Blog Image

Oskyltat

Välkommen till Oskyltat!

På bloggen Oskyltat hittar du sevärdheterna du inte visste att du ville se – de som sällan är utmärkta med en skylt. Oskyltat är en direkt fortsättning på bloggen Osevärdheter som jag 2010–2017 hade hos Dagens Nyheter. De 235 inläggen hos DN är fortfarande tillgängliga via denna länk. Oskyltat finns även som grupp på Facebook.

Hör gärna av er med synpunkter och förslag. Sprid länken till bloggen och dela inläggen på Facebook. Jag gör detta i första hand för min egen skull, men det är alltid roligare om det finns någon som tar del av vad man skriver.

Mats Areskoug
areskoug(at)telia.com

Viborg – den fjärde svenska stadsmuren

Forn- och medeltid, Militärt, Övriga Sverige Posted on Sun, June 20, 2021 21:13:23

Det har hänt två gånger tidigare att bloggen tagit upp en plats utanför dagens Sverige: Nya Sverige i Delaware och svenska staden Nyen i dagens Ryssland. Nu är det dags för den medeltida stadsmuren i Viborg.

Fyra svenska medeltidsstäder hade stadsmur: Stockholm, Visby, Kalmar och Viborg. Ytterligare tre städer inom dagens gränser: Malmö, Åhus och Landskrona. Många städer hade någon form av stadsvall och senare under stormaktstiden byggdes kraftiga befästningar runt flera städer.

Den svenska staden Viborg fick sina privilegier 1403 efter att ha vuxit upp kring den drygt hundra år äldre borgen. Efter att hjältekonungen Karl XII gått vilse i öster blev staden rysk vid freden i Nystad 1721. Viborg blev finländsk 1917 vid landets självständighet och sedan sovjetisk vid freden i Moskva 1940.

På 1470-talet började man bygga en mur runt staden. Den var cirka 2 kilometer lång, 5–6 meter hög, 2 meter tjock och hade 10 torn. Muren blev dock snabbt omodern och började redan på 1500-talet att ersättas av kraftfullare försvarsverk. Torn revs, lämnades att förfalla eller fick nya uppgifter. Muren kom på en del ställen att ingå i de nya försvarsvallarna. De sista fåtaliga resterna revs på 1860-talet. Idag återstår bara Rådstornet, som fick sitt namn av att det finansierades och underhölls av stadens råd. Den nedre delen av tornet är medeltida. Efter militärtjänsten har det bland annat fungerat som klocktorn för den närbelägna finska kyrkan.

Rådstornet.

Viborg borde kunna vara en turiststad i världsklass med sin långa och spännande historia, medeltida borg, kyrkoruiner, läget vid vattnet, samt närheten till den finländska gränsen och till mångmiljonstaden S:t Petersburg. Vid mitt besök våren 2018 visade dock staden upp ett helt annat ansikte. Gamla stan saknade såväl människor som affärer och näringsställen. De gamla ruinerna var vackra – de från 1900-talet var inte lika tilltalande. 

Fakta/läs mer
Johan Wilhelm Ruth; ”Viborgs stads historia”, 1906
Gardberg & Welin: ”Wiborg – en stad i sten”, Schildts, 1996
Neuvonen mfl: ”Vyborg – town guide”, Rakennustieto Oy, 1999
Kari Tarkiainen: ”Sveriges Österland”, Atlantis, 2008

Modern ruin i gamla delen av Viborg.


När framtiden ramlade ned i Småland

Militärt, Moderna tiden, Övriga Sverige Posted on Wed, January 20, 2021 06:36:07

Säga vad man vill om krig, men det sätter fart på geniknölarna. Tragiskt, eftersom det borde gå att utveckla saker och ting utan att miljontals oskyldiga mördas. Ingen behövde dock sätta livet till i Bäckebo i Småland på eftermiddagen den 13 juni 1944.

Tyskland var 1944 allt mer pressat i kriget och ingenjörerna arbetade för högtryck med nya vapen. Det senaste var en radiostyrd robot med raketmotor som skulle få beteckningen V-2 (Vedergällningsvapen 2). Den obemannade roboten skulle sättas in mot allierade städer som hämnd för terrorbombningarna i Tyskland.

Provuppskjutning i Peenemünde sommaren 1943. Foto: Bundesarchiv, Bild 141-1880/CC-BY-SA 3.0

V-2 var det första föremålet som människan skickade ut i rymden och dess teknik har använts i de flesta raketer efter andra världskriget. Maxhastigheten var 5.760 km/h, max flyghöjd 206 km (om den skickades iväg rakt upp), räckvidd 320 km. Den var 14 m lång och vägde fulltankad 12,5 ton. Och ”viktigast av allt”, V-2 förde med nästan ett ton sprängmedel.

