Oskyltat

Sjunker Gotland i havet – eller reser sig ön?

Djur och natur, Gotland Posted by Mats Areskoug Wed, March 15, 2023 06:57:23

Gotlands högsta punkt ligger på Lojsta hed, så långt är de flesta överens. Hur många meter över havet den högsta toppen är verkar det svårare att få grepp om.

När jag för 50 år sedan fick lära mig landskapets geografi i lågstadiet var det 83 meter som gällde. På Region Gotlands hemsida sägs att dock att den högsta punkten är en meter lägre – 82. Vad har hänt? Lantmäteriet, som har hand om landets geografi, svarar att det till exempel skulle kunna bero på ett ändrat höjdsystem. Man rekommenderade den digitala funktionen ”Min karta” där det enkelt går att kolla höjden över havet. Jag klickade runt på bergskammen på Lojsta hed och plötsligt – hela 84 meter över havet!

Ute på plats i den analoga verkligheten är det lätt att hitta ”den officiella toppen” på 82 meter. Den finns invid ett gammalt grustag, strax norr om länsväg 551. På platsen står några betongplintar, resterna av ett brandtorn av trä som revs i början av 1970-talet (kartkoordinater 57.33205, 18.33793). Härifrån spanades det efter bränder i skog och mark.

*Resterna av brandtornet, 82 meter över havet.*

Kartfunktionen ”Min kartas” högsta punkt på 84 meter ligger några hundra meter åt nordost. För att hitta rätt behövs en höjdmätare av något slag. I den flacka skogsterrängen är det svårt (omöjligt) att avgöra när toppen är nådd.

*Plötsligt visar höjdmätaren i mobilen att du befinner dig på Gotlands takspets – 84 meter över havet.*

Comments(0) https://www.oskyltat.se/?p=703

Medeltiden tog slut efter bara fem år

Hela hus, Moderna tiden, Västsverige Posted by Mats Areskoug Wed, March 01, 2023 10:37:43

Det är inte alltid det går som man har tänkt sig. Men å andra sidan måste man satsa för att vinna. I Götene kommun i Västergötland ville man rida på vågen efter Jan Guillous Arn-böcker och köpte kulisserna från filminspelningen.

”Medeltidens värld”, belägen vid den östra infarten till samhället, invigdes 2008. Det rullade på, eller rullade inte på, i fem år. Under tiden hade entreprenören Bert Karlsson kopplats in och parken bytt namn till ”Äventyrslandet Kinnekulle”. Inte ens hoppborgarna hjälpte, besökarna uteblev.

Entreprenören Martin E-type Erikson köpte byggnaderna. Tio år efter medeltidens slut i Götene finns det ändå lämningar kvar. Stora grus- och asfaltsytor. Arenan där riddarna skulle putta varandra ur sadeln blev Götene Horse Arena. Kvar i en dunge står Pålsgården kvar. Arns hustru Cecilias släktgård verkar ha glömts bort (kartkoordinater 58.54144, 13.51183).

Enligt SVT:s Uppdrag granskning kostade kalaset Götenes skattebetalare omkring 100 miljoner kronor. Det var inte ens kul så länge det varade, precis som den riktiga medeltiden. Jag har lite svårt för när man hyllar till exempel vikingatiden och medeltiden med speciella veckor/helger och äventyrsland. Det är väldigt lätt att förtränga saker som storskalig slavhandel och obefintlig sjukvård. Det var inte bättre förr.

Fakta/läs mer
Christian Daun: ”Medeltidens värld: Så förvandlades en riddardröm till ett historiskt fiasko” i VI den 18 oktober 2019.

Comments(0) https://www.oskyltat.se/?p=695

Enkel minnessten vid värsta flygolyckan

Flyg, Moderna tiden, Skåne Posted by Mats Areskoug Wed, February 15, 2023 06:26:47

När jag bloggade om den näst värsta flygolyckan i Sverige konstaterade jag att det inte fanns något minnesmärke. Landets hittills värsta flygolycka, den 20 november 1964, har en enkel minnessten på platsen.

