Mats Areskoug – Page 2

Udda fågel bland gotländska ruiner

Gotland, Nyare tiden, Ruiner Posted by Mats Areskoug Wed, November 19, 2025 07:38:43

Som historieintresserad med sommarstuga i Bergslagen går det inte att undvika alla gamla gruvor och hyttor. Det finns mycket spännande att se! Järnhanteringen på min födelseö Gotland är inte lika imponerande.

Gruvdriften på Utö i Stockholms södra skärgård drog sannolikt igång redan i mitten 1500-talet, men det var först i början av 1600-talet som den blev storskalig. Verksamheten, som pågick till 1879, har lämnat tydliga spår i landskapet på ön.

Den brutna järnmalmen måste dock vidareförädlas. Närmaste masugn fanns på Ornö, men mycket skeppades till nuvarande Finland. Vid Lummelunds bruk på Gotland finns ett rejält vattenflöde som utnyttjats för diverse verksamheter sedan medeltiden. Varför inte också en masugn med tillhörande stångjärnshammare nu när Gotland erövrats från de stygga danskarna? Det var ju lätt att frakta malmen från Utö till Gotland.

Vid årsskiftet 1651–52 var stockholmsbaserade handelsmannen Kristoffer Neumans hytta igång. Den bestod av en masugn och två hammare, drivna av vattnet som forsade ut ur grottan i klippkanten. Det färdiga stångjärnet skeppades sedan ut från Brissund en liten bit söderut och det mesta gick på export. Neuman anlade även en mindre hytta, med masugn och smedja, i Vaste vid Kappelshamnsvikens västra sida.

Anläggningen i Vaste blev kortlivad och lades ned någon gång före 1695. I Lummelunda höll man ut till 1712. Orsaken till nedläggningen ska ha varit brist på träkol, det går åt en hel del skog, samt att det var svårt att hitta smeder.

Efter drygt 300 år är spåren av den gotländska järnindustrin blygsamma. I Vaste finns en slagghög inne på privat mark (kartkoordinater 57.83984, 18.78635). Även i Lummelunda finns slaggrester. Där finns också den nedre delen av masugnen. Murverket har haft någon sentida användning, men det går att ana ugnens rundade form (kartkoordinater 57.73959, 18.40567).

Lummelundas stora sevärdhet är grottan. Märkvärdigt är också det stora vattenhjulet. Historien om järnhanteringen är grädden på moset.

Fakta/läs mer
• Erik B Lundberg: ”Lummelunds bruk: Anteckningar om de gotländska järnbruken”, Jernkontoret, 1939.
• Gunnar Ahlqvist: ”Järnbruk på Gotland under stormaktstiden” i Från Gutabygd 1991, Gotlands hembygdsförbunds förlag.

Inte mycket kvar av masugnen.

Comments(0) https://www.oskyltat.se/?p=1175

Välkommen till bikupan

Hela hus, Moderna tiden, Storgöteborg, Västergötland Posted by Mats Areskoug Sun, November 09, 2025 10:36:49

Har man livlig fantasi, som jag, går det att associera butikerna med en honungskaka. Har man inte livlig fantasi så bör hen i alla fall kunna erkänna att längan i Guldheden i Göteborg sticker ut. Det anser Volvo som har använt den i sin reklam.

Brevlådan utanför posten töms en sommardag 1954. Foto: Yngve Hellström/Postmuseum/PDM 1.0.

Huset längst upp på Doktor Bex gata ritades av arkitekten Henning Orlando, verksam på Riksbyggen, och stod klart 1951. Konsum var med från start och i övriga lokaler huserade bland annat en fiskaffär och en damfrisering. Postkontoret ”Göteborg 46” fanns på adressen 1952–92. Idag har Coop tagit över större delen.

Butikerna våren 2025.

Doktor Abraham Bex blev medicine doktor i nederländska Utrecht 1680 och stadsläkare i Göteborg runt 1685. Redan 1690 smittades han dock av sina patienter och avled. I Guldheden lever han vidare, precis som en bit härlig 50-talsarkitektur.

