Blog Image

Oskyltat

Välkommen till Oskyltat!

På bloggen Oskyltat hittar du sevärdheterna du inte visste att du ville se – de som sällan är utmärkta med en skylt. Oskyltat är en direkt fortsättning på bloggen Osevärdheter som jag 2010–2017 hade hos Dagens Nyheter. De 235 inläggen hos DN är fortfarande tillgängliga. De första tio årens inlägg hittar du på denna samlingssida, perfekt när du letar utflykter i Sverige. Oskyltat finns även som grupp på Facebook.

Hör gärna av er med synpunkter och förslag. Sprid länken till bloggen och dela inläggen på Facebook. Jag gör detta i första hand för min egen skull, men det är alltid roligare om det finns någon som tar del av vad man skriver.

Mats Areskoug
areskoug(at)telia.com

Gotlands första kungliga grav

Forn- och medeltid, Gotland, Kyrkligt/religion, Medeltida borgar, Militärt, Ruiner Posted on Sat, February 01, 2025 10:11:24

1300-talet var minst sagt ett turbulent århundrade för Gotland. Handelsfartygen blev större och behövde inte längre mellanlanda, digerdöden slog till, danske kungen Valdemar Atterdags erövring kostade flera tusentals gutar livet, utländska makter slogs om ön. Och så dog Erik av Mecklenburg.

Albrekt av Mecklenburg kom till makten i Sverige genom en statskupp (och med vapenmakt) 1364. Hans styre imponerade dock inte på landets stormän och 1388 avsattes han i en statskupp. Helt slut tog det året efter i slaget vid Åsle utanför Falköping där han och sonen Erik tillfångatogs av den nya regentens, drottning Margareta, trupper. De frigavs först 1395.

Staden Visby förblev dock i mecklenburgarnas händer. Året efter att ha släppts landsteg Erik av Mecklenburg med en stor styrka på Gotland och befälhavaren för de svenk-danska trupperna på ön bytte snabbt sida. Ett första steg mot att ta tillbaka den svenska kronan hade tagits. Lyckan blev dock kortvarig. Den eventuella tronföljaren dog i pesten sommaren 1397 på fästet Landeskrone, som han låtit uppföra vid nuvarande Klintehamn, tre mil söder om Visby.

Lammen har intagit borgen.

Gotland fortsatte att bollas hit och dit i historiens spel. Det behärskades av sjörövarna vitaliebröderna och adelsrepubliken Tyska Orden innan drottning Margareta slutligen 1408 fick kontroll över ön som hennes far Valdemar hade erövrat 1361. Gotland blev en del av Kalmarunionen.

Erik av Mecklenburg begravdes på kyrkogården vid tyskarnas kyrka, S:ta Maria, i Visby, i den hittills enda kungliga graven på Gotland. En gavel från hans gravmonument sattes 1913 upp på väggen i Stora kapellet i domkyrkan. Mecklenburgs vapen, tjurhuvudet, går att ana. Samtidigt lät storhertigen av Mecklenburg, Fredrik Frans IV, sätta upp en minnestavla på väggen. 

Sista spåret av Erik.

Landeskrone brändes bara efter något år av Tyska Orden. Den kraftiga jordvallen och vallgraven finns kvar (kartkoordinater 57.39773, 18.17393). Kanske har det funnits någon träpalissad på vallen. Byggnaderna innanför vallen har varit av trä. Anläggningen, som mäter cirka 110 x 75 meter, har återanvänts i militära syften fram till 1700-talet.

Fakta/läs mer
• Olof Rudolf Björkegren: ”Epitafier och andra gravmonument i Visby domkyrka: Kort vägledning för besökande”, 1925.
• Roger Öhrman: ”Vägen till Gotlands historia”, Gotlands Fornsal, 1994.
• ”Bildandet av naturreservatet Vivesholm, Sanda, Gotlands kommun”, Länsstyrelsen Gotlands län, 2016.



