Blog Image

Oskyltat

Välkommen till Oskyltat!

På bloggen Oskyltat hittar du sevärdheterna du inte visste att du ville se – de som sällan är utmärkta med en skylt. Oskyltat är en direkt fortsättning på bloggen Osevärdheter som jag 2010–2017 hade hos Dagens Nyheter. De 235 inläggen hos DN är fortfarande tillgängliga. De första tio årens inlägg hittar du på denna samlingssida, perfekt när du letar utflykter i Sverige. Oskyltat finns även som grupp på Facebook.

Hör gärna av er med synpunkter och förslag. Sprid länken till bloggen och dela inläggen på Facebook. Jag gör detta i första hand för min egen skull, men det är alltid roligare om det finns någon som tar del av vad man skriver.

Mats Areskoug
areskoug(at)telia.com

Stenhårt försvar i Göteborg

Militärt, Nyare tiden, Ruiner, Västsverige Posted on Fri, September 09, 2022 07:00:39

Göteborg anlades 1621 av hjältekonungen Gustav II Adolf som Sveriges fasta punkt i väst. Med de stygga danskarna och norrmännen runt hörnet (i Halland respektive Bohuslän) såg kungen till att staden fick starkast möjliga försvar. Det ordnades med vallgravar, bastioner, kasematter, skansar och mycket annat.

Karta av Kiettel Klasson 1644. 

Så småningom blev de angränsande landskapen svenska och grannarna godare. Befästningsverken själva blev omoderna och 1807 började de raseras. Några lämningar finns dock kvar. Ståtligast innanför vallgraven är bastionen Carolus Undecimus Rex (kung Karl XI) vid Kungsgatans västra ände.

Betydligt mer spännande är de två underjordiska lämningarna som man kan beskåda helt gratis! (Vill du betala så finns det guidade turer i bastionernas innandöme.)

I garaget på Sahlgrensgatan 4 återfinns bakom en glasruta till höger efter nedfarten en orillon (rundat hörn) från bastionen Carolus Dux (efter hertig Karl Filip, son till Karl IX). Längst ned i Bopalatset på Kungstorget hittar du en mur från bastionen Johannes Dux (efter hertig Johan, som till Johan III).

Murarna stod pall. Göteborg har inte intagits under sina 400 år.

Läs även på bloggenom Göteborgs närmsta föregångare, Nya Lödöse.

Fakta/läs mer
Stig Roth: ”Göteborgs uppkomst och äldre historia”, Göteborgs hembygdsförbund och Göteborgs historiska museum, 1976.
Tomas Andersson: ”Pålad stad. Berättelser om Göteborg från början till nu”, Riksantikvarieämbetet, 2003.
Ted Knapp: ”Längs Göteborgs kuster, kajer och kanaler”, Tre böcker, 2009.

Hertig Karl Filip i ett garage.
Hertig Johan på bio.


Sagan om de två tornen

Kyrkligt/religion, Moderna tiden, Skåne Posted on Tue, August 30, 2022 08:45:18

Skånska Maglarp kan stoltsera med två före detta torn. Här fanns världens största vindkraftverk. Här fanns en modern kyrka som församlingen tröttnade på.

Under slutet av 1800-talet kände många församlingar i Sverige att det var dags att se om sitt hus. Den gamla kyrkan var för omodern, för liten, för mörk eller kanske för trasig. Här skulle byggas nytt! I de flesta fall revs den gamla kyrkan och den nya placerades på samma plats.

I Maglarp kom man till skott i början av det nya seklet och den ståtliga nygotiska tegelkyrkan kunde invigas 1909. Kyrksamheten blev dock aldrig vad den en gång hade varit och stora kyrkor ekar tomt. Dessutom är underhåll av kyrkobyggnader inte helt gratis.

Maglarps nya kyrka i juni 2005. Foto: Bengt A Lundberg/Riksantikvarieämbetet/CC BY 2.5.

Den medeltida kyrkan i Maglarp hade som tur var lämnats kvar och 1971 kunde den återinvigas efter en renovering. Fem år senare hölls den sista gudstjänsten i den nya kyrkan. Tegelkatedralen förföll och efter många turer, ända upp i Regeringsrätten, revs den 2007.

Grunden av kyrkan är kvar mitt på kyrkogården (kartkoordinater 55.38243, 13.06968) som fortfarande används. Kvar på grunden står två kyrkklockor, från 1771 respektive -91. De flyttades från den medeltida kyrkan till den nya och enligt församlingen finns det inga planer på att flytta tillbaka dem. De har spelat klart.

Maglarps nya kyrka i mars 2022.

(Maglarps nya kyrkas öde är ovanligt men inte unikt i Sverige. Bloggen har tidigare uppmärksammat parallellfallen Balingsta i Uppland och Kinnarumma i Västergötland. Båda väl värda ett besök.)

800 meter norrut reste sig fram till 1993 ett ännu högre torn, Sveriges första större och världens då största vindkraftverk. Det stod klart 1982 och uppfördes som prototyp och forskningsanläggning för framtida vindkraft i Sverige.

