Småland – Oskyltat

I Ryd vadade man för hälsans skull

Hela hus, Kurorter, Moderna tiden, Småland Posted by Mats Areskoug Sat, December 20, 2025 09:35:10

Känner du dig melankolisk eller har problem med andningen? Kavla upp byxbenen, eller håll upp kjolen, och vada omkring i grunt vatten, fuktigt gräs eller nyfallen snö. En säker medicin, enligt den tyska prästen och hälsoprofeten Sebastian Kneipp.

Under sin prästutbildning, i mitten av 1800-talet, drabbades Kneipp av tuberkulos. Efter många fruktlösa läkarbesök tog han saken i egna fötter och vadade ut i Donau – och vattenkuren hjälpte. (Redan de gamla romarna hade insett vattnets helande effekt.) Som färdig präst hamnade Kneipp i bayerska Bad Wörishofen där han startade en badanstalt. Kurerna utvecklades och ryktet om besökarnas tillfrisknande spreds över världen. Kungligheter och en påve uppsökte Kneipp. Än idag lockar kneippmetoden stora skaror krassliga till Bad Wörishofen.

Först ut i Sverige med att erbjuda Sebastian Kneipps kur var Ryds sanatorium (senare Ryds brunns- och badanstalt) i södra Småland. Hälsobrunnen hade startat 1892 och redan 1894 gjorde brunnsläkaren Henrik Kindblom en studieresa till Bad Wörishofen. I Ryd byggdes ett speciellt kneippbadhus.

Verksamheten i Ryds brunn rullade på bra fram till mitten av första världskriget. Badhus, societetshus, restaurang och bostäder uppfördes. Utöver alla behandlingar och järnhaltigt brunnsvatten så marknadsfördes platsen med den vackra naturen och läget vid Hönshyltefjorden. Mellan 1911 och 1923 hade man till och med eget postkontor. Hälsobrunnarnas storhetstid tog dock slut när den allmänna sjukvården och bostäderna förbättrades. För Ryd var sagan all 1944.

Anläggningen som ungdomshem 1957. Foto: Olle Lilljeqvist/AB Flygtrafik/Smålands museum.

Anläggningen levde kvar bland annat som pensionat och alkoholistanstalt. Idag finns här ett SIS-hem. Societetshuset och restaurangbyggnaden står kvar vid Strandvägen. Det ståtliga varmbadhuset från 1914 brann ned i september 2025.

I Sverige lever Sebastian Kneipp vidare i namnen Kneippbyn på Gotland och Kneippen (tidigare Kneippbaden) i Norrköping. Kanske skulle han glädjas åt vattenrutschbanorna som finns på semesteranläggningen på Gotland.

Fakta/läs mer
Leif Kindblom: ”Historien om Ryds brunn”, 2011.

Bara maskinhuset i tegel återstår av varmbadhuset.

Restaurangen och societetshuset.

Comments(0) https://www.oskyltat.se/?p=1196

När kineserna lurade skjortan av Kalmar

Moderna tiden, Småland Posted by Mats Areskoug Wed, April 30, 2025 06:48:08

Det är inte alltid det blir som man har tänkt sig. Fråga kommunpolitikerna i Skellefteå – eller i Kalmar.

Sensommaren 2006 var saken klar. Den kinesiske affärsmannen ”Mr Luo” skulle göra en miljardinvestering i Kalmar. Ett kinesiskt handelscentrum skulle etableras i den norra delen av staden där Nordchoklad legat fram till 1998. Näringsminister Maud Olofsson (C) var med och tog det första spadtaget. Kommunen hoppades på 800 nya arbetstillfällen och högskolan startade en kurs i kinesiska.

Ett av få minnen från chokladtiden.

Drömmen gick i kras efter bara två år. Det visade sig att affärsidén var att lura kinesiska affärsmän att investera stora summor i utbyte mot permanent uppehållstillstånd i Sverige. Upplägget var omöjligt (olagligt) och Fanerdun Group AB gick i konkurs. Den gamla chokladfabriken revs.

Några grundmurar finns kvar.

