I skogen mellan Södermanland och Östergötland finns en gränsmarkering av det lite ovanligare slaget: En stor sten med ett märke från en hästsko intryckt. Det måste ha varit en rejäl spark från en rejäl häst för att åstadkomma detta.
Stenen med hästskon nämns som gränsmarkering mellan landskapen redan i slutet av 1500-talet i dokument som ska ha funnits på hertig Karls (IX) kansli. Den gamla landsvägen som passerade stenen har dock nästan försvunnit i skogen. På konstnären Elias Martins avbildning från slutet av 1700-talet syns både landsvägen och Hästskostenen tydligt.
Här finns dessutom en möjlighet att lära sig ett nytt (gammalt) ord. Stenen ska ha varit ett hornskäl för fyra byar vars ägor möttes här: Basnäs, Torpa, Marsjö och Ingestorp.
Var det en jätte som red förbi och vars häst satte hoven i stenen? Oklart. Antagligen är det en naturlig formation som blivit förstärkt av människohand genom århundradena. Du hittar den på västra sidan av väg 1134 (kartkoordinater 58.95196, 15.74143).
Fakta/läs mer
Arthur Nordén: ”Östergötlands järnålder del 2”, 1943
Kulturarv Östergötland: Hästskostenen
Roligt att läsa i DN om vår hembygd. Regna är oftast en bortglömd trakt som det inte skrivs mycket om, inte ens i lokala tidningar. Enligt sägnen ska jättens häst sparkat bakut när den hörde klockorna i Regna kyrka slå, så att hästskomärket fastnade i stenblocket. Regnabygden är gammal. Här finns flera Treuddar.