Blog Image

Oskyltat

Välkommen till Oskyltat!

På bloggen Oskyltat hittar du sevärdheterna du inte visste att du ville se – de som sällan är utmärkta med en skylt. Oskyltat är en direkt fortsättning på bloggen Osevärdheter som jag 2010–2017 hade hos Dagens Nyheter. De 235 inläggen hos DN är fortfarande tillgängliga. De första tio årens inlägg hittar du på denna samlingssida, perfekt när du letar utflykter i Sverige. Oskyltat finns även som grupp på Facebook.

Hör gärna av er med synpunkter och förslag. Sprid länken till bloggen och dela inläggen på Facebook. Jag gör detta i första hand för min egen skull, men det är alltid roligare om det finns någon som tar del av vad man skriver.

Mats Areskoug
areskoug(at)telia.com

Unik hotellbar eller fin pub?

Hela hus, Moderna tiden, Övriga Sverige Posted on Wed, November 29, 2023 20:07:19

En del av reseromantiken är att hänga i hotellets bar – som American Bar på Hotel Rydberg i Stockholm. Kanske slå i sig slang med någon annan resenär, läsa lokaltidningen, skriva vykort eller bara njuta av stämningen och summera dagens intryck.

Å andra sidan kan det vara tryggt med en pub där utbudet av dryck och mat känns igen. För 30 år sedan öppnade den första Bishops Arms och idag finns ett fyrtiotal pubar i kedjan. De ägs av Elit Hotels och på klassiska hotell som Savoy i Malmö, Stora hotellet i Örebro och Knaust i Sundsvall är det i en ”brittisk” pub resenären får vila ut efter sightseeingen. 

Först ut 1993 var Bishops Arms i stadshotellet i Västerås. Den som besökt några olika pubar har säkert märkt likheter i inredningarna, men det finns också saker som skiljer sig åt. Kedjan återanvänder material införskaffat i England.

Först ut.

”Vi har använt gammal inredning från pubar, banker, kyrkor och framför allt viktorianska hus som renoverats eller rivits i alla våra pubar. Rekvisitan samlas från många olika platser i England. I Gamla stan (i Stockholm) har vi en gammal pubpanel, i Uppsala finns paneler från universitetet i Oxford och i Piteå har vi en gammal predikstol och orgel från en kyrka”, skriver Bishops Arms operativa chef Oskar Svanström i ett mejl.

Varför då Bishops Arms? Puben i Västerås ligger nära domkyrkan och Biskopsgatan.

Därför Bishops Arms.

Och när du ändå är i Västerås:
Kolla hur många fyrskepp det finns i hamnen.
Trilla ned i en varggrop.
Undersök ruiner av medeltida kapell.

Fakta/läs mer
Sven Drakenberg: ”Västerås genom tiderna 5:2. Stadens byggnadshistoria från 1800-talets mitt”, Västerås stad, 1962.



En bild säger mer än tusen runor

Forn- och medeltid, Övriga Sverige Posted on Mon, November 20, 2023 09:57:28

Berättelser om den och den – söner till någon – som åkt till Särkland och blivit örnmat. Runstenarnas historier om vikingarnas bravader och släkt blir lite tröttande i längden. Desto roligare att kolla på bilderna.

Runsten U 1043 i Onslunda i Uppland (kartkoordinater 60.01589, 17.63196) berättar (gäsp) att Ulv, Gudfast och Gudmund låtit resa stenen efter pappa Ofeg. Samt att Gud ska hjälpa hans ande.

Stenen för några år sedan när ristningen var infylld. Foto: Uwe Zimmermann/CC BY-SA 4.0

Roligare är samlaget som är avbildat till höger på stenen. Vågar vi gissa att den skäggprydde mannen i överläge är pappa Ofeg? Vid mitt besök hade inte Riksantikvarieämbetets experter hunnit fylla i ristningen efter rengöringen av stenen, men vet man var man ska leta så framträder herdestunden ändå.

Lite mer drag. Foto: Uwe Zimmermann/CC BY-SA 4.0

U 1125 i Krogsta i en talldunge 2,5 mil österut (60.03050, 18.07071) är en av Upplands äldsta runstenar. Budskapet från 500-talet är ristat med den ovanliga äldre runraden på både fram- och baksida. Vilket det korta budskapet är tvistar dock de lärde om.

