Blog Image

Oskyltat

Välkommen till Oskyltat!

På bloggen Oskyltat hittar du sevärdheterna du inte visste att du ville se – de som sällan är utmärkta med en skylt. Oskyltat är en direkt fortsättning på bloggen Osevärdheter som jag 2010–2017 hade hos Dagens Nyheter. De 235 inläggen hos DN är fortfarande tillgängliga. De första tio årens inlägg hittar du på denna samlingssida, perfekt när du letar utflykter i Sverige. Oskyltat finns även som grupp på Facebook.

Hör gärna av er med synpunkter och förslag. Sprid länken till bloggen och dela inläggen på Facebook. Jag gör detta i första hand för min egen skull, men det är alltid roligare om det finns någon som tar del av vad man skriver.

Mats Areskoug
areskoug(at)telia.com

Generalrepetition för livet ”over there”

Hela hus, Nyare tiden, Storgöteborg, Västergötland Posted on sön, mars 01, 2026 08:28:24

Den sista kilometern i födelselandet blev samtidigt en smak av som väntade i det nya landet på andra sidan Atlanten. Mer eller mindre hederliga företag och personer erbjöd sina tjänster. Det handlade om allt från båtbiljetter till samlag.

Sillgatan i Göteborg löpte mellan järnvägsstationen och de väntande Amerikabåtarna på älven. För alla som ville tjäna pengar på emigranterna var det nödvändigt att ha lokal på gatan eller i kvarteren. Inte minst handlade det om inkvartering och det ska till och med ha blivit slagsmål mellan dem som jagade resenärer vid stationen. Sedan väntade till exempel krogen, för de som ville fira att de äntligen var på väg, eller klädesbutiken, för de som ville lägga av sig det gamla. Folklivet under 1800-talets senare hälft och början av 1900-talet ska ha varit minst sagt intensivt och jämfördes med det i Sodom och Gomorra.

Sillgatan västerut 1888. Foto: Wilhelm Berg.

Gatans dåliga rykte gjorde att fastighetsägarna 1895 fick igenom ett namnbyte till Postgatan, efter (gamla) Posthuset som uppförts 1873. Bebyggelsen längs den östra delen av gatan försvann på 1960-talet när köpcentrumet Nordstan byggdes. Vill man få en uppfattning om hur det såg ut så finns det två hus kvar på Köpmansgatan 27 (1891) och 29 (1876). I den andra änden av Sillgatan/Postgatan, vid älven, finns Stora tullhuset från 1867. Här igenom passerade emigranterna – porten ut i världen.

Köpmansgatan 2024.

Två lite senare sevärdheter i Göteborg från emigranttiden är det så kallade Amerikaskjulet och s/s ”Marieholm”. Amerikaskjulet, på Emigrantvägen 2C, var 1912–75 terminal för Svenska Amerika Liniens Atlantångare. S/s ”Marieholm” är det enda av rederiets fartyg som finns kvar och rymmer numer restaurang och festlokal. Hon ligger förtöjd vid Tullhuset.

Tullhuset och s/s ”Marieholm”.

Fram till 2021 fanns Emigranternas hus i Tullhuset. Här kunde besökare ta del om historien om den stora emigrationen från Sverige för drygt hundra år sedan. Nu arbetas det intensivt för att verksamheten ska kunna öppna på nytt. Till dess går det att ta del av den tidigare utställningen i två inslag på Youtube: Emigranterna och Immigranterna.

Fakta/läs mer
• Ulf Beijbom: ”Sillgatan – utvandrarstråket” i ”Göteborgs-Emigranten 7” utgiven av projektet Göteborgs-Emigranten 1996.
• Gudrun Lönnroth (red): ”Hus för hus i Göteborgs stadskärna”, Stadsbyggnadskontoret/Göteborgs stadsmuseum, 2003.



Usel personalpolitik bakom dödlig duell

Militärt, Nyare tiden, Västergötland Posted on tor, januari 01, 2026 09:35:58

Omvärldsläget är instabilt och den militära styrkan ska utökas. Förhoppningsvis sköts personalfrågorna bättre än vid Västgöta-Dals regemente i Vänersborg 1816. Då utmynnade det hela i Sveriges senaste (kända) duell mellan två officerare.

