Hela hus – Page 3

Tomtens hus i Göteborg

Hela hus, Moderna tiden, Västsverige Posted by Mats Areskoug Wed, December 15, 2021 08:54:51

Var bor tomten? Det skulle kunna vara i det originella tegelhuset på Vasagatan 11 i Göteborg. I alla fall om man får tro fasadmålningarna.

Huset byggdes 1890 för tidningsmannen och politikern Sven Adolf (SA) Hedlund. Det sammanfogades med huset på Viktoriagatan 11, som hade uppförts några år tidigare åt Hedlund. I det äldre huset fanns fem lägenheter för den närmaste släkten. I ”Göteborgs adress- och industrikalender 1891” återfinns på Viktoriagatan 11: Hedlund, Hans, arkitekt (brorson), Hedlund, Torsten, boktryckeriföreståndare, fotograf mm (son), Hedlund, Elin, kontorsbiträde (dotter), Hedlund, Henrik, redaktör (brorson), Hedlund, SA, tidningsredaktör och boktryckare

Huset på Vasagatan ritades av kompanjonerna Hans Hedlund och Yngve Rasmussen. Fasadens putsade ytor försågs med målningar utförda av arkitekterna tillsammans med Yngves bror, konstnären Thorwald Rasmussen. En av konstnärens specialiteter var julkort med tomtar och tomtar blev det på fasaden mot Vasagatan. Några ur klanen under yrkesutövning – med luva på: Fotograf, tidningsman och arkitekt. Kanske spelade det även in att SA Hedlund var vän och kollega, på Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning, med Viktor Rydberg, mannen med dikten ”Tomten”.

Tomtehuset är byggnadsminnesmärke sedan 1982. Över våningen var fram till 1920 fotoateljé med takterrass. I dag består huset av två plan med lägenheter och butiker i bottenvåningen. Det är oklart vilken våningen tomten eventuellt bor på.

Fakta/läs mer
• Håkan Lindqvist och Claes Caldenby: ”Göteborgsarkitekten Hans Hedlund”, Regionarkivet, 2013.
• Olle Niklasson: ”Fyrtiotvå hus och en bockkran i Göteborg”, Tre böcker förlag, 2014.
• Eva Björkman mfl: ”Hus människor minnen”, Bohusläns museums förlag, 2016.

Comments(0) https://www.oskyltat.se/?p=489

Höstpromenad i sjukhusens skugga

Hela hus, Moderna tiden, Storstockholm Posted by Mats Areskoug Tue, October 19, 2021 07:57:23

Området vid gamla Löwenströmska sjukhuset i Upplands Väsby sover en törnrosasömn på grund av bullret från Arlanda flygplats. Den tjusiga byggplanen som företaget Savana, ägare sedan 2007, presenterat befinner sig i väntläge.

Det har gått ett år sedan mitt senaste besök på platsen och det har inte hänt mycket. Just detta gör att området är väl värt en höstpromenad! Här finns gott om mer eller mindre öde hus från de senaste dryga hundra åren. Byggnader för de som har det svårast i samhället.

Det första Löwenströmska lasarettet stod klart 1809. Inrättningen möjliggjordes genom en donation av Gustav Adolf Löwenström. Han var bror till Jacob Johan Anckarström och donationen var en soningsätgärd för broderns mord på hjältekonungen Gustav III. Donationen gjordes säkert även med insikten att det behövdes bättre sjukvårdsanstalter, speciellt som Löwenströms egen hälsa var skral.

Murar från det ursprungliga sjukhuset finns kvar i byggnaden på Gamla Lasarettsvägen 2, men den har byggts till åtskilligt fram till våra dagar. Sjukhuset var i bruk fram till 1993, då inom långvården. Hösten 2021 står det tomt – dock förekommer visst byggarbete.

Runt om lasarettet kom det att växa upp ett större sjukvårdsområde. På andra sidan vägen tronar till exempel Väsby sanatorium från 1910. Idag demensboendet Hammarby slott. De intressantaste ”lämningarna” finns dock på Klockbackavägen. Ett litet urval:

På nummer 2 återfinns det som 1914 uppfördes enligt den tidens terminologi som ”asyl för obildbara sinnesslöa”. Huset är tjusigt renoverat på utsidan, men det verkar återstå en del invändigt. Byggnadsstaketet står kvar.

På nummer 4–12 ligger fem fyrkantiga hus från 1957. Byggda för sluten ungdomsvård, vilket man kan ana med galler för fönsterna. På baksidan av nummer 4 finns en rymningssäker(?) liten basketplan.