Allts om återstår är en gigantisk ödetomt med ungskog, asfaltsytor och några grundmurar. Det är tänkt att platsen ska bli en del av den växande stadsdelen Snurrom, men detaljplanen har överklagats. En tid till finns det möjlighet att på plats bokstavligen uppleva känslan av grusade förhoppningar. Det bidde inte ens en tummetott – men ibland måste man å andra sidan våga satsa.

Fakta/läs mer
Agneta Gustavsson: ”Tio år efter Fanerdunskandalen – Kinafebern som drabbade Kalmar”, SVT den 1 november 2016.
Kalmar kommun: ”Förslag till ny detaljplan för del av Kläckeberga 10:1, 10:10 samt del av Krafslösa 2:4 och 5:1”

En öde plats i Snurrom.

Comments(1) https://www.oskyltat.se/?p=1077

Ståndaktig smålänning i Bredestad

Forn- och medeltid, Småland Posted by Mats Areskoug Mon, October 21, 2024 10:15:00

Likt en vakpost reser den sig över den vackra Bredestadsdalen sydost om Aneby i norra Småland. Dalen kantas av gravar från brons- och järnålder. Vid en av dessa har en drygt tre meter hög sten rests och den är misstänkt likt en fallos (kartkoordinater 57.82102, 14.84433). Fruktbarhetssymbolen dateras till 200-400 e Kr och dess kraft har varit mäktig under seklerna som gått – dalens jord är bördig.

En fallos med tvivelaktig historia hittar du lite längre norrut: Rödsten i Östergötland.

Comments(0) https://www.oskyltat.se/?p=993

Stenen markerade gränsen mot Danmark

Forn- och medeltid, Småland Posted by Mats Areskoug Sun, September 01, 2024 10:03:14

Det hände sig vid den tiden att kung Emund slemme i Uppsala ville få ordning på gränsen mot de lömska danskarna i söder. Ett traktat upprättades med kollegan Sven tveskägg. Sex män från respektive rike satte sex stenar för att markera gränsen. (Den nuvarande gränsen mellan Småland/Västergötland oh Halland/Skåne/Blekinge.) Allt enligt den Äldre Västgötalagen, som sammanställdes omkring 1220.

Redan här uppstår det första problemet i berättelsen: Slemme och Tveskägg var inte kungar samtidigt. En del forskare tror att en sammanblandning kan ha skett och att det är den danska kungen Sven Estridson som menas. Traktatet kan i så fall vara från 1050-talet.

Ett annat problem är att en kung i Uppsala på 1000-talet inte hade någon större kontroll över det som är dagens Småland. Det bestod vid den tiden av en massa små hedniska ”länder”.

Som om det inte skulle vara nog så betvivlar många forskare numer att det citerade traktatet verkligen är från 1000-talet. Men ett gränsdokument från 1200-talet, om än från ett påhittat(?) original, är inte så illa det heller.

1000- eller 1200-tal: Sex stenar nämns i traktatet. Några av dem är klart definierade, andra omdiskuterade. Vi tar oss till den östligaste av stenarna, Brömse sten. Den tre meter höga stenen står intill en liten grusväg cirka 6 kilometer från kusten (kartkoordinater 56.31786, 15.95262). Stenen finns på en karta från 1650. Strax intill flyter gränsfloden Brömsebäck.

Det är en märklig och rentav mäktig känsla att tänka på att här gick gränsen mellan ärkefienderna Sverige och Danmark fram till 1658.

Fakta/läs mer
• Thore Brogårdh: ”Längs en gammal riksgräns”, 1960.
• Peter Hayes Sawyer: ”När Sverige blev Sverige”, Viktoria, 1991.
• Karlsjö & Hallberg: ”Skånes och Blekinges riksgräns”, 1995.
• Gunnar Wetterberg: ”Skånes historia 1”, Albert Bonniers, 2016.

Comments(0) https://www.oskyltat.se/?p=962

Sorglösa brunn – eller inte

Hela hus, Kurorter, Nyare tiden, Småland Posted by Mats Areskoug Wed, May 01, 2024 08:35:33

På 1800-talet fanns det hundratals små hälsobrunnar/kurorter runt om i landet. De flesta var små och lockade i första hand bara gäster från närområdet. Några, som Loka och Ramlösa, blev rikskända. En av de mindre var Källvik, vackert belägen vid kusten cirka 15 kilometer norr om Västervik.

