Blog Image

Oskyltat

Välkommen till Oskyltat!

På bloggen Oskyltat hittar du sevärdheterna du inte visste att du ville se – de som sällan är utmärkta med en skylt. Oskyltat är en direkt fortsättning på bloggen Osevärdheter som jag 2010–2017 hade hos Dagens Nyheter. De 235 inläggen hos DN är fortfarande tillgängliga. De första tio årens inlägg hittar du på denna samlingssida, perfekt när du letar utflykter i Sverige. Oskyltat finns även som grupp på Facebook.

Hör gärna av er med synpunkter och förslag. Sprid länken till bloggen och dela inläggen på Facebook. Jag gör detta i första hand för min egen skull, men det är alltid roligare om det finns någon som tar del av vad man skriver.

Mats Areskoug
areskoug(at)telia.com

Tåget först – sedan flygplanet

Militärt, Moderna tiden, Övriga Sverige, Vägar och spår Posted on Mon, January 31, 2022 09:11:33

På två platser i Sverige har det funnits reglerade plankorsningar där en järnväg passerat en landningsbana på ett flygfält. I Visby existerade det 1956–60 och där hade flygplanen förkörsrätt. I Söderhamn var det tvärt om – i normalfallet fick flyget vänta på tåget.

Marma–Sandarne järnväg (MaSJ) öppnades för trafik 1857. Huvuduppgiften var att frakta virke från sågverket i Askesta vid Ljusnan till hamnen i Sandarne. Efter att sågverket lagts ned blev det istället flottat timmer till pappersbruket vid kusten.

Söderhamns flygplats började anläggas 1943 och 1945 invigdes Hälsinge flygflottilj (F15). I samband med att flygplatsen byggdes flyttades järnväg söderut. Moderna jetplan krävde dock längre banor och från 1963 fick tåg och plan mötas i en korsning.

Lansen väntar på tåget. Foto från Svensk flyghistorisk förenings arkiv

Järnvägen förde en allt mer tynande tillvaro och revs upp 1980. F15 lades ned 1998 och den reguljära flygtrafiken upphörde 2011. Flygplatsen används idag av fritidsflygare och totalförsvarets helikoptrar. Flottiljområdet har förvandlats till företagsparken Flygstaden.

Banvallen mot flygfältet sommaren 2021.

Vill man ta sig en titt på den gamla banvallen föreslår jag att du tar en promenad västerut från Nyhedsvägen i Sandarne (kartkoordinater 61.25941, 17.12309) fram till avspärrningen vid flygfältet. (Som vanligt rekommenderas Eniros tjänst historiska flygfoton.)

Fakta/läs mer
• Rolf Sten: ”MaSJ Marma–Sandarne järnväg” på Historiskt om Svenska järnvägar, 2001
• Lars Olov Karlsson: ”Tåg och flyg” i ”Spår 2008”
• ”Järnvägsdata med trafikplatser”, Svenska Järnvägsklubben, 2009.



Tempel för lyckade människor på Östermalm?

Hela hus, Kyrkligt/religion, Nyare tiden, Storstockholm Posted on Sat, January 15, 2022 09:50:47

På en oansenlig gata på Östermalm i Stockholm tronar en ståtlig tegelkyrka. Uppförd 1893–94 för metodisterna – tack vare en mycket generös donation från rikemansdottern Emma Benedicks. Kyrkan avkristnades och såldes 2014 när den blev för dyr för den krympande församlingen. Däremellan förklarades den som byggnadsminne 1970.

Majorsgatan 1959. Foto: Lennart af Petersens

Köpare av kyrkan var regissören Jonas Åkerlund. Det spekulerades att kyrkan skulle kunna bli någon form av kulturpalats, men inget verkar har hänt i den vägen under de år som passerat. Strax innan jul avslöjade Svenska Dagbladet att kyrkan ska bli ett så kallat Soho House, en klubb för synnerligen lyckade människor. (Jag har sökt Jonas Åkerlund, men utan framgång…)

På Majorsgatan 5–7 råder stillhet och från utsidan märks det inte att Jesus har lämnat byggnaden. Den är låst och bevakad. Enligt SvD står drygt 66 000 personer i kö för att bli medlemmar i Soho House. Men kyrkan är fin från utsidan.

