Mats Areskoug – Page 3

Två ”nya” kastaler att leta efter på Gotland

Forn- och medeltid, Gotland, Kyrkligt/religion, Militärt, Ruiner Posted by Mats Areskoug Wed, November 01, 2023 09:48:58

De medeltida kastalerna vid kyrkorna på Gotland tillhör öns stora sevärdheter och den här bloggen har tidigare tipsat om hur man gör en trevlig kastalsafari från norr till söder. De senaste decennierna har lett till nya spännande upptäckter i kastalbranschen.

1986 skulle skolbyggnaden i Näs byggas ut åt väster. Vid schaktningsarbetet frilades ett hörn av en kraftig stengrund. Grunden kunde friläggas till måtten 3,8 och 5,5 meter och den försvann in under skolhuset. Enligt en kartuppgift från mitten av 1800-talet skulle det på platsen för skolhuset funnits en ”stenbunden backe, fordom ett kastell”, så kanske var det resterna av en kastal som hittats. Eller kanske den medeltida prästgården.

Utbyggnaden av huset genomfördes och murresterna hamnade inom torpargrunden. Den nyfikna får nöja sig med att beskåda det som idag är bygdegården, strax sydväst om Näs kyrka.

*Vilar det en kastal under det gamla skolhuset i Näs?*

Det senaste vad gäller kastaler på Gotland är Hamra på Storsudret. När den föga imponerande kullen, ett par hundra meter öster om kyrkan, började grävas ut 2016 frilades de kraftiga grundmurarna till en rektangulär byggnad på ungefär 14 x 11 meter.

En kol 14-analys av trärester visar att anläggningen kan ha uppförts redan under den första hälften av 1000-talet – alltså under vikingatidens sista skälvande årtionden. Förutom åldern är det två saker som utmärker murresterna. Dels att de är mycket tjocka, 250 centimeter, dels de rundade hörnen. Två faktum som fått arkeologerna fundera på vad det egentligen är som man har grävt fram.

Även Österlen är bra för en kastalsafari.

Fakta/läs mer
Riksantikvarieämbetets rapport Dnr 321-500-2011 (om Näs).
Christian Hoffman: ”Arkeologisk undersökning av RAÅ Hamra 11:1”, 2018.
Adam Engvall: ”Beredskap eller kapprustning? Något om de gotländska kastalerna”, Uppsala universitet, 2020.

Comments(0) https://www.oskyltat.se/?p=802

Trafikkaos i Göta kanal

Moderna tiden, Västsverige Posted by Mats Areskoug Mon, October 16, 2023 15:44:43

Göta kanals passage vid Lanthöjden, en knapp mil söder om Töreboda, var redan från starten 1822 en trafikfara. Vid bygget var man tvungen att spränga och för att spara pengar blev kanalen smalare än vanligt. Dessutom gjorde den en sväng på cirka 150 grader. För att få ordning på båtarna enkelriktades trafiken växelvis med hjälp av en semafor. Väntetiderna blev långa.

*Ångfartyget Ceres i den smala passagen vid Lanthöjden i början av 1900-talet. Foto: Axel Sjöberg/Järnvägsmuseet.*

111 år efter att Göta kanals västgötadel invigdes var det dags för ”Förbifart Lanthöjden”. Kanalen fick en 500 meter ny – rak och bred – sträckning på andra sidan av höjden. Som bonus fick Göta kanal sin enda ö.

Trafikvaktens hus finns kvar på ön tillsammans med en kunglig obelisk. Semaforen har flyttats till Tåtorps sluss vid kanalens utlopp i sjön Viken, som för övrigt är Göta kanals högsta del.

Fotnot: I sjön Viken blev Spetsnäsudden en ö när man byggde Spetsnäskanalen för att korta Göta kanals längd. Tack Omar Wibron för påpekandet.

Den konstgjorda ön i januari 2023. Den gamla och smala vägen till höger.