Linjeflygs Metropolitan med 43 personer ombord kraschade under inflygningen till Ängelholms flygplats vid kvart över nio på kvällen. Flygningen hade startat från Bromma en och en halv timme tidigare med målet Halmstad. På grund av dåligt väder dirigerades planet om till Ängelholm. Väderleksförhållandena, med regn och dålig sikt, anses också ha varit en bidragande orsak till haveriet.

Planet hamnade ur kurs och flög för lågt, delvis på grund av felaktiga besked från flygledningen i Ängelholm. Misstaget gick inte att reparera och två kilometer norr om landningsbanan slog planet i marken, välte och kanade ett par hundra meter på rygg. 31 personer omkom.

På olycksplatsen norr om Barkåkra står en minnessten (kartkoordinater 56.30741, 12.81571).

Comments(0) https://www.oskyltat.se/?p=688

När Sverige fjäskade för turken

Militärt, Nyare tiden Posted by Mats Areskoug Wed, February 01, 2023 09:13:45

Det händer att boggen letar upp udda svenska sevärdheter utomlands. Hittills kolonin Nya Sverige i Delaware, staden Nyen i dagens S:t Petersburg och stadsmuren i Viborg. Nu går turen söderut i Europa.

Det är inte lätt att komma överens med turkar när det gäller en gemensam front mot moskoviten – fråga hjältekonungen Karl XII. Idag är det 310 år sedan kalabaliken i Bender, som innebar början på slutet för Karls 15 år långa bortamatch på kontinenten.

Efter storförlusten vid Poltava 1709 flydde Karl med resterna av hären till Osmanska riket. Officiellt var kungen sultanens gäst – men en väl dyr sådan tyckte värden efter ett tag. Karl arbetade aktivt för att få sultanen att starta ett krig mot den gemensamma fienden Ryssland. Till slut tröttnade man på den tjatiga svensken.

Karolinerna hade 1711 skapat ett befäst läger i byn Varnitsa strax norr om staden Bender i dagens Moldavien. I mitten stod ett rejält stenhus, Kungshuset.

I januari 1713 erbjöd sultanen Karl en eskort på 10 000 soldater hem genom Europa bara han lämnade det Osmanska riket, kungen vägrade. Det sista ultimatumet överlämnades den 1 februari. Kungen vägrade varvid 500 uppgivna svenskar lät sig tas till fånga.

Karl och de femtiotal kvarvarande svenskarna förskansade sig i Kungshuset och lyckades stå emot flera turkiska anfall från en drygt tio gånger så stor styrka. När de till slut tvingades lämna den brinnande byggnaden snubblade kungen på sina egna sporrar och togs till fånga. Ett snöpligt slut på bataljen som fått namnet ”Kalabaliken i Bender”.

Utmattningssyndrom och depression och fångenskap följde nederlaget. Efter att ha flyttats runt till några olika platser begav sig hjältekonungen av norrut mot hemlandet i september 1714.

Varnitsa vid floden Dnestrs strand är idag en mycket stillsam plats. Ett par arkeologiska undersökningar av lägret har gjorts de senaste hundra åren. 1925 uppfördes ett litet monument.

Läs också om Plåt-Karl utanför Ystad och Poltavamonumentet i Stockholm.

Comments(0) https://www.oskyltat.se/?p=681

Kärleksbudskap då och nu

Nyare tiden, Övriga Sverige Posted by Mats Areskoug Fri, January 20, 2023 07:43:35

En gång för mycket, mycket länge sedan ristade jag ett kärleksbudskap med runor i ett gammalt träbord. Det stod i en övergiven vattenkvarn där vi samlades och drack folköl några sommardagar. Det hjälpte inte, flickan i fråga hade ögonen åt annat håll.