En sådan avancerad konstruktion krävde provskjutningar, men den junidagen 1944 gick det lite fel. Roboten sköts upp från forskningsanläggningen i Peenemünde på ön Usedom och det var tänkt att den skulle landa i havet utanför Bornholm. Istället fortsatte den norrut innan den exploderade, på grund av något tekniskt fel, på 1.500 meters höjd över Bäckebo.

Explosionen skrämde slag på både folk och fä. Fönster tryckets ut och det regnade metalldelar från skyn. Vrakdelar spreds över flera kvadratkilometer. Störst var den 450 kg tunga förbränningskammaren som slog upp en krater med 5 meters diameter och drygt 2 meters djup.

Resterna av roboten samlades ihop och forslades till Flygtekniska försöksanstalten i Bromma. Efter att ha undersökt vrakdelarna skickades de till de till Storbritannien – av det ”neutrala Sverige”.

Samma dag som explosionen över Bäckebo hade den första, enklare, roboten V-1 slagit ned i London. Den första attacken med V-2 genomfördes i september 1944 mot Paris. Totalt avfyrades drygt 3.000 V-2-robotar och på grund av den höga hastigheten fanns det inget effektivt motvapen. Trots den svenska insatsen.

I skogen i Bäckebo finns kratern kvar (kartkoordinater 56.91045, 15.98000) och runt om i markerna ligger metallskrot. Roboten bör ha vägt cirka 3 ton när den exploderade och svensk militär lyckades 1944 bara hitta 2 ton vrakrester. Vid en arkeologisk undersökning 2004 hittades 36 metallföremål som anses komma från roboten.

Fakta/läs mer
• Arén mfl: ”Bäckebobomben – minnen av Hitlers raket”, 2007
• Niklas Dahlin: ”Hitlers hämndraket slog ned i Småland” i Ny Teknik den 5 augusti 2011.

Kratern våren 2020 med en gran tvärs över. Dessutom en modell av roboten.


Landskronas medeltida stadsmur göms under jord

Forn- och medeltid, Militärt, Skåne Posted on Tue, November 10, 2020 09:43:29

Sex städer inom Sveriges nuvarande gränser hade stadsmur under medeltiden. Visbys ringmur är världsklass, men även muren i Åhus är välbevarad och värd ett besök. I Kalmar har man grävt fram en liten stump. I Stockholm måste man gå inomhus för att få se lämningarna och i Malmö krävs det lite sakkunskap för att ta till sig befästningen. I Landskrona, slutligen, krävs det minst sagt livlig fantasi.

Staden Landskrona grundlades 1413 av hjältekonungen Erik av Pommern. Runt staden uppfördes en vall med vallgrav och sju stadsportar. Mot den medeltida hamnen var skyddet förstärkt med en mur. Landskronas militära betydelse växte och befästningarna moderniserades löpande. I mitten av 1500-talet byggdes ett slott, föregångaren till dagens citadell, i stadens västra hörn. Den medeltida stadsmuren hängde med till slutet av 1600-talet.

Skåne erövrades av Sverige 1658 och de nya herrarna övervägde till och med att göra Landskrona till Skånes ”huvudstad”. Den största förändringen inträffade dock på 1740-talet. Landskrona skulle bli en modern fästningsstad. För bästa möjliga skydd utplånades den befintliga bebyggelsen. Hamnen fylldes ut och hela staden flyttade ett steg söderut. Man får en bra bild av den nya stadsbilden på Gustaf Ljunggrens karta från 1853.

Den medeltida stadsmuren gick mellan Västerport, som låg mitt i dagens citadell, och Mölleport, ungefär i korsningen Storgatan–Norra Långgatan. (Den stora bryggan i hamnen utgick från S:ta Gertruds port, ungefär i korsningen Selma Lagerlöfs väg–Kungsgatan.) De rester som kan finnas befinner sig under markytan. Vid grävningar i korsningen Kungsgatan–Norra Långgatan har man hittat raserade grundstenar. Fynden tyder på att muren delvis var uppförd av tegel.

Norra Långgatan västerut, här gick muren.

Suktar du efter medeltid i Landskrona finns det bara en plats att besöka. I början av 1930-talet grävdes grunden av den gamla stadskyrkan, som revs i samband med flytten av staden, fram. S:t Johannes Baptista, från omkring 1420, pryder gräsmattan i Stadsparken.

”Resterna” av den medeltida kyrkan.

Fakta/läs mer
Bengt Jacobsson: ”Medeltidsstaden 48: Landskrona”, Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer, 1983
Karl Wallgren: ”Den medeltida stadshamnen – om strandområdets topografi och funktion i tre Öresundsstäder”, Lunds universitet, 2007



”Okänd” bastion vid Visby ringmur

Forn- och medeltid, Gotland, Militärt Posted on Sat, June 13, 2020 22:36:18

Stadsmuren runt Visby är minst sagt väldokumenterad, ändå finns detaljer som är lite mindre kända. Den är bloggen har tidigare berättat om murens enda konstnärliga utsmyckning och ett till synes omotiverat knä på muren.