Snurran i Maglarp projekterades och drevs av dåvarande Sydkraft, som efter några år även tog över ägandet från staten.

Vykort från Sydkraft.

Några korta fakta: Maxeffekt: 3MW, navhöjd 80 m, vingspann 78 m. Det kan jämföras med de största vindkraftverken i Sverige idag som återfinns i Aldermyrbergets vindkraftspark i Skellefteå kommun: Navhöjd 155 m, vingspann 150 m. Vindkraftverk i Kingebol (Åmål) och Knöstad (Säffle) har den högsta maxeffekten: 6,2 MW. (Reaktor 3 vid kärnkraftverket i Oskarshamn är den reaktor i Sverige med högst effekt: 1 450 MW.)

Då som nu gnälldes det över att vindkraftverk bullrar och förstör vyerna över landskapet. Inte ens skyhöga elpriser tycks kunna ändra på det. Pionjären i Maglarp monterades ned 1993 och idag finns inga spår på platsen (kartkoordinater 55.38942, 13.06666). Njut istället av tystnaden – och den globala uppvärmningen.

Ungefär här stod vindkraftverket.

Fakta/läs mer:
Dahlberg (red) mfl: ”Maglarp. Kyrkan som försvann”, Riksantikvarieämbetet, 2010.
Vindbrukskollen



Greven, kungen och arbetarna i Ljusne

Moderna tiden, Övriga Sverige Posted on Sat, August 20, 2022 08:51:00

Arbetarna vid Ljusne-Woxnas sågverk i Ljusne var tvungna att hålla sina möten utomhus eftersom företagets ägare greve Walther von Hallwyl inte tyckte om fackföreningar. Den 18 juli 1905 var måttet rågat. I samband med att den socialdemokratiska ungdomsklubbens nya fana skulle firas skickade man ett telegram till hjältekonungen Oskar II. Man tackade regenten för den fredliga upplösningen av unionen med Norge, men nämnde också att arbetarna tvingas samlas på landsvägen:

”Eders Majestät!
1500 fattiga arbetare från Ljusne och Ala, i brist på annan plats samlade till fest å allmänna landsvägen, sända Eders Majestät och regeringen en hjärtlig hälsning och ett innerligt tack för ådagalagd vishet och fredskärlek. Minnet av densamma skall sent gå ur folkets minne. Leve konungen!

Å mötets vägnar:
C J Lindahl Aug. Gillberg”

Enligt vad som berättas i Ljusne ska kungen ha bannat greven för att de anställda tvingas mötas utomhus i ur och skur. Det hjälpte inte arbetarna. Sex av dem avskedades av von Hallwyl som straff för telegrammet. Två år senare blev alla av med jobbet när sågverket lades ned.

Fyrtio år efter telegrammet reste Socialdemokratiska ungdomsförbundet en minnessten på allmänningen Fejan, där mötet hölls (kartkoordinater 61.20758, 17.10220). Walther von Hallwyls namn lever vidare med familjens hem i Stockholm som sedan 1938 är ett museum.

Besök även Söderhamn och korsningen mellan landningsbana och järnväg.



Bajen uppåt väggarna

Moderna tiden, Sport, Storstockholm Posted on Fri, August 12, 2022 06:20:01

I en före detta pub på Burspråksvägen 11 i Johanneshov i södra Stockholm finns en ståtlig väggmålning utförd till Hammarby IF:s 75-årsjubileum 1972. Legendarer och då aktuella hammarbyare har avbildats av tecknaren Börje Dorch.

Pub Mignon var på 1970-talet en populär plats för bajare att samlas på inför match på Söderstadion tvärs över Nynäsvägen och nu verkar det som om de grönvita är på väg tillbaka. Enligt uppgift ska Supporterklubben Bajen fans och Hammarby ishockey ta över lokalen. Före pubtiden låg ett kafé i lokalen, men jag antar att det blir mer bira än latte på borden framöver.

Snart mer drag i lokalen.

Den ståtliga väggmålningen behöver dock justeras. I maj beslutade Hammarby att klubben grundades 1889 istället för 1897. 8 år ska läggas till de 75. (Ännu saknas skyltar på Södermalm som berättar om platserna för klubbens födelse – men det kan vara på gång.)

Tvärs över Nynäsvägen låg Söderstadion.


Kittlande promenad i Slite

Gotland, Moderna tiden, Vägar och spår Posted on Mon, June 13, 2022 15:32:47

Säg vad man vill om Cementa på Gotland men företaget har fixat en storlagen kanjon. För att inte tala om hängbron över den.

Kanjonen är egentligen en nedsprängd truckväg som förbinder det stora kalkbrottet på Filehajdar med cementfabriken i Slite. Bron byggdes på 1980-talet som en kompensation till friluftslivet och ingår i Gotland bike park. Den spänner 40 meter över den 15 meter djupa klyftan.

Om du vill ha en kittlande promenad så finns bron strax öster om infarten till Slite golfklubb (kartkoordinater 57.71998, 18.75535).

Fjärilar i magen.
Den smäckra bron är nästa osynlig.
Tom truck på väg från Cementa till stenbrottet.


