinje – till Tingstäde träsk på norra Gotland.

Trafiken ökade fram till 1936 då Bromma flygplats öppnade, men flygningarna fortsatte fram till 1952. Efter att reguljärflyget flyttat var det privat-, skol- och ambulansplan som utnyttjade Lindarängen.

Flyghamnen i Lindarängen 1936. Den bevarade hangaren till vänster. Foto: Oscar Bladh/Stadsmuseet i Stockholm

Kvar från flygepoken är den ståtliga hangaren (kartkoordinater 59.33951, 18.12854) från 1931, ritad av Sven Markelius. På grund av utfyllnader i hamnen ligger den idag en bra bit från vattnet. Byggnaden är ”blåklassad” och byggnadsminnesförklarad vilket bland annat innebär att den inte får rivas eller byggas om utvändigt. Det senaste decenniet har hangaren använts som förvaringsplats för containrar i hamnen, men efter att den nya storhamnen Norvik i Nynäshamn invigdes har den stått tom.

Officiella Stockholmskartan 1954 visar flyghamnen innan utfyllnaden av hamnen.

Om allt går som planerat kommer ett nytt bostadsområde växa fram i Lindarängen, byggstart omkring 2025. Den gamla hangaren kommer att användas under byggtiden, men det är oklart vad den kommer att få för funktion när allt är klart. Varför inte som ishall?

Fram till 1938 var hangaren huvudstadens inomhusarena för issporter med bland annat flera SM-finaler i ishockey.

Läs om de gamla flygfälten Skarpnäck, Tullinge och Barkarby.

Slut på vårterminen. Oskyltat återkommer i mitten av augusti. Trevlig sommar!

Comments(0) https://www.oskyltat.se/?p=429

Viborg – den fjärde svenska stadsmuren

Forn- och medeltid, Militärt, Övriga Sverige Posted by Mats Areskoug Sun, June 20, 2021 21:13:23

Det har hänt två gånger tidigare att bloggen tagit upp en plats utanför dagens Sverige: Nya Sverige i Delaware och svenska staden Nyen i dagens Ryssland. Nu är det dags för den medeltida stadsmuren i Viborg.

Fyra svenska medeltidsstäder hade stadsmur: Stockholm, Visby, Kalmar och Viborg. Ytterligare tre städer inom dagens gränser: Malmö, Åhus och Landskrona. Många städer hade någon form av stadsvall och senare under stormaktstiden byggdes kraftiga befästningar runt flera städer.

Den svenska staden Viborg fick sina privilegier 1403 efter att ha vuxit upp kring den drygt hundra år äldre borgen. Efter att hjältekonungen Karl XII gått vilse i öster blev staden rysk vid freden i Nystad 1721. Viborg blev finländsk 1917 vid landets självständighet och sedan sovjetisk vid freden i Moskva 1940.

På 1470-talet började man bygga en mur runt staden. Den var cirka 2 kilometer lång, 5–6 meter hög, 2 meter tjock och hade 10 torn. Muren blev dock snabbt omodern och började redan på 1500-talet att ersättas av kraftfullare försvarsverk. Torn revs, lämnades att förfalla eller fick nya uppgifter. Muren kom på en del ställen att ingå i de nya försvarsvallarna. De sista fåtaliga resterna revs på 1860-talet. Idag återstår bara Rådstornet, som fick sitt namn av att det finansierades och underhölls av stadens råd. Den nedre delen av tornet är medeltida. Efter militärtjänsten har det bland annat fungerat som klocktorn för den närbelägna finska kyrkan.

Viborg borde kunna vara en turiststad i världsklass med sin långa och spännande historia, medeltida borg, kyrkoruiner, läget vid vattnet, samt närheten till den finländska gränsen och till mångmiljonstaden S:t Petersburg. Vid mitt besök våren 2018 visade dock staden upp ett helt annat ansikte. Gamla stan saknade såväl människor som affärer och näringsställen. De gamla ruinerna var vackra – de från 1900-talet var inte lika tilltalande.

Fakta/läs mer
Johan Wilhelm Ruth; ”Viborgs stads historia”, 1906
Gardberg & Welin: ”Wiborg – en stad i sten”, Schildts, 1996
Neuvonen mfl: ”Vyborg – town guide”, Rakennustieto Oy, 1999
Kari Tarkiainen: ”Sveriges Österland”, Atlantis, 2008

Comments(0) https://www.oskyltat.se/?p=423

Bana 1 i Sverige

Moderna tiden, Övriga Sverige, Sport Posted by Mats Areskoug Thu, June 10, 2021 06:47:31

Sommaren är här och med sol, bad och grillning – och det kan vara lätt att glömma bort att hålla kroppen i trim. Varför inte ett parti minigolf innan afterbeachen?

Garnet Carter i Tennesse i USA betraktas som minigolfens uppfinnare efter att han 1927 anlagt en bana vid sitt hotell och sedan fått patent på idén. Golfspel på miniatyrbanor existerade dock flera år tidigare på olika platser i världen.

1903 grundades Kronprinsessan Victorias kustsanatorium i Vejbystrand i nordvästra Skåne, ett sanatorium inriktat på barn och ungdomar. Överläkaren Ernst Lindahl anlade 1930 en minigolfbana i skogsbrynet bakom sjukhuset för att sysselsätta patienterna. Troligen fick han idén via kontakter i Tyskland och banan blev den första i Sverige.