Medeltida murar fungerar bäst så länge krig utkämpas med armborst och kastmaskiner. Med kanoner krävs något annat. Muren i Visby förstärktes på 1500-talet med två kaponjärer på den östra sidan, varifrån man kunde skjuta längs med muren. 

Efter hjältekonungen Karl XII:s debacle vid Poltava ökade oron för att de lömska ryssarna skulle attackera Gotland och Visby. På den södra delen av ringmuren uppfördes två bastioner. Dessutom påbörjades 1712 en tredje bastion, Stadsbastionen, som knappt har lämnat några spår efter sig.

Ritning daterad den 23 december 1712. Ur boken ”Visby stadsmur”.

Bastionen uppfördes vid en öppning i muren som hade uppstått efter att sadeltornet norr om Kajsartornet rasat. Resterna efter av raset hade forslats bort och antagligen använts i andra byggprojekt. Bastionen skulle utrustas med sex kanoner för att flankera muren. Anläggningen finns dock inte med på någon karta, så antagligen blev den aldrig helt färdigställd.

Strax norr om Kajsartornet, mitt för busstationen, syns tydligt att muren lagats på ett nästan provisoriskt sätt. Framför reparationen kan med lite god vilja urskilja formen av en bastion i marken. (Det syns lite tydligare i någon kartfunktion på nätet.) 

Platsen för bastionen idag.

Det skedde några ryska strandhugg på Gotland 1715–18, men Visby var aldrig hotat. 1808 ockuperade Ryssland hela ön, som då saknade ett militärt försvar. Inga befästningar bemannades – inte ett enda skott avlossades.

Det var allt för vårterminen 2020. Nya upptåg i augusti. Trevlig sommar!

Fakta/läs mer
Eckhoff & Janse: ”Visby stadsmur del 1”, Wahlström & Widstrand, 1936



Hotat lv-torn i Katrineholm

Hela hus, Militärt, Moderna tiden, Övriga Sverige Posted on Sun, August 18, 2019 15:49:12

Andra världskriget innebar ett bryskt uppvaknande för den svenska krigsmakten. Nu gällde det att rusta ikapp. En anläggning som såg dagens ljus var luftvärnstorn vid strategiska platser som hamnar, järnvägsstationer och fabriker. Med kanonen uppe i luften var det lätt att skjuta i alla riktningar.

Det byggdes nästan 200 torn i landet, varav kanske en tiondel står kvar. Ett torn av betong ståtar på höjden vid Åsliden i Katrineholm (kartkoordinater 58.98842, 16.21356). Bofors luftvärnskanon m/36 (40 mm) har ersatts av diverse antenner. Men skynda, granntornet revs för en kort tid sedan.

Fakta/läs mer
Högberg & Ohlsson: ”Hemliga utflykter”, Fort & bunker, 2018.

Läs om den vackra idrottsplatsen i Katrineholm: Brutalt på läktaren i Katrineholm
Läs om Stockholms luftförsvar: Ryssen kan komma!



Bältdjuret som ville synas

Militärt, Moderna tiden, Övriga Sverige Posted on Thu, May 02, 2019 18:14:08

Det var en gång ett bältdjur som gjorde allt för att inte synas. Speciellt var det de stygga ryssarna som inte skulle få syn på henne där hon gömde sig bredvid ett krigsflygfält utanför Eskilstuna. Men plötsligt var inte ryssarna stygga längre och då fanns det ju ingen anledning att fortsätta leka kurragömma. Bältdjuret klädde sig i sina färggladaste kläder och kröp fram till den stora landsvägen (kartkoordinater 59.36713, 16.68075). Där kunde hon titta på människor som passerade och – framför allt – nu kunde alla se vilket vackert bältdjur hon var.

Ungefär så gick det till när en så kallad fälthangar från 1960-talet förvandlades till ett offentligt konstverk.



Spetsteknik i Malmö

Militärt, Moderna tiden, Skåne Posted on Tue, August 15, 2017 07:03:03

Det finns inget som säger att en bunker inte kan se ut som en tjock penna stående med spetsen uppåt. Fråga Leo Winkel (1885–1981). Det fiffiga med en sådan konstruktion är att den fallande bomben liksom studsar bort från bunkern.

I Sverige finns en enda spetsbunker. (I konstruktören Winkels hemland Tyskland är det av flera orsaker betydligt fler.)
Bunkern i Sverige uppfördes på Kockums område i Malmö, troligtvis 1940. (Kartkoordinater 55.61200, 12.99085) Kanske valde man ett skyddsrum ovan jord för att det skulle vara riskabelt med ett under jord så nära vattnet. Det 18 meter höga tornet skulle skydda drygt 100 personer.

I dag pryder byggnadsverket verkligen sin plats i den moderna stadsdelen Västra hamnen. Och vem vet hur framtiden ser ut – kanske kan det vara bra med en bunker bland alla kaféer.

Läs på Osevärdheter om Korvlinjen i runt Stockholm: En hård korv i skogen