Mitt emot de fem husen, med adressen Sysslomansvägen 2, låg särskolan Klockbackaskolan. Den bestod av två sammanbyggda äldre hus från 1912 och –13, det äldre ursprungligen som ”skola för sinnesslöa jemte arbetshem för yngre arbetsföra dylika”. Efter att ha varit kraftigt förfall revs den gamla skolan för fem år sedan.

Totalt finns ett fyrtiotal byggnader som haft olika funktioner inom omsorgen. Äldst är Holmens gård från 1700-talet. Dagens Löwenströmska sjukhus från 1964 ligger strax norr om det gamla området.

Fakta/läs mer
William Gordon Stiernstedt: ”Lasarettet som var en soningsåtgärd”, Stockholms läns landsting, 1959.
”Löwenströmska parken – byggnadsinventering”, AB Sofieberg/Idéplantagen, 2004.

Comments(0) https://www.oskyltat.se/?p=462

Nytt uppdrag för hangaren i Lindarängen

Flyg, Hela hus, Moderna tiden, Storstockholm Posted by Mats Areskoug Thu, July 01, 2021 09:47:48

Runt 1920 anlades en flyghamn i Lindarängen vid Värtan i nordöstra Stockholm. 1921 öppnades en utrikeslinje till Reval i Estland. (Bland dem som startade och landade på Värtan var nazisten och trafikpiloten Hermann Göring.) 1933 var det dags för en inrikeslinje – till Tingstäde träsk på norra Gotland.

Trafiken ökade fram till 1936 då Bromma flygplats öppnade, men flygningarna fortsatte fram till 1952. Efter att reguljärflyget flyttat var det privat-, skol- och ambulansplan som utnyttjade Lindarängen.

Flyghamnen i Lindarängen 1936. Den bevarade hangaren till vänster. Foto: Oscar Bladh/Stadsmuseet i Stockholm

Kvar från flygepoken är den ståtliga hangaren (kartkoordinater 59.33951, 18.12854) från 1931, ritad av Sven Markelius. På grund av utfyllnader i hamnen ligger den idag en bra bit från vattnet. Byggnaden är ”blåklassad” och byggnadsminnesförklarad vilket bland annat innebär att den inte får rivas eller byggas om utvändigt. Det senaste decenniet har hangaren använts som förvaringsplats för containrar i hamnen, men efter att den nya storhamnen Norvik i Nynäshamn invigdes har den stått tom.

Officiella Stockholmskartan 1954 visar flyghamnen innan utfyllnaden av hamnen.

Om allt går som planerat kommer ett nytt bostadsområde växa fram i Lindarängen, byggstart omkring 2025. Den gamla hangaren kommer att användas under byggtiden, men det är oklart vad den kommer att få för funktion när allt är klart. Varför inte som ishall?

Fram till 1938 var hangaren huvudstadens inomhusarena för issporter med bland annat flera SM-finaler i ishockey.

Läs om de gamla flygfälten Skarpnäck, Tullinge och Barkarby.

Slut på vårterminen. Oskyltat återkommer i mitten av augusti. Trevlig sommar!

Comments(0) https://www.oskyltat.se/?p=429

Rundkyrkor – att tänka utanför fyrkanten

Forn- och medeltid, Hela hus, Kyrkligt/religion, Ruiner, Västsverige Posted by Mats Areskoug Tue, March 30, 2021 09:45:42

Det är något viss med rundkyrkor, inte bara det att långhuset är runt och kallas rundhus. Vetenskapen tvistar om bakgrunden till den runda arkitekturen.
• Byggdes de på grunden av runda hednatempel?
• Var kyrkorna byggda runda för att även kunna användas som försvarsanläggning?
• Hade inspirationen kommit från Heliga gravens runda kyrka i Jerusalem, uppförd av romerske kejsaren Konstantin 335?
Kanske är svaret en kombination, kanske något helt annat.

I Sverige har man identifierat tretton medeltida rundkyrkor. Tre av dessa ligger (låg) i vackra Falbygden: Agnestad, Dimbo och Skörstorp. Enligt västgötalagen uppfördes de två förstnämnda av biskop Bengt den gode i Skara, det vill säga under andra halvan av 1100-talet.

Det fina med de tre kyrkorna är att de är exempel på tre helt olika stadier av bevarande. Vilken blir din favorit?

