Blog Image

Oskyltat

Välkommen till Oskyltat!

På bloggen Oskyltat hittar du sevärdheterna du inte visste att du ville se – de som sällan är utmärkta med en skylt. Oskyltat är en direkt fortsättning på bloggen Osevärdheter som jag 2010–2017 hade hos Dagens Nyheter. De 235 inläggen hos DN är fortfarande tillgängliga. De första tio årens inlägg hittar du på denna samlingssida, perfekt när du letar utflykter i Sverige. Oskyltat finns även som grupp på Facebook.

Hör gärna av er med synpunkter och förslag. Sprid länken till bloggen och dela inläggen på Facebook. Jag gör detta i första hand för min egen skull, men det är alltid roligare om det finns någon som tar del av vad man skriver.

Mats Areskoug
areskoug(at)telia.com

Storsvenska minnen i Tyskland

Europa, Militärt, Nyare tiden Posted on Mon, June 30, 2025 13:39:53

Under krig ockuperas städer och landområden hit och dit. Vi gör det enkelt för oss och går efter fredsöverenskommelserna som reglerat vilket land som besitter vad.

I norra Tyskland och Polen finns flera städer som var en del av stormaktstidens Sverige. Men strunta i Wismar, Stralsund, Greifswald och Stettin i sommar. Bege dig istället till lilla Stade i Niedersachsen och kolla in svenskminnen.

Westfaliska freden 1648 var rena lottovinsten för Sverige som utvidgades med flera områden. Ett av dessa låg mellan floderna Elbe och Weser ut mot Tyska bukten och fick namnet Bremen-Verden efter biskopsdömet och stiftet som kom att ingå. Området var ungefär dubbelt så stort som Blekinge och styrdes från Stade eftersom Bremen stod utanför uppgörelsen.

Stade, med sina nästan 50 000 invånare, är en idyll med många välbevarade gamla byggnader innanför vallgraven. Rådhuset i barockstil från 1667 pryds av det svenska riksvapnet. Vid Alter Hafen (gamla hamnen) finns Schwedenspeicher (Svenska magasinet) med Karl XII:s namnchiffer.

Svenska riksvapnet på Rådhuset.

Gamla hamnen med Svenska magasinet till höger.

Just Karl XII:s fall i Norge innebar slutet för Sverige i Stade. Vid freden i Stockholm 1719 avträddes till Bremen-Verden till furstendömet Hannover. Sök ”tröst” i Svenska magasinet som numer rymmer stadsmuseet. I rådhusets källare finns naturligtvis en Ratskeller som serverar genuin och mättande tysk mat.

Fakta/läs mer
Ulf Sundberg: ”Svenska freder och stillestånd 1249–1814”, Arete, 1997.

Näringsriktig tysk mat på Ratskeller i Stade.



75 år sedan katastrofen med vikingaskeppet

Europa, Moderna tiden, Södermanland Posted on Sun, June 15, 2025 16:17:31

Vikingatiden var full av våghalsar som begav sig långt, långt bort. Leif Eriksson, som tog sig till Nordamerika, och Ingvar den vittfarne, som kanske nådde ända till Kaspiska havet, är två av de mest omskrivna. Men som Jack Werner skriver i den utmärkta boken ”Berättelsen om Ormen Friske”: ”Fler fartyg har lämnat hamn än återvänt.” Hur många vikingaskepp gick under för varje som kom fram? Det senaste stora skeppsbrottet med ett ”långskepp” inträffade för jämnt 75 år sedan då 15 sentida svenska vikingar dog.

”Ormen Friske” byggdes 1949 av medlemmar i Frisksportförbundet vid organisationens högborg, Stensunds slott utanför Trosa. Efter att ha deltagit i diverse jippon under det första året var skeppet vid midsommartid 1950 på väg till en sjöfartsmässa i Rotterdam.

Efter att ha seglat längs med Östersjökusten och passerat genom Kielkanalen fick vikingarna bogserhjälp ut i Tyska bukten. Där överraskades man av en kraftig storm som bildats så snabbt att även väderlekstjänsterna missat den.