Som ortsnamnet säger så fanns här några källor nära havsviken. Det var både källor med järnhaltigt vatten och källor friskt vanligt vatten. Första skriftliga beviset på brunnsdrickning i Källvik är från 1799.

Under 1800-talet och framåt växte verksamheten med de byggnader som tillhör en hälsobrunn. Varmbadhus med brunnssalong (1872), hotell (1873), nytt hotell (1876), societetshus (1928). För inkvartering uppfördes dessutom ett antal mindre villor. Ångfartyg trafikerade kusten från Stockholm i norr till Kalmar i söder.

Varmbadhuset på vykort. Foto: Maria Lundqvist.

Förutom dricksvatten och kalla och varma bad lockade Källvik med bland annat frisk luft och diverse behandlingar.

För de flesta kurorter blev tiderna kärvare när den allmänna sjukvården och de sanitära förhållandena i hemmen förbättrades. Källvik drog sin sista suck som kurort 1943. Det nya hotellet brann ned redan 1881, som resultat av ett försäkringsbedrägeri. Det gamla hotellet brann 1945 under att det användes som förläggning för baltiska flyktingar. Varmbadhuset revs i slutet av 1950-talet. Av de större byggnaderna återstår bara societetshuset (Källviksbrunnsvägen 7), som i dag är privatbostad.

Societetshuset uppe till vänster och det lilla brunnshuset nere vid viken.

Nere vid viken står dessutom ett litet brunnshus kvar. Det vårdas av de boende i området och inhyser ett litet museum om brunnsepoken. Öppet på helgerna under sommartid.

Det serveras inget vatten längre i brunnshuset.

Men det finns något som skiljer Källvik från landets övriga bortglömda hälsobrunnar. Povel Ramel tillbringade ett antal somrar i Källvik som ung och 1939 satte han upp sin allra första revy, ”Sommarfräknar”, på societetshuset. Ramel lär dock ha förnekat att hans klassiker ”Sorglösa brunn” skulle ka något med Källvik att göra.

Den lilla villan Paddan (1897) där Povel Ramel bodde med sin familj.

Fakta/läs mer
• Alfred Levertin: ”Svenska brunnar och bad”, Jos Seligmann & CI:s förlag, 1883.
• ”Svenska bad- och kurorter 1918”, Hasse W Tullbergs förlag, 1918.
• Hans Broomé: ”Källvik – en småländsk brunns- och badort”, Kalmar läns museum, 1970

Comments(0) https://www.oskyltat.se/?p=906

Piratens grogglucka

Hela hus, Nyare tiden, Småland Posted by Mats Areskoug Mon, March 11, 2024 10:19:24

Som halvskåning har jag naturligtvis läst det mesta som Fritiof Nilsson Piraten skrivit. En skrönornas mästare och serien ”Bombi Bitt och jag” från 1968 tillhör mina första riktiga teveminnen. Bästa Piraten-sevärdheter återfinns dock i Småland.

Efter att ha utbildat sig till jurist i Lund, där han fick sitt tillnamn Piraten, praktiserade han som advokat i Stockholm och Tranås. Under de tio åren i Småland, 1921–31, började skrivandet och efter succédebuten 1932 med ”Bombi Bitt och jag” var det slut med juridiken.

Piraten hyrde tillsammans med hustrun Karin Maria Jerlov bottenvåningen i en större villa på Storgatan 48 i Tranås. Hon drev tandläkarpraktik i huset. För hundra år sedan var området öppnare med friliggande hus, idag är läget minst sagt instängt på baksidan.

Storgatan 48 hösten 2023.

Advokaten/författaren hade periodvis stora problem med alkoholen. Under tiden i Tranås tillbringades enligt uppgift lika mycket tid på villans veranda tillsammans med goda vänner som på advokatkontoret. Praktiskt nog fanns en lucka in till köket så att påfyllning kunde serveras utan onödiga omvägar.