Den som vill uppleva en hel kyrka beger sig till Skörstorp. Många av de bevarade rundkyrkorna i Sverige har byggts in i större kyrkokomplex, men den i Skörstorp är fortfarande rund och fin i formen.

Gillar man kyrkoruiner, eller i det här fallet grundmurar, rekommenderas Agnestad. Gravar tyder på att det legat en äldre kyrka på platsen. Enligt urkunderna bör rundkyrkan ha övergivits omkring 1540.

Gillar man kyrkor som är helt borta rekommenderas Dimbo. Här tröttnade församlingen på den lilla och förfallna medeltida kyrkan. Rundkyrkan revs helt sonika och materialet användes i den nya fyrkantiga kyrkan som uppfördes intill under åren 1814–17. Den gamla kyrkplatsen markeras av en gammal gravsten som ställts på högkant.

Dimbo i slutet av 1600-talet, teckning av Johan Peringskiöld.

Har du inte vägarna förbi Falköping kan du avnjuta rundkyrkor, mer eller mindre inbakade, i Valleberga i Skåne, Hagby och Voxtorp i Småland, Vårdsberg i Östergötland, samt i Bromma, Munsö och Solna i Uppland.

Har du vägarna förbi så missa inte de medeltida kapellen i Skövde.

Fakta/läs mer
Ing-Marie Nilsson: ”Rundkyrkor i Norden”, D-uppsats i medeltidsarkeologi vid Lunds universitet VT 1994
Bonnier mfl: ”Svenska kyrkor”, Medströms, 2008

Comments(0) https://www.oskyltat.se/?p=367

Vi som har seglat på Tvären

Djur och natur, Forn- och medeltid, Hela hus, Moderna tiden, Övriga Sverige Posted by Mats Areskoug Sun, January 10, 2021 10:27:01

I skärgården mellan Nyköping och Trosa ligger Tvären. Den ”cirkelrunda” fjärden skapades för omkring 460 miljoner år sedan då en meteorit, med kanske 300 meters diameter, rammade jorden med en hastighet av 70.000 km/h. Till glädje för dagens forskare som vill studera djurlivet för länge sedan. (I Lockne i Jämtland och Granby i Östergötland finns ytterligare stora meteoritkratrar från samma tidsperiod, då det som idag är Sverige låg under vatten.)

Tvären från norr i december 2020. Studsviksanläggningen skymtar till höger.

En annan kraftig energiform är kärnkraft. I slutet av 1950-talet uppförde AB Atomenergi en forskningsanläggning vid Tvärens västra strand. (Företaget bytte senare namn till Studsvik – efter platsen.) ”Atomstaden” hade tre forskningsreaktorer, de sista stängdes 2005. Kärnkraften lever dock vidare i de företag som i dag huserar på området.

Några somrar på 1970-talet besökte jag min farbror, om för övrigt arbetade på Studsvik, i Nyköping. Tillsammans gjorde vi segelturer på och omkring Tvären. En vacker del av Sörmland, speciellt kring Stendörren och Sävsundet. Och nog var vattnet lite varmare än hemma på Gotland när man badade. Om det berodde på kylvattnet från reaktorerna eller kvarvarande glöd från meteoritnedslaget är svårt att säga.

Läs även: Meteorit skrämde slag på Härjedalsbor

Fakta/läs mer
• Lars Rosengren: ”En svensk stad för atomer” i Teknikens Värld 16/1958
• Åsa Frisk: ”Meteoritkratrar visar 460 miljoner år gammalt djurliv”, avhandling vid Uppsala universitet 2009
• Sören Tylstedt: ”Meteoritnedslag och världens äldsta triangel” i Berättelser från Bälingebygden återgiven i Sörmlands Nyheter den 11 maj 2017

Comments(0) https://www.oskyltat.se/?p=322

Alla var vi barn i början – även Jesus

Forn- och medeltid, Hela hus, Kyrkligt/religion, Skåne Posted by Mats Areskoug Thu, December 10, 2020 09:38:08

Brönnestads kyrka, strax söder om Hässleholm, bjuder besökaren på unika takmålningar från 1400-talet. Kyrkan är helgad åt Maria, Jesus ömma moder, och hon figurerar i flertalet av målningarna – inte minst i familjescener tillsammans med make och barn.

En av målningarna visar hur Josef lär Jesus att gå med hjälp av en gåstol. Kanske har han själv snickrat ihop den – kanske som födelsedagspresent på sonens ettårsdag.

Mor Maria syr barnkläder medan far Josef lär barnet Jesus att gå.