Efter andra världskriget hade den tyska ön Helgoland förvandlats till ett övningsfält utan befolkning där västmakterna tränade bombfällning. Just de här dagarna bombade amerikanskt flyg. Även de fiskare som var ute till havs överraskades av stormen och många av dem sökte sig till Helgoland tog skydd i en bunker vid hamnen, väl medvetna om bombfällningarna. Några av fiskarna hade sett ”Ormen Friske” strax utanför Helgoland. Kanske var svenskarna på väg mot nödhamnen när de överraskades av bombanfallet. Senare hittades en flaskpost med meddelandet ”Hjälp! Ormen Friske! Bombardemang!”.

Skeppet gick under med man och allt. Vrakdelar och kroppar flöt i land. Sju av de 15 vikingarna hittades aldrig. Genast började diskussionen om orsaken till katastrofen och enkelt sagt så bildades två läger som fortfarande står kvar:
• Skeppet var ett fuskbygge och vikingarna ombord landkrabbor som dessutom var kraftlösa vegetarianer.
• Olyckan hade orsakats av en oförutsägbar och kraftig storm i kombination med bombningarna som hindrade skeppet att söka nödhamn.

En viktig del i Jack Werners bok är den om Utrikesdepartementets usla hantering av katastrofen. Mycket påminner om agerandet efter tsunamin 2004. Dessutom utreddes aldrig orsaken till skeppsbrottet. Vrakdelarna undersöktes inte – inte heller flaskposten.

Minnesstenar restes vid Stensunds sunds slott och vid kyrkan på den tyska ön Pellworm där vrakrester flutit i land. En stor del av akterskeppet blev en sorts turistattraktion vid ett kafé på ön. Enligt uppgifter till Jack Werner bröts det ned av väder och vind och slängdes i slutet av 1980-talet.

Fakta/läs mer
• Martin Braun: ”Ormen Friskes förlisning klarlagd efter 54 år: Konstruktions- och byggfel i kölen var dödsdom redan vid små vågor”, 2004.
• Susanna Allesson Nyberg: ”Tragedin Ormen Friske 1950”, Sjöhistoriska museet.
• Jack Werner: ”Berättelsen om Ormen Friske”, Albert Bonniers, 2022.

Resterna av akterskeppet som sevärdhet på ön Pellworm. Vykort från Th. Thomsen-Verlag i Flensburg.

Minnesstenen vid Stensunds slott.



Placebo-källan i Tyringe

Djur och natur, Kurorter, Moderna tiden, Skåne Posted on Sun, June 01, 2025 17:26:59

Området med lövskog kring den naturliga källan är mycket vackert och det är lätt att förstå att den fick namnet Paradiskällan. Men bättre skulle det bli!

Vackert vatten.

År 1907 startade Tyringe badanstalt och sanatorium i nuvarande Hässleholms kommun, en efterföljare till kortlivade Tyringe vattenkuranstalt. Brunnsdrickning ingick inte i de mirakelkurer som erbjöds gästerna, men Paradiskällan lockade med sitt friska vatten och vackra natur. Gästerna tog gärna en promenad för att bli botade. Vattnet var så friskt och helande att man ansåg att det måste innehålla radium. Källan döptes om till Radiumkällan.

Så småningom kom vetenskapen fram till att radium kanske inte var så nyttigt. (Grundämnets upptäckare Marie Curie dog på grund av den strålning hon utsatts för i sitt laboratorium.) Tur då att vattnet i Tyringe antagligen inte innehåller något radium. Källan har dessutom använts för den kommunala vattenförsörjningen.

Frisk eller lite krasslig, den vackra platsen är väl värt ett besök (kartkoordinater 56.15387, 13.61087). Missa inte heller Tyringe kurhotell – den moderna arvtagaren huserar i den ståtliga byggnaden från början av förra seklet.

Fakta/läs mer
Leif Carserud: ”Geologiska sevärdheter i Skåne II”, 1994.
Björn Lindeke: ”Radiumvatten – från beprövad oerfarenhet till vetenskap” i Kemivärlden Biotech med Kemisk Tidskrift. Nr 3 Maj 2017.

Tyringe badsanatorium 1948. Foto: Bruno Sörwing/Nordiska museet/CC BY-SA 4.0.



