Oskyltat

Under krig ockuperas städer och landområden hit och dit. Vi gör det enkelt för oss och går efter fredsöverenskommelserna som reglerat vilket land som besitter vad.

I norra Tyskland och Polen finns flera städer som var en del av stormaktstidens Sverige. Men strunta i Wismar, Stralsund, Greifswald och Stettin i sommar. Bege dig istället till lilla Stade i Niedersachsen och kolla in svenskminnen.

Westfaliska freden 1648 var rena lottovinsten för Sverige som utvidgades med flera områden. Ett av dessa låg mellan floderna Elbe och Weser ut mot Tyska bukten och fick namnet Bremen-Verden efter biskopsdömet och stiftet som kom att ingå. Området var ungefär dubbelt så stort som Blekinge och styrdes från Stade eftersom Bremen stod utanför uppgörelsen.

Stade, med sina nästan 50 000 invånare, är en idyll med många välbevarade gamla byggnader innanför vallgraven. Rådhuset i barockstil från 1667 pryds av det svenska riksvapnet. Vid Alter Hafen (gamla hamnen) finns Schwedenspeicher (Svenska magasinet) med Karl XII:s namnchiffer.

Svenska riksvapnet på Rådhuset.

Gamla hamnen med Svenska magasinet till höger.

Just Karl XII:s fall i Norge innebar slutet för Sverige i Stade. Vid freden i Stockholm 1719 avträddes till Bremen-Verden till furstendömet Hannover. Sök ”tröst” i Svenska magasinet som numer rymmer stadsmuseet. I rådhusets källare finns naturligtvis en Ratskeller som serverar genuin och mättande tysk mat.

Fakta/läs mer
Ulf Sundberg: ”Svenska freder och stillestånd 1249–1814”, Arete, 1997.

Näringsriktig tysk mat på Ratskeller i Stade.

Genom åren har bloggen tagit upp några ”svenska” platser utomlands: kolonin Nya Sverige, staden Nyen i dagens S:t Petersburg, ringmuren i Viborg och kalabaliken i Bender. Har du vägarna förbi Köpenhamn i sommar så bör du inte missa detta!

Efter att ha öluffat över isarna kunde hjältekonungen Karl X Gustav tvinga fram den för Sverige framgångsrika freden i Roskilde 1658. Danmark var på knä. Sverige var större än någonsin. Men KXG var inte nöjd, Danmark som land skulle utplånas från jordens yta.

Köpenhamn belägrades från augusti 1658 och nästan två år framåt. I byn Brønshøj, nordväst om staden, upprättades ett fältläger som kom att växa till en större stad. Som mest kan invånarantalet varit 30 000. (År 1650 beräknas 35 000 ha bott i Stockholm.) Lägret gavs namnet Carlstad.

Det stora stormningsförsöket av Köpenhamn blev ett mycket blodigt misslyckande. När KXG dessutom oväntat lade stövlarna i vädret (influensa) i början av 1660 gick musten ur de blågula. I freden som undertecknades i Köpenhamn i maj avträdde Sverige Trondheims län och Bornholm. Stormaktsväldet hade börjat krympa.

Det fina är att Carlstad inte är helt utraderad. På Brønshøj torv, som nu ligger väl inne i den danska huvudstaden, finns sedan 2009 ett monument föreställande tre militärtält. I närheten hittar du den lilla gatan ”Svenskelejre” med Bellahøj skole. I entrén finns en stor väggmålning föreställande det svenska lägret. Den går bra att beskåda genom glasdörrarna.

År 2024 existerar Danmark i högsta grad som land och Sverige har kanske blivit lagom stort….

Militärtälten på torget.

Svenskgatan.

Skolentrén.

Det händer att boggen letar upp udda svenska sevärdheter utomlands. Hittills kolonin Nya Sverige i Delaware, staden Nyen i dagens S:t Petersburg och stadsmuren i Viborg. Nu går turen söderut i Europa.

Det är inte lätt att komma överens med turkar när det gäller en gemensam front mot moskoviten – fråga hjältekonungen Karl XII. Idag är det 310 år sedan kalabaliken i Bender, som innebar början på slutet för Karls 15 år långa bortamatch på kontinenten.

Efter storförlusten vid Poltava 1709 flydde Karl med resterna av hären till Osmanska riket. Officiellt var kungen sultanens gäst – men en väl dyr sådan tyckte värden efter ett tag. Karl arbetade aktivt för att få sultanen att starta ett krig mot den gemensamma fienden Ryssland. Till slut tröttnade man på den tjatiga svensken.

Karolinerna hade 1711 skapat ett befäst läger i byn Varnitsa strax norr om staden Bender i dagens Moldavien. I mitten stod ett rejält stenhus, Kungshuset. 

I januari 1713 erbjöd sultanen Karl en eskort på 10 000 soldater hem genom Europa bara han lämnade det Osmanska riket, kungen vägrade. Det sista ultimatumet överlämnades den 1 februari. Kungen vägrade varvid 500 uppgivna svenskar lät sig tas till fånga.

Karl och de femtiotal kvarvarande svenskarna förskansade sig i Kungshuset och lyckades stå emot flera turkiska anfall från en drygt tio gånger så stor styrka. När de till slut tvingades lämna den brinnande byggnaden snubblade kungen på sina egna sporrar och togs till fånga. Ett snöpligt slut på bataljen som fått namnet ”Kalabaliken i Bender”.

Utmattningssyndrom och depression och fångenskap följde nederlaget. Efter att ha flyttats runt till några olika platser begav sig hjältekonungen av norrut mot hemlandet i september 1714.

Varnitsa vid floden Dnestrs strand är idag en mycket stillsam plats. Ett par arkeologiska undersökningar av lägret har gjorts de senaste hundra åren. 1925 uppfördes ett litet monument.

Läs också om Plåt-Karl utanför Ystad och Poltavamonumentet i Stockholm.