Fakta/läs mer
Tulla Grünberger: ”Trefaldighetskyrkan på Majorsgatan”, Balkong förlag, 2016.



Gotländsk nutidshistoria i plast

Gotland, Moderna tiden Posted on Sat, January 01, 2022 09:46:06

Julbordet och nyårssupén är avätna. Matkassarna är tomma – men använd dem i inte till sopor. Skänkt dem istället till dit lokala museum. Det gjorde jag med min ungoms plastkassar från Visby för omkring 20 år sedan. Nu nutidshistoria, längre fram forntid när plast förbjudits i alla former. Här en liten kavalkad med nedlagda matbutiker i Visby.

Lansen (Allégatan 1) var aldrig förstavalet för min familj, trots att den låg ganska nära barndomshemmet på Hallandsgatan. Den lades ned 1985 när ägaren byggde nytt på andra sidan Stenkumlaväg. Idag bedrivs yoga och annan kroppsvård i lokalen. 

Foto: Gotlands Museum

Lännahallen (Ekmansgatan 14) låg mycket nära första egna hemmet på Lännaplan. Här gick det att handla med sambons check och till och med på krita i slutet av lönen. Den lades ned 1992, tre år efter att vi flyttat till huvudstaden. Idag mc- och cykelaffär.

Foto: Gotlands Museum

Österhallen (Österväg 12) i Öster centrum blev aldrig någon större succé. Konkurrensen från sedan länge etablerade Tempo och Domus var för hård och den lades ned 1992, efter bara 16 år. Samma ägare och samma ros som Signalen bytte till. Idag bland annat skoaffär i lokalen.

Foto: Gotlands Museum

Signalen (Värnhemsgatan 2) var barndomens mataffär. Vi var egentligen en Konsumfamilj, som samlade kvitton efter alla konstens regler, men Icabutiken Signalen tog över när Konsumbutiken på andra sidan Stenkumlaväg lade ned. Signalen, som var först på Gotland med mer generösa öppettider, bytte kedja ett par gånger innan den lades ned 2009. Huset revs nyligen och nu växer ett litet bostadsområde upp.

Foto: Gotlands Museum
Signalen kort före rivningen. Foto: Mats Areskoug

Bingebyhallen (Tjelvarvägen 8) låg ”lång bort” från hemmakvarteren och besöktes mycket sällan. Den lades ned i början av 2021 och nu står lokalen väntar på en ny hyresgäst. Eller så blir det bostadshus även här.

Foto: Gotlands Museum
Bingebyhallen väntar på något nytt. Foto: Magnus Areskoug

Fakta/läs mer
• Sven Gerentz: ”Individer, familjer och block. Köpmäns och köpenskap på Gotland 1894–1994”, Akademisk avhandling vid Handelshögskolan i Stockholm, 1994.
• Lars Bäckman (red): ”Handeln på Gotland – historia, människor och minnen. Jubileumsbok för Köpmansgillet i Visby 325 år. 1694–2019”, Köpansgillet i Visby, 2019.
• Magnus Ihreskog: ”Singan och Bingan – snart är båda bara minnen”, Hela Gotland, 16 januari 2021.
• Icahistorien: ”Handlarstrid på Gotland”.



Tomtens hus i Göteborg

Hela hus, Moderna tiden, Västsverige Posted on Wed, December 15, 2021 08:54:51

Var bor tomten? Det skulle kunna vara i det originella tegelhuset på Vasagatan 11 i Göteborg. I alla fall om man får tro fasadmålningarna.