Fakta/läs mer
• Lönnroth & Nyberg: ”Stadsbilden – hus och utomhus. Hundra år i Göteborg”, Carlssons, 2019.
• Gudrun Lönnroth (red): ”Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse i Göteborg, del II. Ett program för bevarande”, Göteborgs stadsbyggnadskontor, fastighetskontor, kulturförvaltning och stadsmuseum, 2000.

Comments(0) https://www.oskyltat.se/?p=1170

I rosens namn

Djur och natur, Halland, Kyrkligt/religion, Nyare tiden Posted by Mats Areskoug Thu, October 30, 2025 05:52:09

Rosen har ett högt symbolvärde inom kristendomen, inte minst förknippas den med Jesus själv. I Rolfstorps kyrka i Halland är relationen mellan växt och religion mer levande än i andra kyrkor.

Växthuseffekten mellan glasen är kraftig och rosen fyller ett av fönsterna i kyrkans södervägg. Hur busken hamnade där, är som det heter, höljt i historiens dunkel. En teori är att den hamnade under väggen när kyrkan utvidgades på 1600-talet. Rosen växer bevisligen inuti stenväggen.

Enligt församlingens hemsida är det dokumenterat att rosen lockat besökare i alla fall sedan mitten av 1930-talet. Numer anordnas ”Rosveckan” vid blomningen i maj med fika, guidning av kyrkan och körsång med blomstertema. Guns n’ Roses har inte tillfrågats om de vill medverka.

Rosen är ett smärre mirakel även när den inte blommar.

Comments(0) https://www.oskyltat.se/?p=1165

”Nacka”, statyn och skandalmatchen

Gotland, Moderna tiden, Södermanland, Sport, Storstockholm Posted by Mats Areskoug Tue, October 14, 2025 07:05:46

Min vän och före detta kollega Nils Palmgren ”avslöjade” 2011 flera fel på ”Nackas” staty på Södermalm i Stockholm. Fotbollsstjärnan har fått sig två extra titlar tillskrivna. Vad som dock inte nämns på konstverket är ”skandalmatchen” i Visby sommaren 1951. Min pappa var med på plan.

Statyn från 1984 står nära ”Nackas” barndomshem på Katarina bangata 42.

Det mest uppenbara felet på ”Vi ses vid målet”, skapad av konstnären Olle Adrin, är att Lennart ”Nacka” Skoglund skulle ha varit med i OS-guldlaget 1948 i London. Att så inte var fallet känner de flesta som kan något om svensk fotbollshistoria till. Det andra felet är bara uppenbart för konnässörerna: ”Nackas” kvartersklubb Stjärnan vann inte AT-cupen, föregångaren till Sankt Erikscupen.

(En slamkrypare på statyn är att ”Nackas” handbollsmeriter finns med och kan blandas samman med fotbollshistorien.)

Felaktigt OS-guld, bland annat.

Över till ”skandalmatchen”. Sommar i Sverige ska naturligtvis avnjutas på Gotland och det visste även en världsstjärna som ”Nacka”. I juli 1951 passade klubben IF Gute på att anordna en jippomatch mellan semestrande spelare och sitt eget a-lag. Italienproffset ”Nacka” Skoglund var det stora affischnamnet och 1 600 personer kom till Gutavallen. ”Stjärnlaget” vann med 5–4 efter en avgörande straff inslagen av ”Nacka”.

Gotlands Folkblads artikel inför matchen och inklistrad spelarbild av min pappa.

Det vara bara ett problem, Gute hade inte fått klartecken av Svenska fotbollförbundet för att arrangera matchen. Klubben riskerade ”allvarliga efterräkningar” enligt tidningsrubriker dagen efter matchen. Det stannade dock vid en varning. Lagledaren Lars Enström, som ansvarat för arrangemanget, fick dock ett halvårs avstängning.

Gute kunde andas ut och ta ett historiskt kliv över vattnet. Hösten 1951 spelade för första gången ett lag från Gotland i en serie på fastlandet. Visserligen bara i klass 1 norra i Stockholm, den femte nivån i seriesystemet, men det skulle bli mycket bättre med åren.

Över till min pappa Lars-Olof ”Bambis” Karlsson, jämnårig med ”Nacka” Skoglund. 1951 platsade han inte riktigt i Gutes a-lag utan fick fylla ut ”stjärnlaget” som vänsterback. Det gick tydligen bra och Gotlands Allehanda konstaterade att ”I de bakre leden spelade bl. a. ’Bambis’ Karlsson, som efter sina insatser igår ännu har mycket ogjort i Gutetröjan.” Och så blev det.