Comments(0) https://www.oskyltat.se/?p=298

Privatgatan var en privat gata på Söder

Hela hus, Moderna tiden, Storstockholm, Vägar och spår Posted by Mats Areskoug Wed, October 14, 2020 09:34:30

År 1961 startade uppsnyggningen av kvarteret Masken på Södermalm i Stockholm. Gamla kåkar från sekelskiftet 1900 revs och ersattes med moderna HSB-hus. Kvarteret var bara ett av flera i stadsdelen som skulle omdanas under det kommande decenniet. ”Ett första mål för stadsplanerarna är att sanera det värsta och att ge nya bostäder åt 10.000 människor”, skrev Dagens Nyheter.

Kvarteret Masken innesluts av Ringvägen, Södermanna-, Bohus- och Östgötagatan. Stadsingenjörskontorets ”Karta över de centrala delarna av Stockholm 1938–40” avslöjar att det egentligen handlar om två kvarter som skiljs åt av en nord-sydlig gata, med det lite ovanliga namnet Privatgatan. Gatan, med grusbeläggning, var helt enkelt privat, hela kvarteret ägdes av Enskilda Banken. Bebyggelsen var den typiska för stenstaden, tät med små innergårdar.

I samband med saneringen av kvarteret försvann Privatgatan till namnet 1961. Helt borta är den dock inte, en parkering har ersatt den som kvarterets mittaxel. Utfarten i norr mot Ringvägen är däremot numer ett valv för gående.

Privatgatan sedd söderut augusti 1960. Foto: Lennart af Petersens/Stockholms stadsmuseum

Äldsta bevarade byggnaden i kvarteret är den i hörnet Bohus-Södermannagatan. Ursprungligen från 1880-talet, men kraftigt ombyggd på 1930-talet. Husen mot Östgötagatan och de anslutande husen på Ringvägen och Bohusgatan uppfördes på 1930-talet. I övrig består kvarteret av hus uppförda på 1960- och 1970-talet – med luft emellan.

Fakta/läs mer
Mert Kubu: ”Storsanering väntar Södermalm” i Dagens Nyheter den 18 april 1961
Bebyggelseinventering gjord av Stockholms stadsmuseum

Läs även om de gömda gränderna i Gamla stan

Comments(0) https://www.oskyltat.se/?p=265

Fin funkis i Falköping

Hela hus, Moderna tiden, Vägar och spår, Västsverige Posted by Mats Areskoug Tue, September 01, 2020 06:33:28

Äntligen en järnvägsstation som inte ser ut att vara från järnvägens födelse på 1800-talet. Skönt med ljus, skönt att slippa nationalromantik. Välkommen till Falköpings centralstation.

I den låga byggnaden närmast sköttes posthanteringen. Trähuset i fonden är hotell Ranten från 1865. Sveriges äldsta bevarade järnvägshotell.

Allt eftersom de styrande i Sverige reducerat järnvägens betydelse har stationsbyggnaderna förvandlats från att ha varit bygdens mittpunkt till – i bästa fall – en väntsal. Falköpings centralstation är tyvärr inget undantag.

Stationshuset i funktionalistisk stil uppfördes 1934–35, arkitekt var Birger Jonson. Numer är det inte så många utrymmen man kommer åt som besökare/resenär och det mesta är dessutom ombyggt. Borta är till exempel buffématsalen med helkaklade väggar, likaså den mindre väntsalen för ickerökare med träpanel på väggarna från golv till tak. Väntsalen har idag någon form av standardinredning, men den är ljus tack vare stora fönsterpartier åt två håll. Exteriört har dock inte mycket förändrats och gillar man ”funkis” är stationshuset (byggnadsminne sedan 1986) väl värt ett besök. Inte minst för neonskylten ”FALKÖPING CENTRAL” på spårsidan.

Buffén 1935. Foto: Carl Gustav Edvard Rosenberg/Järnvägsmuseet

Fotnot: Byggnaden ersatte det tidigare stationshuset på platsen, Falköping Ranten, från 1850-talet. 1876–1985 fanns ytterligare en station/hållplats i Falköping – först med namnet Falköping stad, från 1931 Falköpings södra station. Den låg betydligt närmare stadens historiska centrum.

Fakta/läs mer
Erling Öhrnell: ”Falköpings centralstation – modernismens rötter” i ”Falbygden 2013”, Falbygdens hembygds- och fornminnesförening

Comments(0) https://www.oskyltat.se/?p=248

Oskyltat

Välkommen till Oskyltat!