På stenens framsida möter oss en figur med uppsträckta armar. Kanske är det döden. Kanske är det en ande som skyddar gravfältet som stenen är rest i.

En hälsning från andra sidan?

Missa inte runstenen söder om Morgongåva där ristaren tröttnade innan runorna kom på plats.



Biffen och portalen

Moderna tiden, Storstockholm Posted on Fri, November 10, 2023 08:54:29

Från starten 1857 och nästan 60 år framåt var Hotel Rydberg vid Gustav Adolfs torg Stockholms hetaste nöjesställe. Här flockades kulturarbetare, journalister, kreti och pleti. Hotellet möjliggjordes genom en donation från grosshandlaren Abraham Rydberg.

Extra hett blev det när hotellets ”American Bar” öppnade 1902. Den första baren i huvudstaden – här kunde gästerna hänga och njuta av blandade drinkar. Konstnären Anders Zorn introducerade Manhattan, som han hittat receptet till under en Amerikaresa.

Unikt barhäng! Foto: Anton Blomberg 1903.

Även hotellets restauranger höll högsta klass och det var här som rätten biff Rydberg serverades för första gången.

Stockholm är dock en stad i ständig förändring och 1914 revs hotellet tillsammans med övriga byggnader på torgets norra sida. Den 30 september festade stamgästerna för sista gången i baren och åtskilliga inventarier ska ha plockats med.

Förutom biffen har hotellets ståtliga entréportal överlevt. Den fungerade tidigare som entré till Millesgården på Lidingö. Nu hittar du den på en undanskymd plats i slutet av Carl Milles väg. (Porten på Sigtunagatan 6 i Vasastaden kan enligt Stadsmuseet komma från hotellet.)

Fakta/läs mer
Ove Pihl: ”Hovmästar’n får jag beställa. Klassiska krogar och klassiska recept från ett svunnet Stockholm”. Page One Publishing, 1996.

Portalen idag.


Två ”nya” kastaler att leta efter på Gotland

Forn- och medeltid, Gotland, Kyrkligt/religion, Militärt, Ruiner Posted on Wed, November 01, 2023 09:48:58

De medeltida kastalerna vid kyrkorna på Gotland tillhör öns stora sevärdheter och den här bloggen har tidigare tipsat om hur man gör en trevlig kastalsafari från norr till söder. De senaste decennierna har lett till nya spännande upptäckter i kastalbranschen.

1986 skulle skolbyggnaden i Näs byggas ut åt väster. Vid schaktningsarbetet frilades ett hörn av en kraftig stengrund. Grunden kunde friläggas till måtten 3,8 och 5,5 meter och den försvann in under skolhuset. Enligt en kartuppgift från mitten av 1800-talet skulle det på platsen för skolhuset funnits en ”stenbunden backe, fordom ett kastell”, så kanske var det resterna av en kastal som hittats. Eller kanske den medeltida prästgården.

Utbyggnaden av huset genomfördes och murresterna hamnade inom torpargrunden. Den nyfikna får nöja sig med att beskåda det som idag är bygdegården, strax sydväst om Näs kyrka.

Vilar det en kastal under det gamla skolhuset i Näs?

Det senaste vad gäller kastaler på Gotland är Hamra på Storsudret. När den föga imponerande kullen, ett par hundra meter öster om kyrkan, började grävas ut 2016 frilades de kraftiga grundmurarna till en rektangulär byggnad på ungefär 14 x 11 meter.

Rundade former i Hamra.

En kol 14-analys av trärester visar att anläggningen kan ha uppförts redan under den första hälften av 1000-talet – alltså under vikingatidens sista skälvande årtionden. Förutom åldern är det två saker som utmärker murresterna. Dels att de är mycket tjocka, 250 centimeter, dels de rundade hörnen. Två faktum som fått arkeologerna fundera på vad det egentligen är som man har grävt fram.

Även Österlen är bra för en kastalsafari.

Fakta/läs mer
Riksantikvarieämbetets rapport Dnr 321-500-2011 (om Näs).
Christian Hoffman: ”Arkeologisk undersökning av RAÅ Hamra 11:1”, 2018.
Adam Engvall: ”Beredskap eller kapprustning? Något om de gotländska kastalerna”, Uppsala universitet, 2020.