”Nacka” dribblade sig vidare genom livet…

Fakta/läs mer
• ”Kalle Othberg spelar halva i ’Nacka & Co’ mot IF Gute” i Gotlands Folkblad den 17 juli 1951.
• Signaturen B.B.: ”Gute vände 1–3 till 4–3 men Nacka och C:o vann på straff med 5–4” i Gotlands Allehanda den 18 juli 1951.
• Bengt G Söderberg (huvudredaktör): ”Från fars och min tid: En bokfilm om Gotland 1915–1970”, Gotlandskonst, 1972.
• Nils Palmgren: ”Flagranta fel på Nackas staty” i Dagens Nyheter den 23 december 2011.
• Gunnar Persson: ”’Nacka’ – och drömmen om det goda livet”, Idrottsförlaget, 2019.
• Carl-Henrik Fridén: ”Alla tiders fotboll: Gotlands fotbollförbund 100 år 1921–2021”, Gotlands fotbollförbund, 2021.

Comments(0) https://www.oskyltat.se/?p=1157

På elljusspår in i historiens mörker

Dalarna, Moderna tiden, Sport Posted by Mats Areskoug Wed, October 01, 2025 07:55:36

Jag behöver hjälp!!! Mörkret sänker sig över landet och skidsäsongen närmar sig på allvar. Sedan cirka 70 år tillbaka är det möjligt att träna i terrängen även när solen gått ned, men var i landet var man först med ett skidspår med elljus?

Elljuset borde ha varit en stor händelse i klubben och bygden, men dokumentationen och historiekunskapen är bristfällig. Med utgångspunkt i tidningar, böcker och internet ligger Stadsliden i Umeå, Östnor i Mora, Hemlingby i Gävle bra till för ”utmärkelsen”. Personligen tror jag att svaret är Mora.

I en notis i Dagens Nyheter i november 1955 berättas att IFK Mora jagar pengar för att kunna förverkliga ett elljusspår längs en kraftledningsgata vid Östnors skidstadion. I en Aftonbladetartikel från slutet av året beklagas att anläggningen inte var klar, men i början av 1956 flödade ljuset över skidåkarna. Mora Tidning är på plats med fotograf och konstaterar den 23 januari att elljusspåret ”har blivit en verklig fullträff”. Sträckan, med ett 50-tal lampor, var nästan tre kilometer med fem spår i varje riktning vilket gav ett belyst varv på dryga halvmilen.

Mora Tidning den 23 januari 1956.

Östnor var dock ett litet skidmecka innan ljusets ankomst. Legendaren Nils ”Mora-Nisse” Karlsson lade grunden till sina stora framgångar med många och hårda träningsmil på platsen. Efter karriären skapade han många av de terrängspår som än i dag finns kvar vid anläggningen. Mora-Nisse, i form av en skulptur skapad av motorsågskonstnären Sören Niklasson, övervakar att dagens ungdom sköter träningen rätt.

På informationstavlan har man dock trimmat historien något och anger att elljuset var på plats redan 1954. Det ska ha levt vidare till 2018.

Den historiska kraftledningsgatan.

Mora-Nisse vakar över platsen.

Comments(0) https://www.oskyltat.se/?p=1151

Jägerlappen står stadig på sin post

Lappland, Moderna tiden Posted by Mats Areskoug Mon, September 15, 2025 07:48:56

Plötsligt dyker den upp vid vägkanten i centrala Åsele – en stor, färgglad och konformad figur. Den röda tofsen på skärmmössan är minst sagt imponerande.

Den så kallade Jägerlappen skapades av Åselekonstnären Lennart Jäger (1933–2020) i början av 1960-talet under hans tid på Konstfack i Stockholm. Tanken var att souveniren skulle bli hela Norrlands svar på Dalahästen. Hustrun Eva Jäger, kurskamrat på Konstfack, berättar att de under ett tiotal år själva tillverkade figuren i hemmet.

Jägerlappen adopterades så småningom av Åsele kommun och 2001 invigdes den väldiga betongvarianten vid Norra vägen, även den tillverkad av Lennart Jäger. Under en tid användes den som officiell gåva och 2018 instiftades näringslivspriset ”Årets Jägerlapp”.

