På bloggen Oskyltat hittar du sevärdheterna du inte visste att du ville se – de som sällan är utmärkta med en skylt. Oskyltat är en direkt fortsättning på bloggen Osevärdheter som jag 2010–2017 hade hos Dagens Nyheter. De 235 inläggen hos DN är fortfarande tillgängliga. De första tio årens inlägg hittar du på denna samlingssida, perfekt när du letar utflykter i Sverige. Oskyltat finns även som grupp på Facebook.
Hör gärna av er med synpunkter och förslag. Sprid länken till bloggen och dela inläggen på Facebook. Jag gör detta i första hand för min egen skull, men det är alltid roligare om det finns någon som tar del av vad man skriver.
Centrala Baggeby på Lidingö bjuder på trevliga flerbostadshus från början av 1950-talet. Tack och lov bryts idyllen av två stora byggnader med plåtfasader – en hög blå och en lite lägre grön.
Byggnaderna uppfördes 1961–63. Det höga huset rymmer bostäder. Det lägre huset hade från början bland annat butiker, post, bank, bowlinghall, kontor och folktandvård. Arkitekt var Arvid Klosterborg (1893–1984). Han kan ha inspirerats av Skatteskrapan och Hötorgshusen som var de första i Sverige med så kallade curtain wall-fasad, en utanpå hängande fasad av glas och/eller plåt.
De övre våningarna i kontorshuset har byggts om till bostäder, men en del affärer finns kvar i bottenplanet. Lidingö stad betraktar fastigheten som värdefull ur kulturmiljösynpunkt. Det är bara att hålla med, även om den underbara skylten för bowlinghallen har plockats ned.
På en oansenlig gata på Östermalm i Stockholm tronar en ståtlig tegelkyrka. Uppförd 1893–94 för metodisterna – tack vare en mycket generös donation från rikemansdottern Emma Benedicks. Kyrkan avkristnades och såldes 2014 när den blev för dyr för den krympande församlingen. Däremellan förklarades den som byggnadsminne 1970.
På Majorsgatan 5–7 råder stillhet och från utsidan märks det inte att Jesus har lämnat byggnaden. Den är låst och bevakad. Enligt SvD står drygt 66 000 personer i kö för att bli medlemmar i Soho House. Men kyrkan är fin från utsidan.
Fakta/läs mer Tulla Grünberger: ”Trefaldighetskyrkan på Majorsgatan”, Balkong förlag, 2016.
Området vid gamla Löwenströmska sjukhuset i Upplands Väsby sover en törnrosasömn på grund av bullret från Arlanda flygplats. Den tjusiga byggplanen som företaget Savana, ägare sedan 2007, presenterat befinner sig i väntläge.
Det har gått ett år sedan mitt senaste besök på platsen och det har inte hänt mycket. Just detta gör att området är väl värt en höstpromenad! Här finns gott om mer eller mindre öde hus från de senaste dryga hundra åren. Byggnader för de som har det svårast i samhället.
Det första Löwenströmska lasarettet stod klart 1809. Inrättningen möjliggjordes genom en donation av Gustav Adolf Löwenström. Han var bror till Jacob Johan Anckarström och donationen var en soningsätgärd för broderns mord på hjältekonungen Gustav III. Donationen gjordes säkert även med insikten att det behövdes bättre sjukvårdsanstalter, speciellt som Löwenströms egen hälsa var skral.
Det äldsta sjukhuset.
Murar från det ursprungliga sjukhuset finns kvar i byggnaden på Gamla Lasarettsvägen 2, men den har byggts till åtskilligt fram till våra dagar. Sjukhuset var i bruk fram till 1993, då inom långvården. Hösten 2021 står det tomt – dock förekommer visst byggarbete.