Trafikkaos i Göta kanal

Moderna tiden, Västsverige Posted on Mon, October 16, 2023 15:44:43

Göta kanals passage vid Lanthöjden, en knapp mil söder om Töreboda, var redan från starten 1822 en trafikfara. Vid bygget var man tvungen att spränga och för att spara pengar blev kanalen smalare än vanligt. Dessutom gjorde den en sväng på cirka 150 grader. För att få ordning på båtarna enkelriktades trafiken växelvis med hjälp av en semafor. Väntetiderna blev långa.

Ångfartyget Ceres i den smala passagen vid Lanthöjden i början av 1900-talet. Foto: Axel Sjöberg/Järnvägsmuseet.

111 år efter att Göta kanals västgötadel invigdes var det dags för ”Förbifart Lanthöjden”. Kanalen fick en 500 meter ny – rak och bred – sträckning på andra sidan av höjden. Som bonus fick Göta kanal sin enda ö.

Trafikvaktens hus finns kvar på ön tillsammans med en kunglig obelisk. Semaforen har flyttats till Tåtorps sluss vid kanalens utlopp i sjön Viken, som för övrigt är Göta kanals högsta del.

Fotnot: I sjön Viken blev Spetsnäsudden en ö när man byggde Spetsnäskanalen för att korta Göta kanals längd. Tack Omar Wibron för påpekandet.

Den konstgjorda ön i januari 2023. Den gamla och smala vägen till höger.
Trafikvaktens stuga.
Semaforen, flyttad till Tåtorps slussar.


När djävulen spelade upp till dans

Kyrkligt/religion, Nyare tiden, Övriga Sverige Posted on Sun, October 01, 2023 11:42:42

En mystisk speleman dyker upp på dansen i byn och spelar rent förtrollande. Han lockar med sig traktens ungdomar och spelar tills de har dansat sig till döds. Först när allt är försent uppdagas det att det är djävulen själv som fört fiolen.

Temat i sägnen har vandrat i Europa i kanske tusen år. Mest känt i Sverige är dramat i byn Hårga i Hälsingland där hin håle lockade med sig de danssugna upp på Hårgaberget. Där satte han sig en tall och spelade tills bara ungdomarnas skallar fanns kvar. Den första kända uppteckningen av tragedin gjordes 1783, men än i dag kan man se var dansen slitit bort mossan från berghällen.

Dansen har slitit bort mossan som bara finns kvar som cirklar.

(Det är inte troligt att man dansade hambo efter den suggestiva Hårgalåten uppe på berget, eftersom hambo lär ha skapats först på 1800-talet. Det gör man däremot i den årliga Hälsingehambon som startar just i Hårga.)

Liknande händelser lär enligt nedtecknade berättelser ha inträffat på flera platser i norra Sverige. Det unika med Hårgaberget är, förutom märkena på hällen, att det finns ett gammalt fotografi av tallen som djävulen satt i och spelade.

Tallen som djävulen satt och spelade i sågades ned 1931. Foto: Per Lindberg/Länsmuseet Gävleborg.

Hårgaberget ligger drygt en kilometer sydost om byn Hårga och vid gården Rotemo är det skyltat. Från p-platsen är det cirka en kilometer att promenera. Ta inte dansskorna, stigen kräver lite grövre sulor under fötterna.

Fakta/läs mer
Hanebo-Jul 1949, Hanebo hembygdsförening.
Victor Johnson: ”Hårgadansen”, Inferi, 1985.
Norrländsk uppslagsbok.
Ulrika Engström: ”Det finns en tusenårig motsvarighet” i Hudiksvalls Tidning den 10 juli 1998.



Anspråkslös nolla på Stockholm C

Moderna tiden, Storstockholm, Vägar och spår Posted on Fri, September 15, 2023 10:23:59

Med tanke på den stolta statliga järnvägstraditionen i Sverige så hade jag trott att själva utgångspunkten skulle vara bättre utmärkt. Kanske en stilig tavla på väggen eller en tydlig markering på perrongen. (Något liknande nollmeridianen i Greenwich.)