*Semaforen, flyttad till Tåtorps slussar.*

Comments(0) https://www.oskyltat.se/?p=791

När djävulen spelade upp till dans

Kyrkligt/religion, Nyare tiden, Övriga Sverige Posted by Mats Areskoug Sun, October 01, 2023 11:42:42

En mystisk speleman dyker upp på dansen i byn och spelar rent förtrollande. Han lockar med sig traktens ungdomar och spelar tills de har dansat sig till döds. Först när allt är försent uppdagas det att det är djävulen själv som fört fiolen.

Temat i sägnen har vandrat i Europa i kanske tusen år. Mest känt i Sverige är dramat i byn Hårga i Hälsingland där hin håle lockade med sig de danssugna upp på Hårgaberget. Där satte han sig en tall och spelade tills bara ungdomarnas skallar fanns kvar. Den första kända uppteckningen av tragedin gjordes 1783, men än i dag kan man se var dansen slitit bort mossan från berghällen.

*Dansen har slitit bort mossan som bara finns kvar som cirklar.*

(Det är inte troligt att man dansade hambo efter den suggestiva Hårgalåten uppe på berget, eftersom hambo lär ha skapats först på 1800-talet. Det gör man däremot i den årliga Hälsingehambon som startar just i Hårga.)

Liknande händelser lär enligt nedtecknade berättelser ha inträffat på flera platser i norra Sverige. Det unika med Hårgaberget är, förutom märkena på hällen, att det finns ett gammalt fotografi av tallen som djävulen satt i och spelade.

*Tallen som djävulen satt och spelade i sågades ned 1931. Foto: Per Lindberg/Länsmuseet Gävleborg.*

Hårgaberget ligger drygt en kilometer sydost om byn Hårga och vid gården Rotemo är det skyltat. Från p-platsen är det cirka en kilometer att promenera. Ta inte dansskorna, stigen kräver lite grövre sulor under fötterna.

Fakta/läs mer
Hanebo-Jul 1949, Hanebo hembygdsförening.
Victor Johnson: ”Hårgadansen”, Inferi, 1985.
Norrländsk uppslagsbok.
Ulrika Engström: ”Det finns en tusenårig motsvarighet” i Hudiksvalls Tidning den 10 juli 1998.

Comments(0) https://www.oskyltat.se/?p=784

Anspråkslös nolla på Stockholm C

Moderna tiden, Storstockholm, Vägar och spår Posted by Mats Areskoug Fri, September 15, 2023 10:23:59

Med tanke på den stolta statliga järnvägstraditionen i Sverige så hade jag trott att själva utgångspunkten skulle vara bättre utmärkt. Kanske en stilig tavla på väggen eller en tydlig markering på perrongen. (Något liknande nollmeridianen i Greenwich.)

När tågen väl rullar i Sverige så gör de allra flesta det med en nollpunkt vid Stockholms central. Härifrån har till exempel linjerna till Riksgränsen, Göteborg och Malmö sin utgångspunkt och längs banorna finns kilometertavlor som visar din position. Bra att ha om du som lokförare till exempel ska rapportera platsen för olycka.

Privata järnvägslinjer hade sina egna nollpunkter och markeringar, vilket kan vara förvirrande där de finns kvar i dag.

Vana resenärer vet att många stationshus har/hade uppgifter om avståndet till Stockholm (och altituden) angivet på skylten med stationsnamnet. Något som enligt min uppgiftslämnare Henrik Reuterdahl på Järnvägsmuseet mest var en flirt med allmänheten när järnvägen var ny. Genom åren kan linjeomläggningar dessutom gjort att siffran på stationshuset inte längre stämmer.

Nollpunkten på Centralstationen i Stockholm är i det närmaste omöjlig att upptäcka om du inte känner till den. Gå upp på perrongen vid spår 11 och 12. Vänd dig mot stora utgången från stationshuset. På perrongkanten har man slarvigt målat en nolla. På rälsens liv finns en liten skylt 000+0 (kilometer + hundratalet meter). Lite futtigt, minst sagt.