Vackra kurvor på Södertörn

Södermanland, Storstockholm, Vägar och spår Posted on Thu, May 15, 2025 06:00:35

Finns det något härligare än en kurvig väg efter att man plockat fram motorcykeln från vinterförvaringen? Att lägga ned hojen åt höger och vänster och dra på där det är rakt. Vårkänsla!

Runt om i landet dras mc-förare till slingerbultarna. (Enligt Akademiens ordbok var det 1945 som ordet dök upp i betydelsen slingrande väg.) Den mest kända i Stockholms närhet är väg 257 mellan Tungelsta och Rosenhill på Södertörn. Cirka 15 kilometer med åtskilliga kurvor och backar.

Sträckan är dock olycksdrabbad, speciellt så här års när förarna är lite ringrostiga. Flera åtgärder har vidtagits: Hastigheten har sänkts, rejäla vägräcken har satts upp och mittremsan har räfflats. Det viktigaste är naturligtvis att inte överskatta sig själv som förare, men även om man tar det lugnt med bil så ”pirrar” det lite i magen.

Ta det lite lugnt!



När kineserna lurade skjortan av Kalmar

Moderna tiden, Småland Posted on Wed, April 30, 2025 06:48:08

Det är inte alltid det blir som man har tänkt sig. Fråga kommunpolitikerna i Skellefteå – eller i Kalmar.

Sensommaren 2006 var saken klar. Den kinesiske affärsmannen ”Mr Luo” skulle göra en miljardinvestering i Kalmar. Ett kinesiskt handelscentrum skulle etableras i den norra delen av staden där Nordchoklad legat fram till 1998. Näringsminister Maud Olofsson (C) var med och tog det första spadtaget. Kommunen hoppades på 800 nya arbetstillfällen och högskolan startade en kurs i kinesiska.

Ett av få minnen från chokladtiden.

Drömmen gick i kras efter bara två år. Det visade sig att affärsidén var att lura kinesiska affärsmän att investera stora summor i utbyte mot permanent uppehållstillstånd i Sverige. Upplägget var omöjligt (olagligt) och Fanerdun Group AB gick i konkurs. Den gamla chokladfabriken revs.

Några grundmurar finns kvar.

Allts om återstår är en gigantisk ödetomt med ungskog, asfaltsytor och några grundmurar. Det är tänkt att platsen ska bli en del av den växande stadsdelen Snurrom, men detaljplanen har överklagats. En tid till finns det möjlighet att på plats bokstavligen uppleva känslan av grusade förhoppningar. Det bidde inte ens en tummetott – men ibland måste man å andra sidan våga satsa.

Fakta/läs mer
Agneta Gustavsson: ”Tio år efter Fanerdunskandalen – Kinafebern som drabbade Kalmar”, SVT den 1 november 2016.
Kalmar kommun: ”Förslag till ny detaljplan för del av Kläckeberga 10:1, 10:10 samt del av Krafslösa 2:4 och 5:1

En öde plats i Snurrom.



Orsa kompani lovar ingenting bestämt

Dalarna, Hela hus, Militärt, Nyare tiden Posted on Tue, April 15, 2025 06:40:33

I september 1894 var Orsa kompani, en del av Dalregementet (nu I 13), på väg hem från en övning på Rommehed. Övernattning skulle göras intill gästgiveriet Komtillmåtta vid Gagnef.

Soldater blir törstiga av att marschera och befälen befarade att det skulle supas till under uppehållet. Vid uppställningen avkrävde därför kompanichefen ett nykterhetslöfte av sina mannar. Men, man ska inte lova något man inte garanterat kan hålla.

Fram stiger korpral Jonas Jonsson Gifting och yttrar de nu bevingade orden: ”Kapten, Orsa kompani lovar ingenting bestämt”. Det är i alla fall så som historien brukar berättas. Ett alternativ som förts fram är att det var korpral Hans Persson Snickare som förde soldaternas talan. Det är dock Gifting som står staty i Orsa.

Hur gick det då med nykterheten? När bönerna skulle läsas under kvällens korum var det ingen som vågade. Till sist leddes en soldat Hägg fram, stöttad av två kamrater och sade ”Herren – välsigne oss – och – därmed jämt”. Sant, eller inte, men även de orden borde ha fått vingar.

