Blog Image

Oskyltat

NY BOK!

Nu finns min nya bok ”125 udda sevärdheter i Sverige” att köpa! En hel del nya och spännande platser presenteras. Perfekt till vårens och sommarens utflykter!

På bloggen Oskyltat hittar du sevärdheterna du inte visste att du ville se – de som sällan är utmärkta med en skylt. Oskyltat är en direkt fortsättning på bloggen Osevärdheter som jag 2010–2017 hade hos Dagens Nyheter. De 235 inläggen hos DN är fortfarande tillgängliga. De första tio årens inlägg hittar du på denna samlingssida, perfekt när du letar utflykter i Sverige. Oskyltat finns även som grupp på Facebook.

Hör gärna av er med synpunkter och förslag. Sprid länken till bloggen och dela inläggen på Facebook. Jag gör detta i första hand för min egen skull, men det är alltid roligare om det finns någon som tar del av vad man skriver.

Mats Areskoug
areskoug(at)telia.com

Fredad mil värnade gruvans ved

Dalarna, Nyare tiden Postad av Mats AreskougPosted on ons, maj 20, 2026 07:43:22

Förr gick det åt många träd när malm ska bli till metall. Tillmakningen i gruvan krävde ved, hyttan slukade träkol och så vidare. Den för riket livsviktiga koppargruvan i Falun slukade mängder av virke från stora delar av Dalarna, speciellt under högkonjunkturen på 1600-talet.

Extra viktigt för driften var området närmast Falun. På 1750-talet upprättades en så kallad fredsmil (efter en gammal svensk mil, 10 689 meter) runt gruvan, där ingen annan avverkning eller kolning fick ske. Förordning var inte den första i sitt slag, under århundradena innan hade liknande regleringar genomförts.

1750-talets fredsmil inventerades i början av 2000-talet. Ursprungligen markerade 112 rösen, stenar eller pålar cirkeln, och flertalet av dem finns kvar att beskåda efter drygt 270 år. Till exempel punkt 109, en oansenlig sten som ligger strax intill länsväg 293 söder om Smedsbo (kartkoordinater 60.56152, 15.42920)

När förordningen om fredsmilen kom hade redan behovet av träd minskat betydligt och efter omkring hundra år självdog den. Falu koppargruva lades ned 1992 efter att ha varit i bruk i drygt 1 000 år.

Fakta/läs mer
• Kjell Sundström: ”Falubygden berättar. Kulturmiljöprogram för Falu kommun”, Falu kommun, 1998.
• Sajten Fredsmilen.

En stolpe markerar den viktiga stenen.



Borgen ointaglig för dagens besökare

Forn- och medeltid, Medeltida borgar, Militärt, Östergötland, Ruiner Postad av Mats AreskougPosted on lör, maj 09, 2026 08:41:54

Resterna av den medeltida borgen Ringstadholm väster om Norrköping är svåra att ta del av. Ruinen ligger på en holme i Motala ström (kartkoordinater 58.58994, 16.11514). Har du ingen båt får du nöja dig med att betrakta holmen från andra sidan vattnet. Inte mycket att se om sanningen ska fram.

Men det finns naturligtvis en historia att berätta, även om dess start är lite osäker. De två grymmaste festerna i Sverige under medeltiden var Håtunaleken 1306 och Nyköpings gästabud 1317. (Medeltidsveckan i Visby får ursäkta…) Kung Birger Magnusson var minst sagt osams med sina bröder Valdemar och Erik som gaddat ihop sig mot storebror. En osämja som slutade med småbrödernas död i fångtornet på Nyköpingshus.

Kamouflerad borg på holme i Motala ström.

I en uppgörelse mellan bröderna 1310 sägs att en påbörjad borg i Norrköping ska rivas. Kanske låg borgen centralt i staden, kanske är det Ringstadholm som avses. Borgen på ”vår holme” finns helt säkert i skrifterna från 1368.