Torslanda – flygplatsen på framsidan

Moderna tiden, Västsverige Posted on Sat, May 14, 2022 09:15:26

Jag hann tyvärr aldrig uppleva Torslanda som flygplats. Tur då att det finns en hel del kvar som kan ge flygkänsla, även om det mesta av anläggningarna, precis som på Bulltofta, ersatts av annat.

Torslanda, eller Göteborgs flyghamn, invigdes 1923. Den sanka marken var ett stort problem och relativt tidigt, 1946, var samtliga banor asfalterade. Ett större problem var trångboddheten. Det fanns inte plats att bygga ut och nedläggningshotet fanns nästan redan från start. Det dröjde dock till 1977 innan verksamheten flyttade söderut till Landvetter. Sjöflygplanen försvann tio år tidigare.

Vykort från Jolin & Wilkenson 

Mina favoriter bland det som finns kvar:
• Terminalbyggnaden från 1938 rymmer nu bland annat en restaurang (Gamla flygplatsvägen 20).
• Terminalbyggnaden från 1969 ligger intill och rymmer numer affärer (Gamla flygplatsvägen 24).
Flygledartornet från 1969 har bland annat använts som festlokal och restaurang (Flygtornsvägen 16).
• Ostligaste delen av den minsta landningsbanan (vid norra infarten till Karholmsvägen). Den utnyttjades för modellflyg till för något år sedan då verksamheten förbjöds eftersom den bedömdes påverka fågellivet.

Fakta/läs mer
Grundberg & Andersson: ”Torslanda. Flygplatsen på framsidan”, Svensk flyghistorisk förening, 2007
Torslanda – Flygplatsen då och nu” på Youtube

Gamla terminalen.
Nya flygledartornet och nya terminalen.
Landningsbanan.

Fler flygplatser på bloggen:
Bulltofta
Barkarby
Lindarängen
Skarpnäck
Tullinge
Söderhamn
Visby
Olyckan i Kälvesta



”Lyckad” flygplanskapning i Malmö

Moderna tiden, Skåne Posted on Sun, May 01, 2022 16:00:21

Bloggen har de senaste åren snöat in på flygplatser. Nu kommer en till, Bulltofta i Malmö. Jag hann flyga dit några gånger, för att besöka släkten i Skåne, innan den lades ned för snart 50 år sedan – i december 1972.

Terminalen från 1959. Vykort från Gepe-SPC i Malmö, Foto T Lindeberg.

Bulltofta öppnades 1923 på den släta gräsyta som fungerat som övningsfält för Kronprinsens husarregemente (K7). Det militära återvände till fältet 1940–45 i form av Skånska flygflottiljen (F10). 1952 fick Bulltofta asfaltsbanor.

I september 1972 lyckades tre kroatiska terrorister få igenom sina krav efter att ha kapat ett SAS-plan och tvingat ned det på Bulltofta. Kaparna krävde att sju fängslade kroater, varav två livstidsdömda, skull släppas i utbyte mot de 4 i besättningen och de 83 passagerarna. Den svenska regeringen gick med på kraven och kroaterna flögs till Spanien.

Flygplatsanläggningen har fått lämna plats till nya byggnader, parker och vägar, men lite finns kvar att beskåda. Mina favoriter:

• Terminalbyggnaden från 1959 som nu är kontor (Cederströmsgatan 1).

• Ett radartorn (i backen ovanför Cederströmsgatan 6).

• Den nordostligaste delen av landningsbanan som nu används för övningskörning (Rimfrotsgatan 5).

Fler flygplatser på bloggen:
Barkarby
Lindarängen
Skarpnäck
Tullinge
Söderhamn
Visby
Olyckan i Kälvesta

Fakta/läs mer
”Flyget på Bulltofta 1919–1972”, Svensk flyghistorisk förening, 2004



Tunga grejer i Marviken

Hela hus, Moderna tiden, Övriga Sverige Posted on Fri, April 15, 2022 09:26:17

Vad kan vara bättre än att vara i princip självförsörjande på kärnkraft och dessutom kunna tillverka en atombomb? 1960 var konstruktionsförlaget klart till tungvattenreaktorn i Marviken på Bråvikens södra sida. Uran finns i Sverige och behöver inte anrikas i tungvattenreaktor. Tungt vatten skulle fås från Norge i utbyte mot uran. Som en biprodukt i kraftverket får man plutonium som kan användas i kärnvapen, vilket var aktuellt i Sverige fram till för 50 år sedan.

1964 påbörjades byggnadsarbetena, trots att lättvattenreaktorer (med vanligt vatten) visat sig vara betydligt billigare. Fem år senare kunde provdriften dra igång. Det uppdagades att konstruktionen var undermålig, den var så usel att projektet lades ned redan 1970. Anläggningen byggdes om till oljekraftverk, men den utnyttjades också för experiment inom kärnkraft. Bland annat övades haverier.

2009 var det sluteldat och slutövat. 2018 såldes området till ett fastighetsbolag som hade storslagna planer på en ”skärgårdsstad” med drygt 5 000 bostäder. Det bidde inte ens en tummetott. Idag är Marviken en öde plats, helt utan energi.



« PreviousNext »