Runt om lasarettet kom det att växa upp ett större sjukvårdsområde. På andra sidan vägen tronar till exempel Väsby sanatorium från 1910. Idag demensboendet Hammarby slott. De intressantaste ”lämningarna” finns dock på Klockbackavägen. Ett litet urval:
På nummer 2 återfinns det som 1914 uppfördes enligt den tidens terminologi som ”asyl för obildbara sinnesslöa”. Huset är tjusigt renoverat på utsidan, men det verkar återstå en del invändigt. Byggnadsstaketet står kvar.
Renovering pågår?
På nummer 4–12 ligger fem fyrkantiga hus från 1957. Byggda för sluten ungdomsvård, vilket man kan ana med galler för fönsterna. På baksidan av nummer 4 finns en rymningssäker(?) liten basketplan.
Ungdomsvård?
Mitt emot de fem husen, med adressen Sysslomansvägen 2, låg särskolan Klockbackaskolan. Den bestod av två sammanbyggda äldre hus från 1912 och –13, det äldre ursprungligen som ”skola för sinnesslöa jemte arbetshem för yngre arbetsföra dylika”. Efter att ha varit kraftigt förfall revs den gamla skolan för fem år sedan.
Riven skola.
Totalt finns ett fyrtiotal byggnader som haft olika funktioner inom omsorgen. Äldst är Holmens gård från 1700-talet. Dagens Löwenströmska sjukhus från 1964 ligger strax norr om det gamla området.
Fakta/läs mer William Gordon Stiernstedt: ”Lasarettet som var en soningsåtgärd”, Stockholms läns landsting, 1959. ”Löwenströmska parken – byggnadsinventering”, AB Sofieberg/Idéplantagen, 2004.
Runt 1920 anlades en flyghamn i Lindarängen vid Värtan i nordöstra Stockholm. 1921 öppnades en utrikeslinje till Reval i Estland. (Bland dem som startade och landade på Värtan var nazisten och trafikpiloten Hermann Göring.) 1933 var det dags för en inrikeslinje – till Tingstäde träsk på norra Gotland.
Trafiken ökade fram till 1936 då Bromma flygplats öppnade, men flygningarna fortsatte fram till 1952. Efter att reguljärflyget flyttat var det privat-, skol- och ambulansplan som utnyttjade Lindarängen.
Flyghamnen i Lindarängen 1936. Den bevarade hangaren till vänster. Foto: Oscar Bladh/Stadsmuseet i Stockholm
Kvar från flygepoken är den ståtliga hangaren (kartkoordinater 59.33951, 18.12854) från 1931, ritad av Sven Markelius. På grund av utfyllnader i hamnen ligger den idag en bra bit från vattnet. Byggnaden är ”blåklassad” och byggnadsminnesförklarad vilket bland annat innebär att den inte får rivas eller byggas om utvändigt. Det senaste decenniet har hangaren använts som förvaringsplats för containrar i hamnen, men efter att den nya storhamnen Norvik i Nynäshamn invigdes har den stått tom.
Officiella Stockholmskartan 1954 visar flyghamnen innan utfyllnaden av hamnen.
Om allt går som planerat kommer ett nytt bostadsområde växa fram i Lindarängen, byggstart omkring 2025. Den gamla hangaren kommer att användas under byggtiden, men det är oklart vad den kommer att få för funktion när allt är klart. Varför inte som ishall?
Fram till 1938 var hangaren huvudstadens inomhusarena för issporter med bland annat flera SM-finaler i ishockey.
I samband med uppsnyggningen av Klarakvarteren på Norrmalm lämnade flera tidningar centrala Stockholm. Svenska Dagbladet flyttade till Marieberg på Kungsholmen 1962 och två år senare följde Dagens Nyheter och Expressen efter. Med följde några fåglar av sten.
SvD:s sista adress var Karduansmakargatan 11, DN och Expressen huserade i kvarteret Sköldpaddan (som omgavs av Klara södra och västra kyrkogata, Karduansmakargatan samt Herkulesgatan). Byggnaderna med redaktionerna i City är utplånade. Några fåglar kunde dock rädda sig och nu lever de ett undanskymt liv i Marieberg.