Huset byggdes 1890 för tidningsmannen och politikern Sven Adolf (SA) Hedlund. Det sammanfogades med huset på Viktoriagatan 11, som hade uppförts några år tidigare åt Hedlund. I det äldre huset fanns fem lägenheter för den närmaste släkten. I ”Göteborgs adress- och industrikalender 1891” återfinns på Viktoriagatan 11: Hedlund, Hans, arkitekt (brorson), Hedlund, Torsten, boktryckeriföreståndare, fotograf mm (son), Hedlund, Elin, kontorsbiträde (dotter), Hedlund, Henrik, redaktör (brorson), Hedlund, SA, tidningsredaktör och boktryckare

Huset på Vasagatan ritades av kompanjonerna Hans Hedlund och Yngve Rasmussen. Fasadens putsade ytor försågs med målningar utförda av arkitekterna tillsammans med Yngves bror, konstnären Thorwald Rasmussen. En av konstnärens specialiteter var julkort med tomtar och tomtar blev det på fasaden mot Vasagatan. Några ur klanen under yrkesutövning – med luva på: Fotograf, tidningsman och arkitekt. Kanske spelade det även in att SA Hedlund var vän och kollega, på Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning, med Viktor Rydberg, mannen med dikten ”Tomten”.

Vykort från 1890-talet.

Tomtehuset är byggnadsminnesmärke sedan 1982. Över våningen var fram till 1920 fotoateljé med takterrass. I dag består huset av två plan med lägenheter och butiker i bottenvåningen. Det är oklart vilken våningen tomten eventuellt bor på.

Tomtehuset hösten 2021.

Fakta/läs mer
• Håkan Lindqvist och Claes Caldenby: ”Göteborgsarkitekten Hans Hedlund”, Regionarkivet, 2013.
• Olle Niklasson: ”Fyrtiotvå hus och en bockkran i Göteborg”, Tre böcker förlag, 2014.
• Eva Björkman mfl: ”Hus människor minnen”, Bohusläns museums förlag, 2016.



Odödlig i Norra Kyrketorp

Kyrkligt/religion, Moderna tiden, Västsverige Posted on Tue, November 30, 2021 09:43:54

Trettio dagar har november, april, juni och september. Tjugoåtta en allen. Alla de övriga trettioen. Vad händer med den som dör den 31 november? Blir personen odödlig eftersom datumet inte finns?

På kyrkogården vid Norra Kyrketorps gamla kyrka utanför Skövde ligger ryttmästare Hans Dyrssen begravd. Enligt den numer lite svårlästa gravstenen, omedelbart söder om kyrkan, avled han den 31 november 1924. Det finns dock inget som tyder på att reservofficeren vid Skånska dragonregementet skulle vara mer odödlig än någon annan. Det felaktiga datumet får tvärt emot tillskrivas den mänskliga faktorn. Enligt regementsordern inför begravningen avled Dyrssen den 30 november.

Den otydliga gravstenen med datumet 31/11 1924.

Det innebär dock inte att det är spökfritt vid Norra Kyrketorps gamla kyrka. Min kollega Clas Svahn har i boken ”Det okända” skrivit om en blivande brud som gick ned sig i en å intill kyrkan och drunknade strax före bröllopet. Hennes brudkrona lär ibland synas lysa i korets södra fönster.

Plats för spökerier.


Hälsan för god hälsa

Kurorter, Moderna tiden, Nyare tiden, Skåne Posted on Sun, November 14, 2021 10:17:28

Varför sitta och uggla i en kurort ute i skogen när man kan dricka hälsosamt vatten i en stad med alla bekvämligheter? Hälsobrunnen Hälsan i Helsingborg erbjöd det bästa av två världar.

Fram till förra sekelskiftet rann en bäck i ravinen med nuvarande Hälsovägen, den utnyttjades bland annat av flera vattenkvarnar. 1803 upptäckte mjölnaren vid en av kvarnarna en källa med järnhaltigt vatten och beslutade sig för att anlägga en park för de som var sugna på lite hälsosamt vatten. Fyra år efter upptäckten var hjältekonungen Gustav IV Adolfs drottning Fredrika brunnsgäst och på hennes anmodan döptes hälsobrunnen helt enkelt till Hälsan. Anläggningen växte med bland annat brunnsrestaurang och danssal.

Hälsobrunnen omkring 1900. Foto: Carl Dahlquist.

Under andra hälften av 1800-talet djupborrade man runt om i Helsingborg för att hitta bättre dricksvatten, men påträffade salthaltigt vatten som ansågs vara otjänligt. 1888 borrades i Hälsans brunnspark och där kunde det salta vattnet bli en del av kuren. 1890 invigdes den nya källan, döpt efter hjältekonungen Oskar II:s drottning Sofia. Experterna menade att vattnet påminde om det i Elisabethkällan i den berömda tyska kurorten Bad Kreuznach.