Edsholm – från armborst till kulspruta

Forn- och medeltid, Medeltida borgar, Militärt, Moderna tiden, Värmland Posted on Wed, January 15, 2025 07:03:10

Borgen Edsholm vid dagens Grums i Värmland uppfördes på 1300-talet på det som då var en klippholme. Här passerade båtarna till och från sjösystemet Värmeln och landtrafiken längs norra Vänern. Byggherre anses vara marsken (”ÖB”) Erik Kettilsson Puke, som hade Värmland som förläning. Han köpte en intilliggande gård 1378 och borgen anses ha uppförts i samband med detta. Det är dock inte omöjligt att den är något äldre.

Rester av medeltida borg på kulle.

Edsholm brändes i alla fall ned av värmländska bönder, ledda av Peder Ulfsson Roos, under Engelbrektsupproret 1434. Fogden Herman Gisler var inte på plats och klarade skinnet.

Numer är klippholmen en halvö och förutom landsvägen så passerar sedan 1879 även järnvägen tätt förbi (kartkoordinater 59.33277, 13.10034). Borgens kraftiga murar finns kvar och är på något ställe två meter höga. Platsen har grävts ut vid flera tillfällen. På platån söder om borgen fanns en så kallad förborg där man 1991–92 påträffade fem husgrunder och rustnings- och vapendetaljer.

Under andra världskriget byggdes en mindre bunker, som bestyckades med kulsprutor, mitt i borgruinen. Ett tydligt bevis på att platsen hade kvar sin strategiska betydelse efter ett halvt årtusende.

Strategiskt placerad bunker.

Fakta/läs mer
• Christian Lovén: ”Borgar och befästningar i det medeltida Sverige”, Kungl Vitterhets historie och antikvitetsakademien, 1996.
• Svensson & Pettersson: ”Att bo på en medeltida borg. Hushåll, livsstil och rumslig ordning” i Bebyggelsehistorisk tidskrift 2008/56.



Östersunds föregångare

Försvunna städer, Jämtland, Militärt, Nyare tiden Posted on Tue, October 01, 2024 10:08:37

Vid freden i Brömsebro 1645 fick Sverige bland annat landskapen Jämtland och Härjedalen. Det nyvunna området måste naturligtvis skyddas mot revanschsugna danskar och norrmän. En skans skulle anläggas på Andersön i Storsjön.

Hjältedrottningen Kristina undertecknade planen 1648 och nu gällde det inte bara en skans. Det skulle bli en liten stad innanför vallarna, ett administrativt centrum för de erövrade områdena. Arbetena drog igång.

Efter nya militära framgångar för Sverige blev 1658 även Trondheims län svenskt och Andersö förlorade sin roll som gränsfästning. Arbetena avstannade och skansen övergavs. På 1680-talet fanns det planer på att återuppta projektet, men av det blev det intet.

Rester av vallar och vallgravar finns kvar på Andersöns södra spets. Vi är numer med i samma försvarsallians som Danmark och Norge, så skansen kan nog fortsätta sin törnrosasömn.

Det skulle dröja drygt hundra år tills det blev en stad i Jämtland-Härjedalen. 1786 undertecknade hjältekonungen Gustav III Östersunds så kallade fundationsbrev.

Fakta/läs mer
Nils Ahlberg: ”Stadsgrundningar och planförändringar. Svensk stadsplanering 1521–1721”, 2005.

Staden enligt planen från 1648. (Söder i princip uppåt.) Krigsarkivet, Sverige, Stads- och fästningsplaner, Andersö skans. SE/KrA/0424/002/001.

Kraftiga vallar återstår.

Vallgraven behöver rensas.



Hjältekonungen Karl X Gustav kunde inte få nog

Europa, Militärt, Nyare tiden Posted on Wed, June 19, 2024 09:17:19

Genom åren har bloggen tagit upp några ”svenska” platser utomlands: kolonin Nya Sverigestaden Nyen i dagens S:t Petersburg, ringmuren i Viborg och kalabaliken i Bender. Har du vägarna förbi Köpenhamn i sommar så bör du inte missa detta!