Det var minst sagt upprörda känslor bland officerarna på regementet våren 1816. Gång på gång hade officerare utifrån placerats i Vänersborg och man fruktade att bli förbigångna vid kommande befordringar.  När kaptenen och baronen Gustaf von Köhler anlände var måttet minst sagt rågat.

Argast av alla var kaptenen Zacharias Sabelfeldt, som själv kommit till regementet fyra år tidigare. von Köhler förolämpades grovt och gavs valet att lämna Vänersborg eller ställa upp i en duell. Det blev duell, trots att det var förbjudet i lag.

Med sekundanter och vapen möttes de två på morgonen den 29 maj i en glänta i Lockerudsskogen utanför staden. Valet av vapen föll på flintlåspistoler, avståndet var tolv steg.

Den första rundan slutade 0–0. Kanske var vapnen skeva, kanske missade man med avsikt, kanske var den militära utbildningen inte så bra. Ingen av kombattanterna gick med på förlikning och Sabelfeldt inledde den andra rundan. Han träffade von Köhler i bröstet som skadades dödligt.

Alla inblandade riskerade dödsstraff och flydde med Danmark som mål. De två sekundanterna vände dock tillbaka och dömdes till böter och fem år på fästning. De hamnade på Varbergs fästning där de behandlades mer som gäster än straffångar. Inom några år benådades sekundanterna, precis som Sabelfeldt som kunde återvända från Danmark.

De två pistolerna finns att beskåda på Vänersborgs museum. Västgöta-Dals regemente flyttades till Halmstad 1902. På platsen för duellen, som idag ligger i ett villaområde (korsningen Torgvägen–Viljans väg), står en minnessten.

Fakta/läs mer
Lennart Jörälv: ”Sällsamheter i Västergötland del 2”, Rabén & Sjögren, 1982.

Här small det.



Välkommen till bikupan

Hela hus, Moderna tiden, Storgöteborg, Västergötland Posted on sön, november 09, 2025 10:36:49

Har man livlig fantasi, som jag, går det att associera butikerna med en honungskaka. Har man inte livlig fantasi så bör hen i alla fall kunna erkänna att längan i Guldheden i Göteborg sticker ut. Det anser Volvo som har använt den i sin reklam.

Brevlådan utanför posten töms en sommardag 1954. Foto: Yngve Hellström/Postmuseum/PDM 1.0.

Huset längst upp på Doktor Bex gata ritades av arkitekten Henning Orlando, verksam på Riksbyggen, och stod klart 1951. Konsum var med från start och i övriga lokaler huserade bland annat en fiskaffär och en damfrisering. Postkontoret ”Göteborg 46” fanns på adressen 1952–92. Idag har Coop tagit över större delen.

Butikerna våren 2025.

Doktor Abraham Bex blev medicine doktor i nederländska Utrecht 1680 och stadsläkare i Göteborg runt 1685. Redan 1690 smittades han dock av sina patienter och avled. I Guldheden lever han vidare, precis som en bit härlig 50-talsarkitektur.

Fakta/läs mer
• Lönnroth & Nyberg: ”Stadsbilden – hus och utomhus. Hundra år i Göteborg”, Carlssons, 2019.
• Gudrun Lönnroth (red): ”Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse i Göteborg, del II. Ett program för bevarande”, Göteborgs stadsbyggnadskontor, fastighetskontor, kulturförvaltning och stadsmuseum, 2000.



Historisk slussafari längs Göta älv

Nyare tiden, Västergötland Posted on tor, augusti 14, 2025 21:17:08

Forsarna och fallen i Göta älv var länge ett hinder för sjötransporter mellan Vänern och Västerhavet. Älven var bara segelbar upp till Lilla Edet, drygt halvvägs från mynningen. Resterande bit till Vänern var det landvägen som gällde.