*Nollpunkten på perrongkanten vid utgången från stationshuset. Markeringen på rälsen döljs nästan av försommarblommorna.*

Är du i Stockholm och gillar nollor så finns det ju fler spårsystem att besöka. Enkelt att spana in är nollorna för röd och grön tunnelbana. Finns på Slussens station vid den norra änden av perrongen.

Till sist: Inget spring på spåren för att titta närmare på markeringarna.

Läs även om jakten på nollan i Visby.

Comments(0) https://www.oskyltat.se/?p=779

Cirklarna på Galgberget

Gotland, Moderna tiden, Sport Posted by Mats Areskoug Fri, September 01, 2023 07:36:34

Nej, cirklarna i gräset på Galgberget i Visby är inte skapade av några varelser från rymden. Historien är dock nästan lika osannolik – här tog ett lag från Gotland fyra SM-guld i en av de stora motorsporterna.

För 90 år sedan, 1932, kördes den första speedwaytävlingen, då kallad jordbanelopp, på Gotland. 1 500 entusiastiska åskådare njöt av motorernas sång på Gutavalllen. Succén följdes av flera tävlingar, nu på det som då var regementet A7:s område.

Efter stiltjen under andra världskriget tog motorsporten ny fart. 1951 invigdes en motorstadion på Galgberget strax norr om ringmuren. Enligt historieskrivningen inför 10 000 besökare. Nästa steg togs 1966 då Gotlands motorförening satte ihop ett lag för att tävla de nationella speedwayserierna. Laget fick namnet Bysarna – efter det gotländska skogsväsendet bysen.

Bysarna klättrade i seriesystemet och 1971 nådde man den högsta serien. Det blev SM-guld direkt och bedriften upprepades den följande säsongen. 1975 var det dags för det tredje guldet. Lagets största stjärna under de framgångsrika åren var gotlänningen Christer Löfqvist.

Cirklarna från ovan. Bild från Google maps.

Laget åkte ur högsta serien men lyckades ta sig tillbaka och 1988 bärgade Bysarna sitt senaste SM-guld. Största stjärnan var stockholmaren Per Jonsson. Det många år till i högsta serien det följande dryga decenniet – senaste besöket var 2001.

Speedway låter och det är en stor del av upplevelsen. Tyvärr går det inte så bra ihop med bostadsbebyggelse. 2007 kördes den sista tävlingen på Galgberget och motorstadion revs. Kvar är bara minnena och spåren av banorna i gräset. Bysarna kör vidare i mindre skala i skogen i Hejdeby, öster om Visby.

Fakta/läs mer
Bysarnas hemsida
Gunnar Kalmér: ”Bysarna. Speedway och annan mc-sport på Gotland”, Bysarnas supporterklubb, 1976(?).
”Idrottshistoriska platser på Gotland”, Gotlands idrottsförbund, 2004.
Bengt Brolin: ”Gotlands motorcykelhistoria 1909–1959, Gotlandica, 2009.

Comments(0) https://www.oskyltat.se/?p=774

Uranbrytning och moral

Moderna tiden, Västsverige Posted by Mats Areskoug Tue, August 15, 2023 08:38:15

Det är inte moraliskt försvarbart att ha kärnkraft om man inte bryter det bränsle som finns tillgängligt i landet. Samma sak med de sällsynta metaller som behövs till batterier för den gröna omställningen. Människoliv och natur är inte mer värd i Lappland eller Skåne än i Kongo eller Kina.

Den här bloggen har tidigare berättat om gruvor på Österlen. Nu är det dags för uranet i Västergötland.

1965 inleddes brytningen av alunskiffer för uranframtställning i Ranstad i Västergötland. Planen var att Sverige skulle bli självförsörjande av uran till kärnkraften. Fram till 1969 utvanns cirka 200 ton uran. I en reaktor som producerar cirka 1000 MW el hade det räckt i tio år. Det fanns även planer på en egenproducerad svensk atombomb.