Efter att ha öluffat över isarna kunde hjältekonungen Karl X Gustav tvinga fram den för Sverige framgångsrika freden i Roskilde 1658. Danmark var på knä. Sverige var större än någonsin. Men KXG var inte nöjd, Danmark som land skulle utplånas från jordens yta.

Köpenhamn belägrades från augusti 1658 och nästan två år framåt. I byn Brønshøj, nordväst om staden, upprättades ett fältläger som kom att växa till en större stad. Som mest kan invånarantalet varit 30 000. (År 1650 beräknas 35 000 ha bott i Stockholm.) Lägret gavs namnet Carlstad.

Det stora stormningsförsöket av Köpenhamn blev ett mycket blodigt misslyckande. När KXG dessutom oväntat lade stövlarna i vädret (influensa) i början av 1660 gick musten ur de blågula. I freden som undertecknades i Köpenhamn i maj avträdde Sverige Trondheims län och Bornholm. Stormaktsväldet hade börjat krympa.

Det fina är att Carlstad inte är helt utraderad. På Brønshøj torv, som nu ligger väl inne i den danska huvudstaden, finns sedan 2009 ett monument föreställande tre militärtält. I närheten hittar du den lilla gatan ”Svenskelejre” med Bellahøj skole. I entrén finns en stor väggmålning föreställande det svenska lägret. Den går bra att beskåda genom glasdörrarna.

År 2024 existerar Danmark i högsta grad som land och Sverige har kanske blivit lagom stort….

Militärtälten på torget.

Svenskgatan.

Skolentrén.



Sista skansen i försvaret av Fårösund

Gotland, Militärt, Moderna tiden Posted on Tue, May 14, 2024 09:02:45

Sundet mellan Gotland och Fårö är en utmärkt naturlig hamn som helst inte ska falla i fiendens händer vid krig. För att skydda sundet uppfördes under andra världskriget den så kallade Lärbrolinjen mellan Kappelshamns- och Valleviken på norra Gotland. Den bestod av 15 skansar – dock blev den helt klar först i början av 1945.

Numer är de flesta av skansarna borta. Bäst bevarad är Mölner skans i närheten av Fleringe (kartkordinater 57.84694, 18.86067) med skyddsrum för 24 personer (Sk 24) och 10 skyttevärn. Dessutom en hel del förbindelsegravar. Skyddsrummet är låst men anläggningen ger ändå en kuslig känsla av krig.

Militärens karta över skansen.

Lärbro hembygdsförening har tagit över ansvaret för skansen. Krigsmakten har fortsatt ansvar för skyddet av Fårösundsbassängen.

Läs även om den numer rivna Grustagets skans.

Nedgång till skyddsrummet.



Tomma ord över tom grav

Militärt, Nyare tiden, Storstockholm, Uppland Posted on Fri, March 01, 2024 09:51:47

Galärvarvskyrkogården på Djurgården är min favorit bland Stockholms begravningsplatser. Läget, litenheten och historien. Många minnesmärken som manar till eftertanke.

När regalskeppet Vasa bärgades 1961 fann man kvarlevor efter kanske så många som 25 personer. De döda begravdes 1963 tillsammans på Galärvarskyrkogården och 20 år senare uppfördes ett gravmonument. Stensättning med stenar från skeppets barlast och en gripande text: ”Kort blev kryssen, lång för dem som seglade in i evigheten. De offrade livet för fosterlandet. Tidigt bortgångna, sent lagda i vigd jord. Vandrare, ägna de namnlösa en fridens tanke.”

Man blir helt tom inombords när sanningen kommer fram.

Kort blev också deras vila ”i vigd jord”. Runt 1990 grävdes skeletten upp för att undersökas. Nu är de en del av den fantastiska utställningen ”Ansikte mot ansikte” på det närbelägna Vasamuseet. Vi besökare får veta nästan ofattbart mycket om de omkomnas liv och några ansikten har återskapats.