Nästan ett sekel senare, 1434, attackerades borgen av den listige upprorsmannen Engelbrekt. Han lät bygga ett högt belägringstorn på en flotte för att kunna inta fästet. Försvararna blev rädda och gav upp. Slutligen brändes borgen ned av en bondehär 1470.

Även om Ringstadholms murar inte går att njuta av så är området vid Fiskeby bruk intressant. Här finns bland annat vattenkraftverk, herrgård och nedlagd järnvägsstation.

Fakta/läs mer
• Birgitta Broberg: ”Norrköping. Medeltidsstaden 50”, Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer, 1984.
• Christian Lovén: ”Borgar och befästningar i det medeltida Sverige”, Kungl Vitterhets historie och antikvitets akademien, 1996.
• Hedvall & Lindeblad: ”Det medeltida Östergötland”, Historiska media, 2009.



Med konung Gustav V i Nizza

Europa, Moderna tiden Postad av Mats AreskougPosted on tor, april 30, 2026 06:10:22

Säga vad man vill om Gustav V, men det är bara att hålla med honom om att Nice är en underbar plats på våren. Hjältekonungen hade under nästan ett halvt sekel som tradition att fly den svenska snålblåsten. Även det sista året i livet, 1950.

Det har satt sina spår i pärlan på Rivieran. Gustav V blev hedersmedborgare i Nice 1936. Dagens Nyheter, som i sann rojalistisk anda alltid rapporterade om konungens resor söderut, var naturligtvis på plats vid högtidligheten ”som i bästa mening var kordial” och ”avslutades med ett angenämt samkväm vid en riklig byffé.” Gustav V skänkte 5 000 franc till Nices fattiga. Annars var det tennis och brodyr som gällde.

1947 fick en kort gatstump strax innanför Promenade des Anglais namnet Avenue de Suède. Året efter att Gustav V dött fick gatstumpen mellan stranden och Avenue de Suède namnet Avenue Gustave V. Den ledde fram till ”kungens hotell” d’Angleterre på 6 avenue de Suède. (Nu ligger nu hotellet Maison Albar–Le Victoria på adressen.) Men det slutar inte där. Sedan 1960 finns en byst av Gustav V i korsningen mellan de två svenskgatorna. Originalet från 1935, skapat av skulptören Anders Jönsson, finns vid Kungliga tennishallen i Stockholm,

Den som vill vara ännu mer kunglig kan besöka gatstumpen Rue Oscar II. Gustavs pappa har inte hamnat i lika fashionabla kvarter som sonen. Dock hade han en äkta fransk medalj, en medalj han inte tilldelats på grund av sin börd.

Fakta/läs mer
• Dagens Nyheters arkiv.
• Inventaire général du patrimoine culturel Région Provence-Alpes-Côte d’Azur.

Kung.

Aveny.



Hundratalet döda i jordskred vid Göta älv

Bohuslän, Djur och natur, Nyare tiden Postad av Mats AreskougPosted on mån, april 20, 2026 07:32:23

Risken för jordskred längs Göta älv är ständigt närvarande. En person omkom i Surte 1950 och utanför Lilla Edet dog tre personer 1957. Det är dock inget emot vad som inträffade på kvällen den 7 oktober 1648 vid den då norska byn Intagan, sydväst om Trollhättan.

Ett samtida brev berättar att skredet omfattade minst 200 x 200 x 15 meter. Folk, fä och byggnader sveptes med och flera fartyg slogs sönder. Rasmassorna dämde upp älven och vattnet kom att stiga tiotalet meter. Först 27 dagar senare återtog älven sitt normala flöde, vilket kostade människoliv nedströms i flodvågen. Man misstänkte att ett kraftigt åskväder hade utlöst skredet.

Totalt omkom minst 85 människor, men det finns uppgifter om så många som 127 dödsoffer.

Landskapet ned mot älven vid Intagan och Åkerström är fortfarande märkt med ärr efter skredet. Marieströmsåns utlopp flyttades några hundra meter söderut. Ån var riksgräns mellan Norge och Sverige och nu växte Sverige rent praktiskt med ett mer eller mindre obetydligt område. Detta ledde till en formell norsk protest, som ska ha mötts med svaret att det inte skulle dröja länge innan hela Bohuslän var svenskt. Så blev det tio år efter raset.