Jag vet inte om luckan används nuförtiden. Villan forsätter dock att tjäna kulturen som lokal för konstnärer och författare.

Veranda med grogglucka.

Comments(0) https://www.oskyltat.se/?p=872

Två jättar i Småland

Djur och natur, Nyare tiden, Småland Posted by Mats Areskoug Sun, January 21, 2024 10:29:27

Äldst och störst. Nej, det handlar inte om gnabb grabbar emellan på skolgården – det handlar om träd.

Träd som förnyar sig genom kloner kan bli ”hur gamla som helst”. I Sverige har vi till exempel ”Old Tjikko” på Fulufjället i Dalarna som beräknas vara upp mot 10 000 år. Vi nöjer oss dock med några stolta smålänningar.

Vallbytallen påstås vara Sveriges grövsta tall med sin omkrets på omkring 5,5 meter. Det eventuella rekordet är dock lite tveksamt eftersom Vallbytallen har två hopväxta stammar (likt en siamesisk tvilling). Ståtlig är i alla fall tallen och du hittar den strax väster om Kvillsfors i Vetlanda kommun (kartkoordinater 57.39863, 15.48452).

Vallbytallen hösten 2023.

Om Vallbytallen är frisk och kry så är det värre med Kvilleken. Åldern har tagit ut sin rätt på det som kan vara Sveriges äldsta ek. På 1930-talet gjordes en utredning som visade att eken var 950 år gammal, så den har gott och väl passerat 1000-årsstrecket. Mäktigt att eken var ett litet skott när Olof Skötkonung regerade.

Kvilleken hösten 2023.

Det är enbart liv i en av Kvillekens grenar och stammen hålls ihop med stålband och kätting. Skyndar dig till Norra Kvill (57.73466, 15.62824) i Vimmerby kommun innan det är försent.

Fotnot: Lite längre norrut i landet kan du njuta av resterna av Sparbankseken.

Comments(0) https://www.oskyltat.se/?p=845

Mannen i pyramiden i Småland

Moderna tiden, Småland Posted by Mats Areskoug Tue, June 01, 2021 08:12:23

Det är väl mänskligt att man vill bli ihågkommen efter sin död. Redan de gamla faraonerna byggde ståtliga pyramider och varför ska en slottsherre i Småland vara sämre.

Baronen Malte Liewen Stierngranat (1871–1960) gjorde allt för att bli känd och viktigast av allt inte glömd. Att bli odödlig är dock inte helt gratis, men så länge det finns förmögna kvinnor är det mesta möjligt.

Istället för att ta över barndomshemmet, herrgården Nobynäs, i Aneby drog han till USA och minglade. Köpte en ingenjörstitel, bröt något äktenskapslöfte, satt i fängelse och gifte sig rikt.

Väl hemma lät Malte 1915 uppföra Stjärneborgs slott vid sjön Ralången. Slottet ritades av arkitekt Torben Grut, mannen bakom bland annat Olympiastadion i Stockholm. Malte lärde känna en del av tidens stora svenska konstnärer och införskaffade en del av deras verk. Vid Stjärneborg ordnade han bland annat en egen station vid nuvarande Södra stambanan och ett hembygds- och konstmuseum.

Sedan gällde det livet efter döden. Malte ligger begravd i en gravkammare i en pyramid på slottets ägor. Kammaren lär vara utformad som ett gotiskt kapell med målningar som visar Maltes liv och en antavla som visar hans släktskap med Gustav Vasa. (I pyramiden vilar även den första rika hustrun och deras två barn, samt en svärson.)

Fakta/läs mer
Stjärneborgs museer
Göran Engström: ”Malte Liewen Stierngranat – mannen som gjorde vad som föll honom in”, Föreningen Stierngranats museer, 2010
Roland Classon: ”En märklig man och hans liv” i Helsingborgs Dagblad den 27 augusti 2012

Fotnot: Undertecknad bloggare hävdar att kan är släkt med den danske vikingakungen Harald Blåtand, men önskar få sin aska strödd i havet utanför Visby.

Comments(0) https://www.oskyltat.se/?p=413

Oskyltat

Välkommen till Oskyltat!