Den första etappen av den blivande Trollhätte kanal stod klar 1607 när en sluss möjliggjorde passage förbi Lilla Edet. Nu gick det att ta sig ytterligare bra bit uppströms, till nästa fors vid Åkerström. Lite drygt 100 år senare kortades landvägen i norr när en kanal i Vänersborg togs i drift. Vid Åkerström var det stopp ända fram till 1778 då den så kallade Gustaf Adolfs sluss färdigställdes.

Det stora hindret var dock de drygt 30 meter höga fallen i Trollhättan. Universalgeniet Christopher Polhem hade anlitats redan i början av 1700-talet, men kanalprojektet avstannade när Karl XII bet i gräset vid Fredrikstens fästning. I mitten av seklet återupptogs arbetet i stor skala bara för att stoppas efter några år när en allvarlig olycka krävde nio arbetares liv.

Det skulle dröja till år 1800 innan Trollhätte kanal stod klar och fartyg kunde färdas 43,8 meter upp till Sveriges största sjö. Slussen i Lilla Edet, en av de första i landet, finns kvar. När vattenståndet i älven norr om Lilla Edet höjdes för drygt 100 år sedan försvann behovet av slussen vid Åkerström, som nästan helt hamnade under vatten. I Trollhättan är lämningarna efter Polhems påbörjade slussled storslagna.

Den bevarade slussen i Lilla Edet.

Den dränkta slussen i Åkerström.

Den inte färdigställda Elvius sluss i Trollhättan.

Den inte färdigställda Polhems sluss i Trollhättan.

Ekeblads sluss i Trollhättan användes en gång.



Gigantisk radioapparat i funkisstil

Hela hus, Kyrkligt/religion, Moderna tiden, Storgöteborg, Västergötland Posted on mån, december 11, 2023 07:29:09

Om man har god fantasi så påminner den tidigare biografen om en radioapparat i kolossalformat. (Jag har tidigare fantiserat ihop att en turiststation i Norrbotten och en skolaula i Småland ser ut som kolossala teveapparater.) Oavsett referenser så är gamla biografen Flamman på Redbergsvägen 19 i Göteborg en fantastisk funkisbyggnad. (Det är det stora glasskåpet med foajé och trappa som jag liknar vid en högtalare.) 

Skönheten hösten 2023.

Flamman invigdes 1935 och salongen hade plats för 684 besökare. Filmerna rullade vidare till 1982 då Gud, i form av en frikyrka, rullade in. För tillfället huserar tre olika fria församlingar i salongen. Butikslokalerna i byggnaden finns kvar. Skönheten blev byggnadsminne 2006.

Fakta/läs mer
Göran Bjelkendal: ”Göteborgs biografer – 100 år på bio



Trafikkaos i Göta kanal

Moderna tiden, Västergötland Posted on mån, oktober 16, 2023 15:44:43

Göta kanals passage vid Lanthöjden, en knapp mil söder om Töreboda, var redan från starten 1822 en trafikfara. Vid bygget var man tvungen att spränga och för att spara pengar blev kanalen smalare än vanligt. Dessutom gjorde den en sväng på cirka 150 grader. För att få ordning på båtarna enkelriktades trafiken växelvis med hjälp av en semafor. Väntetiderna blev långa.

Ångfartyget Ceres i den smala passagen vid Lanthöjden i början av 1900-talet. Foto: Axel Sjöberg/Järnvägsmuseet.

111 år efter att Göta kanals västgötadel invigdes var det dags för ”Förbifart Lanthöjden”. Kanalen fick en 500 meter ny – rak och bred – sträckning på andra sidan av höjden. Som bonus fick Göta kanal sin enda ö.

Trafikvaktens hus finns kvar på ön tillsammans med en kunglig obelisk. Semaforen har flyttats till Tåtorps sluss vid kanalens utlopp i sjön Viken, som för övrigt är Göta kanals högsta del.

Fotnot: I sjön Viken blev Spetsnäsudden en ö när man byggde Spetsnäskanalen för att korta Göta kanals längd. Tack Omar Wibron för påpekandet.