Förutom byggnaderna vid källorna hänvisades brunnsgästerna till staden. Varma bad, men även kolsyre-, tvålmassage-, gyttje- och elektriska ljusbad kunde avnjutas i varmbadhuset på Drottninggatan 7, allt enligt reklam från 1918. Badet är rivet sedan länge. Kallt badade man vid Hälsans Pålsjöbad, men inte heller här finns det några lämningar kvar från brunnsepoken. Brunnskontoret, med läkarmottagning, låg i Tornerhjelmska huset på Fågelsångsgatan 5. Byggnaden uppfördes före hälsobrunnen och står kvar än i dag. Här kunde brunnsgästerna bland annat få hjälp med inkvartering i privata rum eller i stadens många hotell och pensionat.

Som de flesta kurorter fick Hälsan det allt svårare att överleva när läkarvetenskapen gjorde framsteg och när fler fick tillgång till rinnande vatten och därmed bättre hygien. Hälsan tackade för sig 1930.

Anläggningen med de båda källorna finns kvar i den vackra Öresundsparken. Många av byggnaderna på platsen revs redan för drygt hundra år sedan när bäcken lades i kulvert och Hälsovägen breddades. Sofiakällan flyttades närmare slänten på 1950-talet när vägen breddades ytterligare.

Salt till vänster och järn till höger.

En skylt varnar besökaren för att dricka ur Sofiakällan. Vid mitt besök hösten 2020 fanns det dock inte något vatten att dricka, varken med salt- eller järnsmak.

Det var hälsosammare förr.

Fakta/läs mer
Alfred Levertin: ”Svenska brunnar och bad”, Hugo Gebers förlag, 1892.
”Svenska bad- och kurorter 1918”, Hasse W Tullbergs förslag, 1918.
Helsingborgs raviner och dalar – ett urval”, Stadsbyggnadsförvaltningen, 2009.



Tre mil lång Flumeride

Moderna tiden, Övriga Sverige Posted on Sun, October 31, 2021 09:24:26

När jag gick i sexan gjorde vi en klassresa till Göteborg och naturligtvis ingick ett besök på Liseberg. En av höjdpunkterna var att åka ”stock” i Flumeride, den vattenburna bergochdalbanan. Stockar i vattenränna har en lång historia. Sveriges antagligen längsta ”flumeride” går från Dalälven till kusten strax utanför Gävle. Drygt 3 mil jämfört med 610 meter i Göteborg.

Korsnäs Sågverks AB startade i Korsnäs i Dalarna 1855. Färdiga produkter som skulle till kunder långt bort fraktades med järnväg till kusten, vilket innebar en extra kostnad. För att öka konkurrenskraften flyttade Korsnäs 1899 helt sonika verksamheten till Kastets industriområde i Gävle. Byggnader, maskiner och de anställda med sina familjer, 2 000 personer, forslades iväg från Dalarna. Nu gällde det bara att få ut råvaran, timret, ut till Gävle.

Det vanliga upplägget för träindustrin i norra Sverige var att flotta timret längs älvarna till sågverken vid kusten. Problemet med Dalälven är de många forsarna strax innan utloppet i Bottenhavet. Lösningen för Korsnäs blev en drygt 3 mil lång timmerränna mellan Untrafjärden i Dalälven och Gävle.

Flottningsleden var 31 400 meter lång: 16 600 meter grävd kanal, 7 600 meter genom sjöar och 7 200 meter akvedukt av trä. Det var 50 meters höjdskillnad och i bästa fall skulle stockens resa ta 10 timmar. (Topphastigheten i Flumeride på Liseberg är 60 km/h.)

Anläggningen har byggts om flera gånger, senast 1950, och flottningen pågick till 1970. Rännan används efter flottningseran för att ta vatten till processen vid pappersbruket. Nu används den enbart för sjöreglering. (I dagsläget saknar rännan byggnadshistoriskt skydd.)

