Blog Image

Oskyltat

NY BOK!

Nu finns min nya bok ”125 udda sevärdheter i Sverige” att köpa! En hel del nya och spännande platser presenteras. Perfekt till vårens och sommarens utflykter!

På bloggen Oskyltat hittar du sevärdheterna du inte visste att du ville se – de som sällan är utmärkta med en skylt. Oskyltat är en direkt fortsättning på bloggen Osevärdheter som jag 2010–2017 hade hos Dagens Nyheter. De 235 inläggen hos DN är fortfarande tillgängliga. De första tio årens inlägg hittar du på denna samlingssida, perfekt när du letar utflykter i Sverige. Oskyltat finns även som grupp på Facebook.

Hör gärna av er med synpunkter och förslag. Sprid länken till bloggen och dela inläggen på Facebook. Jag gör detta i första hand för min egen skull, men det är alltid roligare om det finns någon som tar del av vad man skriver.

Mats Areskoug
areskoug(at)telia.com

Ny Varberg först med en kanal

Halland, Nyare tiden, Södermanland Posted on ons, juli 01, 2026 08:31:10

Redan omkring 2 000 år f Kr grävde de flitiga egyptierna stora kanaler. I nuvarande Sverige var det danskarna som var först ut. Staden Ny Varberg, strax norr om dagens Varberg, dök upp i historien i början av 1400-talet. (Efter cirka 200 år, 1613, lät dock Kristian IV flytta etablissemanget in under fästningens beskydd.)

För att underlätta transport av varor mellan Ny Varberg och större fartyg på redden ute på Kattegatt grävdes en 700 meter lång och 8–9 meter bred kanal. Den parallella grunda Himleån lämpade sig dåligt även för de mindre båtar och pråmar som användes. Kanalen antas ha tillkommit samtidigt som staden, men för att veta säkert krävs arkeologiska undersökningar.

Sveriges första kanal, Halland tvingades byta land 1645, finns fortfarande att beskåda (kartkoordinater 57.13917, 12.25823). Enklast är att ta en promenad på västra sidan av järnvägen. Parkera till exempel vid Naturum Getterön. Passa även på att besöka platsen för själva Ny Varberg. Stadens karmelitkloster har grävts ut (kartkoordinater 57.14316, 12.26812).

Vattenhistoria utanför Varberg.

Kanalen vid Ny Varberg saknade slussar. Även här anses egyptierna ha varit först på bollen under 200-talet f Kr. I Sverige dröjde det till 1606. Karl IX hade dragit igång ett kanalprojekt som skulle förbinda Östersjön med Västerhavet, allt för att snuva danskarna på tullen genom Öresund.

Första etappen var en kanal mellan Mälaren och Hjälmaren med vad man tror 14 slussar. Arbetet var dock inte av högsta kvalitet och redan på 1620-talet ska delar ha varit ofarbara. En del av projektet var det nu som är Nybyån i Torshälla och det var här som den första slussen anlades. Området kring ån har förändrats mycket under de 400 år som passerat. Det finns inga lämningar av slussarna, som till största delen var träkonstruktioner. Vill du njuta av Karl IX:s kanal så får du bege dig till Eskilstunas södra utkant.

Vattenhistoria i Torshälla.

Om du är överintresserad av gamla slussar så ska du göra en historisk slussafari längs Göta älv. Mycket intressant!

Fakta/läs mer
• Gustaf Nerman: ”Hjälmare kanals historia”, Almqvist & Wiksell, 1910.
• Albert Sandklef: ”Varbergs historia”, Varbergs stad, 1963.
• Thorburn, Hallin & Renck (red): ”Sveriges kanaler förr, nu och framtiden”, Föreningen för Inre Vattenvägar, 1978.
• Jansson & Kling: ”När då var nu. Torshälla från forntid till 1717”, Torshälla Nyby Historiska Sällskap & Jubileumsutställningens Vänner i samarbete med S:t Olofs Gille, 2017.



Första puben sover sin törnrosasömn

Hela hus, Moderna tiden, Skåne Posted on sön, juni 21, 2026 12:05:49

Det är en historisk byggnad, speciellt för alla vi som gillar en pint bitter och brittiskt gemyt. The William Shakespeare var sannolikt den första ”engelska puben” i Sverige. Nu sover den sin törnrosasömn på Falsterbovägen 83 i skånska Höllviken, skyddad från rivning tack vare av sitt kulturhistoriska värde.

I mitten av 1960-talet gjorde engelska bryggerier en satsning på utlandet. Tanken var att slå mynt av den av turisterna hyllade puben. Som en del av detta tillverkades monteringsfärdiga pubar i gammaldags stil av plast för export! (I Sverige byttes en del av plastkonstruktionen ut mot mindre brandfarligt material.)

William Shakespeare landade i Båstad inför sommarsäsongen 1968. Sedan blev det flytt till Kungsträdgården i Stockholm för ”Engelska veckan”. DN var naturligtvis på plats och kunde informera läsarna om att det gällde att säga ”beer” när man beställde.