Uranprojektet i Ranstad visade sig snabbt var olönsamt och dessutom skrotades den svenska atombomben. Brytningen av bröts. Under oljekrisen på 1970-talet väcktes frågan om att återuppta brytningen. Lokalbefolkningen protesterade och de berörda kommunerna Falköping och Skövde lade in sitt veto. Utvinning av uran ur rester från tillverkning av kärnbränsle pågick dock till 2009.

*Ranstadsverkets silo sprängs den 31 oktober 1991. Foto från Garnisonsmuseet Skaraborg*

Det blir spännande att se vad som händer i framtiden. Både med kärnkraften som sådan – och om kommuner ska ha rätt att stoppa projekt som berör hela landet. Högerregeringen och SD vill tillåta uranbrytning i Sverige igen.

Idag är de flesta av verkets byggnader rivna och gruvavfallet har täckts över. Den största sevärdheten är det vattenfyllda dagbrottet som numer heter Tranebärssjön. Vattnet är radioaktivt så undvik kallsupar om du tar ett dopp.

Fakta/läs mer:
Energiforsk: Friklassning av Ranstadsverket

*Den vackra Tranebärssjön sedd från en av slagghögarna.*

Comments(0) https://www.oskyltat.se/?p=764

Skånsk runristare lade av

Forn- och medeltid, Kyrkligt/religion, Skåne Posted by Mats Areskoug Sat, July 01, 2023 10:37:49

Precis som halvfärdiga brev och böcker så finns det halvfärdiga runstenar. Den här bloggen har tidigare berättat om runstenen utan runor utanför Morgongåva i Uppland. Ett annat exempel på avbrutet arbete hittar du inne i kastalen vid Valleberga kyrka på Österlen.

Runsten är av det lite enklare slaget, men har ett kors och en förberedd slinga för runor. Där verkar arbetet har tagit slut. Stenen stod tidigare på kyrkogården och flyttades in i kastalen på 1930-talet.

Valleberga kyrka är speciell på ytterligare två sätt. Dels har den sitt ursprung som en rundkyrka, vilka är ovanliga i Sverige. Dels har den en kastal, vilken är ganska ovanligt i Sverige. I slutet av 1800-talet ville församling riva allt och bygga nytt. Tack och lov satte myndigheterna i Stockholm stopp.

Läs mer om rundkyrkor och Österlens kastaler på bloggen.

Comments(0) https://www.oskyltat.se/?p=756

En hästspark som heter duga

Nyare tiden, Övriga Sverige Posted by Mats Areskoug Thu, June 15, 2023 07:05:55

I skogen mellan Södermanland och Östergötland finns en gränsmarkering av det lite ovanligare slaget: En stor sten med ett märke från en hästsko intryckt. Det måste ha varit en rejäl spark från en rejäl häst för att åstadkomma detta.

*Stenen sommaren 2022. Foto: Eva Gerhardsson.*

Stenen med hästskon nämns som gränsmarkering mellan landskapen redan i slutet av 1500-talet i dokument som ska ha funnits på hertig Karls (IX) kansli. Den gamla landsvägen som passerade stenen har dock nästan försvunnit i skogen. På konstnären Elias Martins avbildning från slutet av 1700-talet syns både landsvägen och Hästskostenen tydligt.

Här finns dessutom en möjlighet att lära sig ett nytt (gammalt) ord. Stenen ska ha varit ett hornskäl för fyra byar vars ägor möttes här: Basnäs, Torpa, Marsjö och Ingestorp.

*Elias Martins teckning från slutet av 1700-talet.*

Var det en jätte som red förbi och vars häst satte hoven i stenen? Oklart. Antagligen är det en naturlig formation som blivit förstärkt av människohand genom århundradena. Du hittar den på västra sidan av väg 1134 (kartkoordinater 58.95196, 15.74143).

Fakta/läs mer
Arthur Nordén: ”Östergötlands järnålder del 2”, 1943
Kulturarv Östergötland: Hästskostenen

Comments(1) https://www.oskyltat.se/?p=748

Oskyltat

Välkommen till Oskyltat!