Bättre lycka hade Otto Fredrik Tullberg när han i slutet av 1830-talet förklarade sin kärlek till fästmön Sophia Ridderbjelke i samband med deras förlovning. Docenten i hebreiska och arameiska ristade sitt budskap på sanskrit på en berghäll nära Vårdsätra gård, utanför Uppsala, där Sophia växt upp. De fick varandra 1841.

Sanskrit är inget vanligt språk i Uppsalatrakten och det dröjde till 1920-talet innan budskapet tolkades första gången. Flera översättningar finns, bland annat denna: ”Så länge min ande dväljes i kroppen, du ljuvt leende, så länge ska jag tillhöra dig; denna sanning förkunnar jag dig.” Dikten kommer från ett omkring 2 500 år gammalt indiskt diktverk.

Jag minns inte vad mina runor berättade, men jag misstänker att det inte var lika poetiskt. Dock hade jag hittat på det själv.

Vill du beskåda Ottos budskap på ”Förlovningsberget” hittar du det på en villatomt på Gullvivevägen 4 i Uppsalas södra utkant. (I närheten hittar du resterna av Sparbankseken.) Mina runor är förhoppningsvis uppslukade av historien.

Fakta/läs mer
Margaret Bergmark: ”Vårdsätra”, 1987

Comments(0) https://www.oskyltat.se/?p=677

Spela tärning med döden – del 2

Avrättningsplatser, Nyare tiden, Övriga Sverige Posted by Mats Areskoug Tue, January 10, 2023 06:34:28

Både Carl och Eric slog nio första gången tärningarna rullade. Det krävdes en omgång till. Carl slog tio, Eric slog sju. Vinnaren Carl Hjort tog hem åtta års straffarbete på Sveaborgs fästning. Förloraren Eric Jacobsson blev av med högerhanden och huvudet på Värmdös galgbacke den 10 januari 1776.

Den här bloggen har tidigare uppmärksammat att det fram till 1841 var möjligt att låta lotten eller tärningen avgöra vem som var skyldig till ett brott. Carl och Eric var båda misstänkta för att ha mördat tulltjänstemannen Anders Wiberg i december 1774. Rätten kunde dock inte avgöra vem som hade utdelat det dödande slaget eller hugget.

Platsen där Eric Jacobsson slutade sina dagar är inte helt lättfunnen. Fram till 1770 hade avrättningarna i Värmdö skeppslag utförts på klockstapelns backe vid kyrkan. Därefter flyttades avrättningsplatsen till Stickelsberg, mitt ute i skogen. Antagligen ville man ha denna obehagliga plats på ett så undanskymt ställe som möjligt.

*Avrättningsplatsen för cirka tio år sedan. Nu är den felaktiga skylten borta.*

Är du ändå nyfiken på platsens magi så får du parkera vid Sågen på vägen ut mot Fagerdala. Sedan är det bara att vandra Värmdöleden norrut till rastplatsen Stickelsberg (kartkoordinater 59.31746, 18.59918). Vid mitt besök för ett antal år sedan markerar en enkel skylt (med felaktiga årtal) platsen. Berghällen verkar vara skadad av eld. Det kan vara en rest efter den sista avrättningen 1827. Två kvinnor, dömda för att förgiftat den enas man och dotter, halshöggs och brändes på bål.

FAKTA/LÄS MER
• Axel Quist: ”En bok om Värmdö skeppslag”, 1941.
• Gudrun Gröndahl: ”Ett pinligt drama som tilldrog sig i Wärmdö skeppslagen åren 1819–1820”, i Värmdö skeppslags fornminnesförenings årsskrift 1987, 1986.
• Britt-Marie Ohlsson: ”Stickelsberg. Den sista avrättningsplatsen på Värmdö”, 2007.
• Per Binde: ”Games of life and death: The judicial use of dice in eighteenth and nineteenth-century Sweden”, Göteborgs Universitet, 2014.