Vykort från 1938 utgivet av Aero Materiel AB.

När tuberkulosen tvingades tillbaka kom andra patientgrupper till anläggningen. 1987 upphörde sjukhuset och efter några år som flyktingförläggning och vandrarhem rymmer huvudbyggnaden nu bland annat ett vård- och omsorgsboende.

Den gamla minigolfbanan ”återupptäcktes” och ställdes i ordning i början av 2000-talet när ett museum om sjukvårdsverksamheten öppnades i ett annex. Banorna är lite mindre än de du hittar på campingplatsen och bitvis slitna, men fullt spelbara efter drygt 90 år.

Läs även blogginäggen
Varningsskyltar för golfspel
Fairway, ruff, green och kogg

Comments(0) https://www.oskyltat.se/?p=418

Mannen i pyramiden i Småland

Moderna tiden, Övriga Sverige Posted by Mats Areskoug Tue, June 01, 2021 08:12:23

Det är väl mänskligt att man vill bli ihågkommen efter sin död. Redan de gamla faraonerna byggde ståtliga pyramider och varför ska en slottsherre i Småland vara sämre.

Baronen Malte Liewen Stierngranat (1871–1960) gjorde allt för att bli känd och viktigast av allt inte glömd. Att bli odödlig är dock inte helt gratis, men så länge det finns förmögna kvinnor är det mesta möjligt.

Istället för att ta över barndomshemmet, herrgården Nobynäs, i Aneby drog han till USA och minglade. Köpte en ingenjörstitel, bröt något äktenskapslöfte, satt i fängelse och gifte sig rikt.

Väl hemma lät Malte 1915 uppföra Stjärneborgs slott vid sjön Ralången. Slottet ritades av arkitekt Torben Grut, mannen bakom bland annat Olympiastadion i Stockholm. Malte lärde känna en del av tidens stora svenska konstnärer och införskaffade en del av deras verk. Vid Stjärneborg ordnade han bland annat en egen station vid nuvarande Södra stambanan och ett hembygds- och konstmuseum.

Sedan gällde det livet efter döden. Malte ligger begravd i en gravkammare i en pyramid på slottets ägor. Kammaren lär vara utformad som ett gotiskt kapell med målningar som visar Maltes liv och en antavla som visar hans släktskap med Gustav Vasa. (I pyramiden vilar även den första rika hustrun och deras två barn, samt en svärson.)

Fakta/läs mer
Stjärneborgs museer
Göran Engström: ”Malte Liewen Stierngranat – mannen som gjorde vad som föll honom in”, Föreningen Stierngranats museer, 2010
Roland Classon: ”En märklig man och hans liv” i Helsingborgs Dagblad den 27 augusti 2012

Fotnot: Undertecknad bloggare hävdar att kan är släkt med den danske vikingakungen Harald Blåtand, men önskar få sin aska strödd i havet utanför Visby.

Comments(0) https://www.oskyltat.se/?p=413

Flyttfåglarna från gamla Klara

Moderna tiden, Storstockholm Posted by Mats Areskoug Thu, May 20, 2021 08:31:52

I samband med uppsnyggningen av Klarakvarteren på Norrmalm lämnade flera tidningar centrala Stockholm. Svenska Dagbladet flyttade till Marieberg på Kungsholmen 1962 och två år senare följde Dagens Nyheter och Expressen efter. Med följde några fåglar av sten.

SvD:s sista adress var Karduansmakargatan 11, DN och Expressen huserade i kvarteret Sköldpaddan (som omgavs av Klara södra och västra kyrkogata, Karduansmakargatan samt Herkulesgatan). Byggnaderna med redaktionerna i City är utplånade. Några fåglar kunde dock rädda sig och nu lever de ett undanskymt liv i Marieberg.

Dagens Nyheter kom till Klara västra kyrkogata 6 1901 och fram till 1923 pryddes entréns överdel av Oden flankerad av sina korpar Hugin och Munin. 1977 sattes fåglarna upp i Marieberg i den lilla parken bakom DN-skrapan, var Oden befinner sig är oklart. (På muren mellan parken och Rålambshovsvägen sitter två andra konstverk från DN-huset räddade undan grävskoporna.)

Dagens Nyheters redaktion med Oden och korpar över entrén. Detalj ur vykort/Stockholms stadsmuseum

Svenska Dagbladets redaktion låg 1897–1915 på Klara södra kyrkogata 6. Ingången pryddes av en uggla som fick sitta kvar till 1962 då huset revs. Ugglan flyttade till Marieberg och idag finns den på fasaden vid Gjörwellsgatan 26.

Svenska Dagbladets redaktion 1905 med ugglan över entrén till höger. Okänd fotograf/Stockholms stadsmuseum

Aftonbladet höll ut i Klara till 1989. Enda minnet av alla tidningsredaktionerna är Stockholms-Tidningens ståtliga klocka i hörnet Vattugatan-Klara södra kyrkogata, placerad på en byggnad från 1990.

Fakta/läs mer
Thorstenson & Gustafsson (red): ”Huset som aldrig sover”, Dagens Nyheter, 1959
SvD 15 maj 2017: ”När murvlar och blysättare regerade i Klara”

Comments(0) https://www.oskyltat.se/?p=406

Oskyltat

Välkommen till Oskyltat!