När tågen väl rullar i Sverige så gör de allra flesta det med en nollpunkt vid Stockholms central. Härifrån har till exempel linjerna till Riksgränsen, Göteborg och Malmö sin utgångspunkt och längs banorna finns kilometertavlor som visar din position. Bra att ha om du som lokförare till exempel ska rapportera platsen för olycka.

Privata järnvägslinjer hade sina egna nollpunkter och markeringar, vilket kan vara förvirrande där de finns kvar i dag.

Vana resenärer vet att många stationshus har/hade uppgifter om avståndet till Stockholm (och altituden) angivet på skylten med stationsnamnet. Något som enligt min uppgiftslämnare Henrik Reuterdahl på Järnvägsmuseet mest var en flirt med allmänheten när järnvägen var ny. Genom åren kan linjeomläggningar dessutom gjort att siffran på stationshuset inte längre stämmer.

Nollpunkten på Centralstationen i Stockholm är i det närmaste omöjlig att upptäcka om du inte känner till den. Gå upp på perrongen vid spår 11 och 12. Vänd dig mot stora utgången från stationshuset. På perrongkanten har man slarvigt målat en nolla. På rälsens liv finns en liten skylt 000+0 (kilometer + hundratalet meter). Lite futtigt, minst sagt.

Nollpunkten på perrongkanten vid utgången från stationshuset. Markeringen på rälsen döljs nästan av försommarblommorna.
Nolla på perrongkant och räls.

Är du i Stockholm och gillar nollor så finns det ju fler spårsystem att besöka. Enkelt att spana in är nollorna för röd och grön tunnelbana. Finns på Slussens station vid den norra änden av perrongen.

Till sist: Inget spring på spåren för att titta närmare på markeringarna.

Läs även om jakten på nollan i Visby.



Cirklarna på Galgberget

Gotland, Moderna tiden, Sport Posted on Fri, September 01, 2023 07:36:34

Nej, cirklarna i gräset på Galgberget i Visby är inte skapade av några varelser från rymden. Historien är dock nästan lika osannolik – här tog ett lag från Gotland fyra SM-guld i en av de stora motorsporterna.

För 90 år sedan, 1932, kördes den första speedwaytävlingen, då kallad jordbanelopp, på Gotland. 1 500 entusiastiska åskådare njöt av motorernas sång på Gutavalllen. Succén följdes av flera tävlingar, nu på det som då var regementet A7:s område.

Kosmiska cirklar i gräset?

Efter stiltjen under andra världskriget tog motorsporten ny fart. 1951 invigdes en motorstadion på Galgberget strax norr om ringmuren. Enligt historieskrivningen inför 10 000 besökare. Nästa steg togs 1966 då Gotlands motorförening satte ihop ett lag för att tävla de nationella speedwayserierna. Laget fick namnet Bysarna – efter det gotländska skogsväsendet bysen.

Bysarna klättrade i seriesystemet och 1971 nådde man den högsta serien. Det blev SM-guld direkt och bedriften upprepades den följande säsongen. 1975 var det dags för det tredje guldet. Lagets största stjärna under de framgångsrika åren var gotlänningen Christer Löfqvist.

Cirklarna från ovan. Bild från Google maps.

Laget åkte ur högsta serien men lyckades ta sig tillbaka och 1988 bärgade Bysarna sitt senaste SM-guld. Största stjärnan var stockholmaren Per Jonsson. Det många år till i högsta serien det följande dryga decenniet – senaste besöket var 2001.

Speedway låter och det är en stor del av upplevelsen. Tyvärr går det inte så bra ihop med bostadsbebyggelse. 2007 kördes den sista tävlingen på Galgberget och motorstadion revs. Kvar är bara minnena och spåren av banorna i gräset. Bysarna kör vidare i mindre skala i skogen i Hejdeby, öster om Visby.

Fakta/läs mer
Bysarnas hemsida
Gunnar Kalmér: ”Bysarna. Speedway och annan mc-sport på Gotland”, Bysarnas supporterklubb, 1976(?).
”Idrottshistoriska platser på Gotland”, Gotlands idrottsförbund, 2004.
Bengt Brolin: ”Gotlands motorcykelhistoria 1909–1959, Gotlandica, 2009.



« PreviousNext »