Comments(0) https://www.oskyltat.se/?p=673

Nollan i Visby

Gotland, Nyare tiden, Vägar och spår Posted by Mats Areskoug Tue, December 20, 2022 07:15:03

Var finns nollstolpen? Enligt en tredjehandsuppgift i en fotnot i ”Från Gutabygd 1982” hade man ”något tiotal år” innan 1950-talet återfunnit den inmurad i det som 1877–2005 var Systembolagets fastighet vid Stora torget i Visby.

Med några få undantag utgick vägmätningen och milstolparna under 1600- och 1700-talet från Stockholms slott. På Gotland var förutsättningen annorlunda på grund av geografin. Istället var utgångspunkten Stora torget och vid uppmätningen 1780-81 rent av en speciell stolpe, nollstolpen.

En gammal klasskamrat, som jobbade på Systembolaget, har fått berättat för sig att stolpen finns inmurad i den norra ytterväggen under en trappa i det som då var en städskrubb. En annan uppgift gör gällande att den kunde kännas som en upphöjning i golvet i skrubben. (Jag har bland annat frågat ”ansvariga” på länsmuseet, men någon mer konkret ledtråd finns inte.)

Byggnaden där stolpen sägs finnas inmurad är äldre än stolpen själv. Den kan ju naturligtvis ha murats in vid någon ombyggnad – en större sådan gjordes på 1930-talet. Det märkliga är att nollstolpen inte tagits till vara eller ens avbildats när den likt Storsjöodjuret dykt upp. Den historiska medvetenheten i Visby är ju hög. (Den finns inte heller markerad på någon äldre karta.)

*Systembolagets tidigare lokal på Stora torget. Är det här nollstolpen gömmer sig?*

Efter Systembolagets uttåg bedrivs det restaurang i lokalen och den tidigare städskrubben har hamnat i köksregionen. Så länge ingen gör en ultraljudsundersökning av väggar och golv får du nöja dig med att du befinner dig nära nollpunkten när du njuter av din drink. Det kunde vara sämre.

Fakta/läs mer
• Jan A:son Utas: ”De gotländska milstolparna” i ”Från Gutabygd 1982”, Press förlag.
• Stefan Nordin: ”Vägmätning för milstolpar” i ”Fornvännen 1991”, Kungl Vitterhetsakademien och Statens historiska museer.
• Joakim Hansson (red): ”Visby innerstad – en bebyggelseinventering del 1”, Länsmuseet på Gotland, 2002.

Comments(0) https://www.oskyltat.se/?p=669

Standardborg för medeltida storman

Forn- och medeltid, Medeltida borgar, Militärt, Ruiner, Västsverige Posted by Mats Areskoug Sat, December 10, 2022 12:44:01

Äntligen dags igen för en medeltida borg. Ytterligare en lämning där det kärvs en hel del fantasi för att förstå hur det såg ut för 800 år sedan. Följ med till Ymseborg i Västergötland.

Standardlösningen: Hitta en kulle. Mura ett torn med tjocka väggar på toppen. Sedan en skyddande mur eller palissad runt tornet. Kanske några timrade hus. Infartsvägen kan gärna skyddas en liten förborg.

Vid Ymseborg, vid sjön Ymsens västra strand, är kullen med några murrester den tydligaste lämningen. Det går att ana en brunn och platsen för förborgen (kartkoordinater 58.69315, 13.97732).

Borgens tillkomst är höljd i dunkel, som det brukar heta. Kung Knut Långe pekas ibland ut som byggherre och i så fall är det runt år 1230 som gäller. 1200-talet var fullt av uppror mot den rättmätige kungen (kungarna) och Ymseborg var minst sagt i hetluften. Efter ett uppror mot Magnus Ladulås drogs den in till kronan 1282. Sedan blev det tyst – kanske revs Ymseborg redan då.

De följande århundradena plockades sten för sten för att användas i andra byggprojekt. Återvinning är ingen ny företeelse.

*Ymseborg i Suecia Antiqua et Hodierna, tryckt år 1705. Bottenvåningen av tornet står delvis kvar.*

Comments(0) https://www.oskyltat.se/?p=664

Välkommen till Oskyltat!