OBS: Missa inte den dränkta slussen i Åkerström när du besöker platsen!

Fakta/läs mer
• L M Svenungsson: ”Hjärtum-Västerlanda, Inlands Torpe. Häradshistorik”, 1960.
• Lennart Jörälv: ”Sällsamheter i Västergötland del 2”, Rabén & Sjögren, 1982.
• Pasi Hakopuro: ”Historien om jordskredet i Åkerström” i TTELA den 18 mars 2017.

Marieströmsåns lopp ändrades av skredet.

Ärr i landskapet.

Ekonomiska kartan från 1938 visar hur länsgränsen följer åns tidigare sträckning. Länsgränsen överensstämmer med den gamla riksgränsen.



Racinghistoria i sandskogen

Moderna tiden, Småland, Sport Postad av Mats AreskougPosted on tor, april 09, 2026 20:29:43

I ett gammalt sandtag strax söder om Ikeas stora lager i Älmhult döljer sig en bit svensk bilsportshistoria. Här invigdes den 19 augusti 1962 gokartbanan Racing Ring, byggd av lokala företagare engagerade i Älmhults motorklubb (som inte svarar på mejl). Nästan 3 000 åskådare trotsade regnet och blåsten.

Bevarad asfalt och fundamentet för sekreteriatet.

Banan var en av de första med permanent beläggning i Sverige. Först ut var Laxå 1961. En av många förare som for runt på den 500 meter långa slingan var en ung Ronnie Peterson. Efter några framgångsrika säsonger i gokart blev det formel 3 1966. Fyra år senare tog karriären fart på riktigt i formel 1.

I mitten av 1970-talet var det slutkört. Enligt uppgift tröttnade markägaren på ”buslivet” vid banan utanför tävlingsdagarna. Det mesta av asfalten är uppriven, men det är lätt att följa sträckningen i det som nu är skog (kartkoordinater 56.51920, 14.12053). Jag rekommendera crossmotorcykel eller mountainbike om du vill prova banan.

Fakta/läs mer
• Smålandsposten den 20 augusti 1962.
• Illustrerad Motorsport, nr 9, 1962.

Uppfräst gokartbana.



Ur led var tiden – och nollan i Stockholm

Hela hus, Nyare tiden, Storstockholm, Uppland, Vägar och spår Postad av Mats AreskougPosted on ons, april 01, 2026 07:22:56

Till slut gick det inte längre att utgå från att klockan var 12 när solen stod högst på himlen. Med de moderna kommunikationerna, speciellt järnvägen, kunde inte olika platser i landet ha olika tid. Till exempel skiljde det 24 minuter mellan Stockholm och Göteborg och hela 45 minuter mellan Haparanda och Strömstad.

Den 1 januari 1879 fick hela Sverige en gemensam tid som utgick från en meridian 3 grader väster om meridianen vid Observatoriet i Stockholm. En kompromiss och ungefär mitt i landet. Lite olyckligt blev tidsskillnaden till hela världens nollmeridian i Greenwich 1 timme – och 14 sekunder. Den 1 januari 1900 justerades den svenska tiden till den mellaneuropeiska som utgår från 15 grader öster om Greenwich och de 14 sekunderna gick upp i rök.

Nollmeridianen i Greenwich i östra London är en sevärdhet av rang och många turister har stått med en fot på var sida om linjen. En fot på västra halvklotet och den andra på östra. Observatoriet i centrala Stockholm ritades av Carl Hårleman och byggdes 1747–53. Sedan 1756 mäts här temperatur och nederbörd. Tidigare fanns Observatoriemuseet i byggnaden, men det är tyvärr stängt sedan drygt tio år. Men Sveriges tidigare nollmeridian, som främst användes vid kartering, finns markerad – i alla fall den som gällde till 1827 då en justering på 18 meter gjordes för att de nyinskaffade mätinstrumenten behövde stå stadigare. Inte lika ståtligt som i Greenwich, men ändå.