Minst lika spännande är namnet Komtillmåtta. Det förekommer på ytterligare en gammal krog – vid landsvägen mellan Eksjö och Vetlanda. Där framförs tolkningen att namnet är en uppmaning till måttlighet vad gäller mat och dryck. Något som tydligen inte fungerar i Dalarna…

Krogrörelsen på Komtillmåtta i Gagnef har anor minst tillbaka till 1600-talet. Nuvarande huvudbyggnaden uppfördes på 1880-talet. En äldre krogbyggnad revs på 1930-talet. Gästgiveriet drevs fram till 1958. (Kartkoordinater 60.56144, 15.10494)

Fakta/läs mer
Dagens Nyheter den 13 september 1920 och 3 september 1985.
Jenny Ameziane: ”Kring Eksjö stad. Landskap och bebyggelse ur ett långtidsperspektiv”, Jönköpings läns museum, 2008.

Komtillmåtta hösten 2024.



Första järnvägen – på ”nytt” spår

Nyare tiden, Vägar och spår, Värmland Posted on Tue, April 01, 2025 06:57:22

Den 5 maj 1849 var det äntligen dags. Spaden sattes i jorden för Sveriges första järnväg för allmän trafik och redan efter fyra månader kunde hjältekonungen Oskar I inviga Frykstad-Clara Elfs jernväg.

Banan var åtta kilometer lång och fungerade som en länk mellan båttrafiken på Frykensjöarna och Klarälven. Ändhållplatser var bryggorna i Fryksta respektive Lyckan. Fram till 1856 var det riktiga hästkrafter som gällde och banan blev därmed inte först i landet med loktrafik.

Loket ”Fryckstad” med vagnar vid bryggan i Fryksta 1860. Foto: Järnvägsmuseet/PDM 1.0.

Allt rullade på till 1871. Förutom passagerare var det järn, jordbruks- och skogsprodukter som fraktades. Slutet kom när Fryksta kopplades samman med Nordvästra stambanan i Kil.

Vid platsen för det första spadtaget lades nio meter originalräls ut vid 100-årsjubileet 1949. Vid rälsen står en plåtsiluett föreställande ”Fryckstad”, det första loket. (Kartkoordinater 59.51203, 13.39031)

Siluett på spår.



Herdens skydd på alvaret

Nyare tiden, Öland, Ruiner Posted on Sat, March 15, 2025 08:02:35

Det är mer eller mindre en skandal. Först nästan 15 år efter bloggens start kommer ett inlägg om Öland. Som gotlänning har man fullt upp med sin egen ö och avsaknaden av en färjeförbindelse mellan öarna gör inte saken bättre.

Stora alvaret på Öland är en mäktig upplevelse när man lämnar vägen och beger sig ut till fots på den flacka hällmarken. Horisonten är fri åt alla håll. Underbart vid vackert väder, men det är lätt att förstå utsattheten vid motsatsen.

Förutom sällsynta växter och djur är Stora alvaret fullt av spår efter tusentals år av mänsklig aktivitet. En ”unik” lämning är fårvaktarkojorna. Kojorna fungerade som enkla väderskydd för byns gemensamma herde. Väggarna är kallmurade med de stenar som fanns tillgängliga på platsen. Något tak lades aldrig.

Funktionen med en gemensam herde uppstod vid radbyarnas tillkomst i början av medeltiden. Från morgon till kväll vallade han eller hon de olika bybornas djur. På Öland finns byherdar skriftligt dokumenterade från tidigt 1600-tal, men de har antagligen funnits långt tidigare än så. De blev kvar en bit in på 1900-talet.

En inventering gjord av Länsstyrelsen i Kalmar 1997–98 lokaliserade 28 fårvaktarkojor – alla mer eller mindre raserade. Med bra på fötterna, och lite vighet vid stenmurarna, är det en fin promenad till kojan strax söder om Möckelmossen (kartkoordinater 56.51939, 16.53687). Möckelmossen är dessutom en utmärkt plats att skåda fåglar.

Fakta/läs mer
Lennart Nilsson & Mikael Nilsson: ”Vägar och vaktarkojor. En kulturhistorisk inventering av naturvårdsområdena på Stora alvaret”, Länsstyrelsen i Kalmar län, 1999.



Next »