Timmerrännan är bäst att beskåda till fots, bland annat från Gästrikeleden. Vid några platser når man den lätt med bil. Vi tittade till den nära slutet vid Billerud Korsnäs i Gävle. Rännan kommer över Kastsjön och man ser den enklast från Korsnäsvägen innan den försvinner in på bruksområdet. Vill du ha rejäl fors i rännan rekommenderas Hyttön strax väster om E4. En mycket vacker plats.

OBS: Ta inte en luftmadrass och gör en utflykt i rännan! Eftersom vattenflödet kan variera kraftigt är det direkt livsfarligt. Det är förbjudet att beträda rännan.

Fakta/läs mer
• Lundgren & Knutson Udd: ”Korsnäs timmerränna”, Examensarbete vid Byggnadsvård i Västmanland, 2007.
• Björn Sundberg: ”Industriminnet i framtiden – timmerrännans potential”, Examensarbete vid Sveriges lantbruksuniversitet, 2021.

Timerrännan vid Hyttön.
Timerrännan vid Korsnäsvägen i Gävle.




Höstpromenad i sjukhusens skugga

Hela hus, Moderna tiden, Storstockholm Posted on Tue, October 19, 2021 07:57:23

Området vid gamla Löwenströmska sjukhuset i Upplands Väsby sover en törnrosasömn på grund av bullret från Arlanda flygplats. Den tjusiga byggplanen som företaget Savana, ägare sedan 2007, presenterat befinner sig i väntläge.

Det har gått ett år sedan mitt senaste besök på platsen och det har inte hänt mycket. Just detta gör att området är väl värt en höstpromenad! Här finns gott om mer eller mindre öde hus från de senaste dryga hundra åren. Byggnader för de som har det svårast i samhället.

Det första Löwenströmska lasarettet stod klart 1809. Inrättningen möjliggjordes genom en donation av Gustav Adolf Löwenström. Han var bror till Jacob Johan Anckarström och donationen var en soningsätgärd för broderns mord på hjältekonungen Gustav III. Donationen gjordes säkert även med insikten att det behövdes bättre sjukvårdsanstalter, speciellt som Löwenströms egen hälsa var skral.

Det äldsta sjukhuset.

Murar från det ursprungliga sjukhuset finns kvar i byggnaden på Gamla Lasarettsvägen 2, men den har byggts till åtskilligt fram till våra dagar. Sjukhuset var i bruk fram till 1993, då inom långvården. Hösten 2021 står det tomt – dock förekommer visst byggarbete.

Runt om lasarettet kom det att växa upp ett större sjukvårdsområde. På andra sidan vägen tronar till exempel Väsby sanatorium från 1910. Idag demensboendet Hammarby slott. De intressantaste ”lämningarna” finns dock på Klockbackavägen. Ett litet urval:

På nummer 2 återfinns det som 1914 uppfördes enligt den tidens terminologi som ”asyl för obildbara sinnesslöa”. Huset är tjusigt renoverat på utsidan, men det verkar återstå en del invändigt. Byggnadsstaketet står kvar.

Renovering pågår?

På nummer 4–12 ligger fem fyrkantiga hus från 1957. Byggda för sluten ungdomsvård, vilket man kan ana med galler för fönsterna. På baksidan av nummer 4 finns en rymningssäker(?) liten basketplan.

Ungdomsvård?

Mitt emot de fem husen, med adressen Sysslomansvägen 2, låg särskolan Klockbackaskolan. Den bestod av två sammanbyggda äldre hus från 1912 och –13, det äldre ursprungligen som ”skola för sinnesslöa jemte arbetshem för yngre arbetsföra dylika”. Efter att ha varit kraftigt förfall revs den gamla skolan för fem år sedan.

Riven skola.

Totalt finns ett fyrtiotal byggnader som haft olika funktioner inom omsorgen. Äldst är Holmens gård från 1700-talet. Dagens Löwenströmska sjukhus från 1964 ligger strax norr om det gamla området.

Fakta/läs mer
William Gordon Stiernstedt: ”Lasarettet som var en soningsåtgärd”, Stockholms läns landsting, 1959.
”Löwenströmska parken – byggnadsinventering”, AB Sofieberg/Idéplantagen, 2004.



« PreviousNext »