Sveriges gamla nolla.

Sveriges sedan 1900 gällande nollmeridian passerar i närheten av flera städer från Östersund i norr till Karlshamn i söder. Vill man uppleva var solen står högst klockan 12 är det dock Eksjö som gäller. Någon ny svensk nollmeridian har jag inte lyckats identifiera. Själv går jag till platsen för det numer rivna torpet Lustigkulla (Spökhuset, som min fru kallade det när hon var liten) i närheten av sommarstugan i Bergslagen. Det låg 15 grader ost Greenwich.

Ska man ta ett kort, men bredare grepp, om tidsskillnader är Centraleuropeisk tid, som vi tillhör, intressant. Zonen sträcker sig från Polen i öster till Spanien i väster. Samma klockslag, men en ”tidsskillnad” på ungefär två timmar.

Fakta/läs mer
Bergström (red) & Elmqvist (red): ”Huset närmast himlen. Stockholms observatorium 250 år”, Observatoriemuseet, 2003.

Det numer rivna spökhuset mellan Nora och Lindesberg.



Bekvämaste fjällturen

Dalarna, Djur och natur, Vägar och spår Postad av Mats AreskougPosted on tor, mars 19, 2026 05:48:07

Drömmer du om en tur till svenska fjällen i sommar? Att få spana ut över de fria vidderna ovanför trädgränsen. Men kanske är du lite orolig för att konditionen och knäna inte klarar Kungsleden eller Kebnekajse. Lugn, det går att ta bilen.

Sveriges högst belägna väg (som är öppen för vanlig trafik) leder upp den övre parkeringen vid Nipfjället i nordvästra Dalarna. Du behöver inte syrgas, men väl där befinner du dig 1 003 meter över havet. Vyerna över kalfjället är fantastiska!

Fjällen!

Som bonus så kan man träffa på Nipgubben, som vaknar över berget och besökarna, och testa åt vilket håll bilen rullar när man frikopplar vid den så kallade trollvägen. Eftersom vägen ligger där den ligger så är den bara öppen sommartid, men börja planera din fjälltur redan nu.

Ännu mer fjäll!

Fjällväg!

Nipgubben.

En bit norrut ligger Högvålen, Sveriges högst belägna by.



Det övergivna fiskeläget

Gotland, Moderna tiden, Ruiner Postad av Mats AreskougPosted on tis, mars 10, 2026 06:34:14

Ön Furillen utanför nordöstra Gotland har blivit en tummelplats för människor som tycker att det är häftigt att betala ett överpris för att bo och äta i nedlagda industrimiljöer. Visst, lämningarna efter stenindustrin är storslagna, men åk istället till Furillens östra sida och besök det övergivna fiskeläget Karthaken (kartkoordinater 57.77090, 19.03069).

Nedanför den låga klippkanten finns ruinerna av fiskarnas enkla övernattningsstugor. Här inväntade man gryningen för att kunna vara ute tidigt på fångstplatserna. En stuga står kvar, renoverad av Bungemuseet. De övriga brann någon för omkring hundra år sedan – det finns olika versioner om när och hur. Som sig bör har fiskeläget en källa. Den ligger strax öster om den bevarade stugan och ger fortfarande vatten.

Ruiner och klippöverhäng. Foto: Eva Gerhardsson.

Vid Karthaken finns även imponerande klippöverhäng som skapats av havet. När Carl von Linné besökte Furillen 1741 konstaterade han att de var perfekta natt- och väderskydd för de betande djuren.

Ibland hålls det friluftsgudstjänster på den vackra platsen och askan efter en av mina nära vänner spreds i havet utanför.

Fakta/läs mer
Ingvar Ronström: ”En gammal strand – ett gammalt fiskeläge”, 2004.
Häglund (red) & Söderlund (red): ”Strandfolk och fiskelägen på Gotland”, Eddy.se, 2022.

Den sista boden. Foto: Eva Gerhardsson.



Nästa »