Dagens Nyheter kom till Klara västra kyrkogata 6 1901 och fram till 1923 pryddes entréns överdel av Oden flankerad av sina korpar Hugin och Munin. 1977 sattes fåglarna upp i Marieberg i den lilla parken bakom DN-skrapan, var Oden befinner sig är oklart. (På muren mellan parken och Rålambshovsvägen sitter två andra konstverk från DN-huset räddade undan grävskoporna.)
Dagens Nyheters redaktion med Oden och korpar över entrén. Detalj ur vykort/Stockholms stadsmuseumVaksamma korpar 2021.
Svenska Dagbladets redaktion låg 1897–1915 på Klara södra kyrkogata 6. Ingången pryddes av en uggla som fick sitta kvar till 1962 då huset revs. Ugglan flyttade till Marieberg och idag finns den på fasaden vid Gjörwellsgatan 26.
Svenska Dagbladets redaktion 1905 med ugglan över entrén till höger. Okänd fotograf/Stockholms stadsmuseum Anfrätt uggla 2021.
När jag först läste textraderna ”Eleven vid Bromma läroverk Lennart Wikholm 17 år gammal slöt här den 26 oktober 1941 sin idrottsbana” trodde jag att han skadat sig så allvarligt att sportkarriären var över. Det var dock betydligt värre än så, Lennart Wikholm dog.
Lennart Wikholm försvann under en orienteringstävling i Länna söndagen den 26 oktober. Försvinnandet uppmärksammades stort i bland annat Dagens Nyheter. En omfattande sökinsats drog igång och kroppen påträffades på en bergsknalle två dygn senare. Han hade inte skadat sig allvarligt utan hade antagligen kommit vilse och utmattad lagt sig ned för att vila. Iförd endast den tunna tävlingsdräkten hade Lennart Wikholm sedan frusit ihjäl.
Ett år efter den tragiska olyckan restes en minnessten på platsen. Den står lite svårtillgängligt till i skogen (kartkoordinater 59.20302, 18,10943) intill norra delen av Länna industriområde. Trots besväret är stenen värd ett besök. Ett dokument från en tid då frisksport värderades högt och en påminnelse om att livet är skört.
Lite söderut i Handen återfinns en annan rest sten med idrottsanknytning. På en höjd mitt i ett bostadsområde norr om Tuvvägen (kartkoordinater 59.15844, 18.13880) står en runsten med årtalet 1960, prydd med de olympiska ringarna. Enligt de som tytt runorna ska den vara rest av en Oskar och hans hustru Hilma.
Dagens tredje sten är rest till minne av hunden Hampus den 21 december 1863. Den står i det som en gång var parken runt Lissma gård (kartkoordinater 59.17747, 18.07432) . Senaste mangårdsbyggnaden, från början av 1810-talet och kallad Slottet, förföll under 1900-talet och eldades upp 1970. Borta är även den påkostade parken, bara Hampus sten med frågan ”Hvad är det för väder ute idag” återstår.
Runt om i världen kluras det på hur man kan få ned utsläppen från landsvägstransporterna. Kanske kan långtradarna och lastbilarna få el genom en slinga i vägbanan, kanske från en tråd över vägen. I Stockholm var eldrivna lastbilar en verklighet redan för 80 år sedan!
Kvarnverksamheten på nuvarande Kvarnholmen (fram till 1930-talet hette ön Hästholmen) i Nacka startade i slutet av 1800-talet. På 1920-talet övertogs driften av Kooperativa Förbundet. Så småningom köpte KF hela ön och fler verksamheter tillkom. Företaget uppförde bostäder och den lilla ön blev ett brukssamhälle i storstadens utkant.
Även om det mesta fanns på Kvarnholmen så behövdes kommunikationer in till Stockholm. Den befintliga busslinjen köptes in av KF 1939 och tre år senare kunde den ersättas av eldriven trådbuss. Bussarna vände vid Nytorgsgatan på Södermalm.