Åsele är en samisk förvaltningskommun, där det samiska ska ges inflytande och skyddas, och namnet Jägerlapp har väckt kritik. Näringslivspriset bytte namn efter bara ett år. Konstverket i samhället står dock stadigt och vad kommunalrådet Andreas From känner till har en rivning aldrig diskuterats.

Jägerlappen lever även vidare som souvenir. Den har till och från tillverkats och sålts av Åsele hembygdsförening och 2025 är figuren ute på marknaden igen. Utformningen skiljer sig något från originalet, men den doftar fortfarande tjära.

Fakta/läs mer
Sammanträdesprotokoll Åsele kommun 2019-09-03
Jan Johansson: ”Jägerlappen – en symbol som väcker starka känslor” i Västerbottens-Kuriren 2019-09-10

Comments(0) https://www.oskyltat.se/?p=1135

En pinne för säker färd

Forn- och medeltid, Gotland, Vägar och spår Posted by Mats Areskoug Mon, September 01, 2025 07:27:02

Kasta en sten eller en pinne! Nej, det handlar inte om varpa eller kubb. Det är allvarligare än så.

Längs vägar och stigar runt om i landet finns så kallade offerkast av varierande ålder. Kanske har någon tragisk händelse inträffat på platsen, kanske har det slumpmässigt uppkommit i ett vägskäl. Förbipasserande resenärer har ”offrat” en sten eller en pinne, uttalat en besvärjelse och med åren har en hög skapats. Förhoppningsvis har det stoppat någon gengångare och/eller bidragit till lycka på den fortsatta färden.

I den utmärkta boken ”På stigar och vägar – en guide till gotländska vägminnen¨” av Louise Berry (1996) presenteras en väg i Hall-Hangvar naturreservat på den norra delen av ön. Här har människor färdats sedan bronsåldern, kanske ännu längre. Vägen är kantad av fornminnen, bland annat ett rejält offerkast (kartkoordinater 57.88290, 18.67594).

Enligt Riksantikvarieämbetet ska markägaren för drygt 50 år sedan eldat upp den gamla högen med pinnar, ovetande om dess historia. Sedan dess växer offerkastet igen. Bidra med en pinne när du besöker platsen – eller passerar något annat offerkast – så når du säkert ditt mål.

Än växer offerkastet.

Även vägen är ett forminne.

Comments(0) https://www.oskyltat.se/?p=1130

Historisk slussafari längs Göta älv

Nyare tiden, Västergötland Posted by Mats Areskoug Thu, August 14, 2025 21:17:08

Forsarna och fallen i Göta älv var länge ett hinder för sjötransporter mellan Vänern och Västerhavet. Älven var bara segelbar upp till Lilla Edet, drygt halvvägs från mynningen. Resterande bit till Vänern var det landvägen som gällde.

Den första etappen av den blivande Trollhätte kanal stod klar 1607 när en sluss möjliggjorde passage förbi Lilla Edet. Nu gick det att ta sig ytterligare bra bit uppströms, till nästa fors vid Åkerström. Lite drygt 100 år senare kortades landvägen i norr när en kanal i Vänersborg togs i drift. Vid Åkerström var det stopp ända fram till 1778 då den så kallade Gustaf Adolfs sluss färdigställdes.

Det stora hindret var dock de drygt 30 meter höga fallen i Trollhättan. Universalgeniet Christopher Polhem hade anlitats redan i början av 1700-talet, men kanalprojektet avstannade när Karl XII bet i gräset vid Fredrikstens fästning. I mitten av seklet återupptogs arbetet i stor skala bara för att stoppas efter några år när en allvarlig olycka krävde nio arbetares liv.

Det skulle dröja till år 1800 innan Trollhätte kanal stod klar och fartyg kunde färdas 43,8 meter upp till Sveriges största sjö. Slussen i Lilla Edet, en av de första i landet, finns kvar. När vattenståndet i älven norr om Lilla Edet höjdes för drygt 100 år sedan försvann behovet av slussen vid Åkerström, som nästan helt hamnade under vatten. I Trollhättan är lämningarna efter Polhems påbörjade slussled storslagna.