Den konstgjorda ön i januari 2023. Den gamla och smala vägen till höger.
Trafikvaktens stuga.
Semaforen, flyttad till Tåtorps slussar.


Uranbrytning och moral

Moderna tiden, Västergötland Posted on tis, augusti 15, 2023 08:38:15

Det är inte moraliskt försvarbart att ha kärnkraft om man inte bryter det bränsle som finns tillgängligt i landet. Samma sak med de sällsynta metaller som behövs till batterier för den gröna omställningen. Människoliv och natur är inte mer värd i Lappland eller Skåne än i Kongo eller Kina.

Den här bloggen har tidigare berättat om gruvor på Österlen. Nu är det dags för uranet i Västergötland.

1965 inleddes brytningen av alunskiffer för uranframtställning i Ranstad i Västergötland. Planen var att Sverige skulle bli självförsörjande av uran till kärnkraften. Fram till 1969 utvanns cirka 200 ton naturligt uran. Anrikat hade det räckt drygt ett år i en reaktor som producerar cirka 1000 MW el. Det fanns även planer på en egenproducerad svensk atombomb.

Skylten sitter kvar.

Uranprojektet i Ranstad visade sig snabbt var olönsamt och dessutom skrotades den svenska atombomben. Brytningen av bröts. Under oljekrisen på 1970-talet väcktes frågan om att återuppta brytningen. Lokalbefolkningen protesterade och de berörda kommunerna Falköping och Skövde lade in sitt veto. Utvinning av uran ur rester från tillverkning av kärnbränsle pågick dock till 2009.

Ranstadsverkets silo sprängs den 31 oktober 1991. Foto från Garnisonsmuseet Skaraborg

Det blir spännande att se vad som händer i framtiden. Både med kärnkraften som sådan – och om kommuner ska ha rätt att stoppa projekt som berör hela landet. Högerregeringen och SD vill tillåta uranbrytning i Sverige igen.

Idag är de flesta av verkets byggnader rivna och gruvavfallet har täckts över. Den största sevärdheten är det vattenfyllda dagbrottet som numer heter Tranebärssjön. Vattnet är radioaktivt så undvik kallsupar om du tar ett dopp. 

Fotnot: Uppgiften om hur länge uranet hade räckt i en reaktor har korrigerats.

Fakta/läs mer:
Strålsäkerhetsmyndigheten: Ranstadsverket 
Energiforsk: Friklassning av Ranstadsverket

Den vackra Tranebärssjön sedd från en av slagghögarna.


En spik från urtiden

Djur och natur, Forn- och medeltid, Västergötland Posted on tis, maj 02, 2023 08:36:06

Boken ”Försvunna världar” av Thomas Halliday, som kom ut 2022, tar dig med på en spännande resa till jordens urtid, långt innan människan klev in på scenen. Ibland frodades livet, ibland dog det nästan ut. Vi själva verkar vara oförmögna att stoppa den globala uppvärmningen – men ta det lugnt. Människan är inte allt, jorden snurrar vidare efter oss, med liv anpassat till de nya förhållandena…

Medan vi väntar på undergången kan du passa på att besöka den ”gyllene spiken” på Hunnebergs klippvägg i Västergötland (kartkoordinater 58.36264, 12.49760). Runt om i världen finns det gyllene spikar, var och en av dem en referenspunkt för en tidsålder i jordens geologiska historia. Två av dem i Sverige. (Den i Södra Sandby i Skåne har dock av allt att döma stulits från sin plats i vackra Fågelsångsdalen.)

Spiken.

Spiken i Hunneberg markerar början på ”Floian”, som inträffade för 478 miljoner år sedan. Namnet kommer från den lilla byn Flo strax öster om berget. Platsen valdes för här i bergssidan hittades för första gången en fossil efter ett speciellt djur – en graptolit med fyra armar (Tetragraptus approximatus). Mycket märkvärdigare än så här kan det knappast bli.

Fakta/läs mer
Platåbergens geopark: ”Gyllene spiken. En global geografisk referenspunkt

Graptoliten. Illustration av Henry Alleyne Nicholson (1873).


Nästa »