Det var inte bara människor som behövde transporteras. KF startade även en linje med trådlastbilar. På Kvarnholmen började de sin resa nere på kajen och på Södermalm följde de Folkungagatan västerut till Götgatan där de körde ned på en ramp till Södra station för omlastning av godset till järnväg.
De eldrivna fordonen rullade på till 1959 då de ersattes av fossildrivna. Tyvärr finns det inga lämningar kvar från tiden med den klimatsmarta lösningen.
Kvarnholmen bjuder dock på en del annat sevärt. Ön har de senaste åren omvandlats till ett attraktivt bostadsområde. Kvar från KF-tiden finns två arkitektoniska pärlor: Dels radhusen nedanför Tre Kronors väg (byggda 1928–30), dels kontorsbyggnaden ”Munspelet” (1966) på Kvarnholmsvägen 75–79.
En udda sevärdhet är resterna av dubbelbron som förband ön med fastlandet. Betongbron till Kvarnholmen stod klar 1924 och 1932 försågs den med ett övre plan som anslöt till bostadsområdena på öns högre delar. Det övre planet revs 1985, men det kraftiga brofästet på Kvarnholmssidan fins kvar i slutet av Tre Kronors väg. Det avnjuts dock bäst uppe från Finnberget.
Två av KF:s trådlastbilar: Foto: Okänd/Tekniska Museet Invigningen av den övre bron 1932. Foto: Stockholms Tidningen/Tekniska Museet Officiella Stockholmskartan från 1954 visar rampen ned till Södra station mitt i Folkungagatan Kvarnholmen från Finnberget. Det gamla brofästet mitt i bild. I bakgrunden Svindersviksbron från 2016. Det ståtliga gamla brofästet.Resterna av körbanan uppe på brofästet.
År 1961 startade uppsnyggningen av kvarteret Masken på Södermalm i Stockholm. Gamla kåkar från sekelskiftet 1900 revs och ersattes med moderna HSB-hus. Kvarteret var bara ett av flera i stadsdelen som skulle omdanas under det kommande decenniet. ”Ett första mål för stadsplanerarna är att sanera det värsta och att ge nya bostäder åt 10.000 människor”, skrev Dagens Nyheter.
Kvarteret Masken innesluts av Ringvägen, Södermanna-, Bohus- och Östgötagatan. Stadsingenjörskontorets ”Karta över de centrala delarna av Stockholm 1938–40” avslöjar att det egentligen handlar om två kvarter som skiljs åt av en nord-sydlig gata, med det lite ovanliga namnet Privatgatan. Gatan, med grusbeläggning, var helt enkelt privat, hela kvarteret ägdes av Enskilda Banken. Bebyggelsen var den typiska för stenstaden, tät med små innergårdar.
Kartan från 1938–40.
I samband med saneringen av kvarteret försvann Privatgatan till namnet 1961. Helt borta är den dock inte, en parkering har ersatt den som kvarterets mittaxel. Utfarten i norr mot Ringvägen är däremot numer ett valv för gående.
Privatgatan sedd söderut augusti 1960. Foto: Lennart af Petersens/Stockholms stadsmuseum
Äldsta bevarade byggnaden i kvarteret är den i hörnet Bohus-Södermannagatan. Ursprungligen från 1880-talet, men kraftigt ombyggd på 1930-talet. Husen mot Östgötagatan och de anslutande husen på Ringvägen och Bohusgatan uppfördes på 1930-talet. I övrig består kvarteret av hus uppförda på 1960- och 1970-talet – med luft emellan.
Jag som bloggar heter Mats Areskoug och är utbildad byggnadsingenjör och journalist. Sedan 1999 arbetar jag som redaktör på Dagens Nyheter. Förutom två diktsamlingar har jag gett ut boken ”Hälsningar från Gotland” med vykort och lite nutidshistoria. En k-spaning och nostalgitripp från 1960-, 70- och 80-talet.