Tanken svindlar, men finns det om 300 år ett Hansamuseum (Gotlandsbåten torpederades 1944) eller till och med ett Estoniamuseum? Bärgat fartyg och utställda skelett av de som blev kvar i vraket. Ansikte mot ansikte…

Läs mer
Emilia Elfgren: ”Kort blev kryssen, lång för dem som seglade in i evigheten. En etnologisk studie av Vasamuseets mänskliga kvarlevor”, Examensarbete vid Stockholms universitet, 2020.



Lador i fosterlandets tjänst

Gotland, Militärt, Moderna tiden Posted on Sun, February 11, 2024 09:28:13

Trots att det många år sedan lumpen så sitter kommandona kvar och det är väl det som är meningen när man drillas timme efter timme. ”Utgångspunkter för målangivelse” är ett av begreppen som fastnat. Används för att peka ut var den lede fienden befinner sig så att alla siktar åt samma håll.

Under andra världskriget gjordes bedömningen att den stora Mästermyr på södra Gotland skulle kunna vara en lämplig plats för en fientlig luftlandsättning. De tiotal lador som fanns på myren mättes in och numrerades. Allt för att artilleriet runt myren lätt skulle kunna vägledas av eldledarna. ”Eld mot lada 7!” – och alla visste hur de skulle ställa in pipan.

Utflyktsmål.

Inga fiender landade på Mästermyr och ladorna är borta. Alla utom lada 7 som återfinns på södra sidan av vägen mellan Hemse och västkusten (kartkoordinater 57.22994, 18.29204). Med tanke på världsläget är det kanske bra att någon ”utgångspunkt” finns kvar. 

Fotnot: Några nödlandningar gjordes på myren under kriget.



Två ”nya” kastaler att leta efter på Gotland

Forn- och medeltid, Gotland, Kyrkligt/religion, Militärt, Ruiner Posted on Wed, November 01, 2023 09:48:58

De medeltida kastalerna vid kyrkorna på Gotland tillhör öns stora sevärdheter och den här bloggen har tidigare tipsat om hur man gör en trevlig kastalsafari från norr till söder. De senaste decennierna har lett till nya spännande upptäckter i kastalbranschen.

1986 skulle skolbyggnaden i Näs byggas ut åt väster. Vid schaktningsarbetet frilades ett hörn av en kraftig stengrund. Grunden kunde friläggas till måtten 3,8 och 5,5 meter och den försvann in under skolhuset. Enligt en kartuppgift från mitten av 1800-talet skulle det på platsen för skolhuset funnits en ”stenbunden backe, fordom ett kastell”, så kanske var det resterna av en kastal som hittats. Eller kanske den medeltida prästgården.

Utbyggnaden av huset genomfördes och murresterna hamnade inom torpargrunden. Den nyfikna får nöja sig med att beskåda det som idag är bygdegården, strax sydväst om Näs kyrka.

Vilar det en kastal under det gamla skolhuset i Näs?

Det senaste vad gäller kastaler på Gotland är Hamra på Storsudret. När den föga imponerande kullen, ett par hundra meter öster om kyrkan, började grävas ut 2016 frilades de kraftiga grundmurarna till en rektangulär byggnad på ungefär 14 x 11 meter.

Rundade former i Hamra.

En kol 14-analys av trärester visar att anläggningen kan ha uppförts redan under den första hälften av 1000-talet – alltså under vikingatidens sista skälvande årtionden. Förutom åldern är det två saker som utmärker murresterna. Dels att de är mycket tjocka, 250 centimeter, dels de rundade hörnen. Två faktum som fått arkeologerna fundera på vad det egentligen är som man har grävt fram.

Även Österlen är bra för en kastalsafari.

Fakta/läs mer
Riksantikvarieämbetets rapport Dnr 321-500-2011 (om Näs).
Christian Hoffman: ”Arkeologisk undersökning av RAÅ Hamra 11:1”, 2018.
Adam Engvall: ”Beredskap eller kapprustning? Något om de gotländska kastalerna”, Uppsala universitet, 2020.



Next »