1969 monterades William Shakespeare upp vid landsvägen i Höllviken. Under det dryga halvseklet som passerat har till- och ombyggnader genomförts, men kärnan av det falska korsvirkeshuset står kvar. Krogverksamheten upphörde 2022 och det fanns planer på rivning för att bygga bland annat bostäder på fastigheten. Det satte dock politikerna i Vellinge stopp för.

”Det var ett enhälligt beslut”, sade Miljö- och byggnadsnämndens ordförande Gustav Schyllert (M) till Sydsvenskan.

Pubkulturen är numer stark även i Sverige. Landets äldsta public house borde kunna locka gäster igen.

Läs även historien om pubkedjan The Bishops Arms.

Fakta/läs mer
• ”Pub av plast i Kungsan” i Dagens Nyheter den 26 september 1968.
• Sten Blomgren: ”The William Shakespeare Pub i Höllviken”, Kulturföreningen Calluna, 2024.
• ”Antikvariskt utlåtande gällande fastigheten Höllviken 7:129”, Restaurera. Rådgivning inom bygg och kulturvård, 2024-05-23.
• Emelie Malmros: ”Klassiska puben i Höllviken får inte rivas” i Sydsvenskan den 19 juni 2024.



De boende i Kräkånger fick nog

Moderna tiden, Vägar och spår, Västerbotten Posted on ons, juni 10, 2026 06:29:25

Midsommardagens morgon i det trånga och solvarma tältet. Det blev mycket stark saft under gårdagen och det är osäkert vad som sades och gjordes. Du mår både fysiskt och psykiskt illa: kräkånger.

När bilismen ökade efter det senaste världskriget fick världen upp ögonen för den lilla byn Kräkånger i Västerbotten där den låg vid dåvarande Riksväg 13 (nu E4). Det skrattades säkert en del i de passerande fordonen. Att ”kräk” betyder skarp vinkel (som till exempel i Kräklingbo på Gotland) och ”ånger” havsvik (tänk på Ångermanland) var det ingen som reflekterade över.

Generalstabskartan 1937.

Byborna fick i alla fall nog och sedan 1951 heter byn Lövsele. ”Löv” efter sockennamnet Lövånger och ”sele” efter den lilla sjön Selet. Det gamla namnet lever dock vidare i Kräkångers ekogård. Respekt! Byn som sådan sticker inte längre ut.

Skyltar vid E4 sommaren 2025.

Närbelägna Kräkångersnoret (av lustigkurrarna uttalat Kräkånger-snoret) blev helt kort och enkelt Noret.

Fakta/läs mer
Skellefteå hembygdsförening om Kräkånger.
Ulf Lundström: ”Bebyggelsenamnen i Bureå, Burträsks och Lövångers socknar i Skellefteå kommun jämte studier av huvudleder och nybyggesnamn”, Umeå universitet, 2015.



Stockholms Hamnar talar om exakt var du är

Moderna tiden, Södermanland, Storstockholm, Uppland Posted on mån, juni 01, 2026 06:57:37

Den vanligaste frågan jag får när det gäller Oskyltat (och boken ”125 udda sevärdheter i Sverige”) är ”Hur hittar du alla platser?”. Svaret är överallt. I böcker av skilda slag, på nätet, får tips eller helt enkelt upptäcker något när jag är ute och kör eller går.

En skylt på Söder Mälarstrand.

När jag för snart ett år sedan var just ut och gick fick jag syn på en liten skylt med siffror på kajkanten vid Grand Hôtel i Stockholm. Det visade sig vara en av Stockholms Hamnars cirka 200 geodetiska stompunkter. Siffrorna på skylten anger det exakta geografiska läget i tre dimensioner. Mycket användbart när man vid till exempel byggprojekt måste veta var ledningar går och armeringsjärn finns. Och för att nya ledningar och armeringsjärn ska hamna på rätt plats.

För den vanliga flanören kan siffrorna vara bra om man vill kalibrera sin gps för att inte gå vilse i storstadsdjungeln.

En vackert belägen skylt.



Fredad mil värnade gruvans ved

Dalarna, Nyare tiden Posted on ons, maj 20, 2026 07:43:22

Förr gick det åt många träd när malm ska bli till metall. Tillmakningen i gruvan krävde ved, hyttan slukade träkol och så vidare. Den för riket livsviktiga koppargruvan i Falun slukade mängder av virke från stora delar av Dalarna, speciellt under högkonjunkturen på 1600-talet.

Extra viktigt för driften var området närmast Falun. På 1750-talet upprättades en så kallad fredsmil (efter en gammal svensk mil, 10 689 meter) runt gruvan, där ingen annan avverkning eller kolning fick ske. Förordning var inte den första i sitt slag, under århundradena innan hade liknande regleringar genomförts.

1750-talets fredsmil inventerades i början av 2000-talet. Ursprungligen markerade 112 rösen, stenar eller pålar cirkeln, och flertalet av dem finns kvar att beskåda efter drygt 270 år. Till exempel punkt 109, en oansenlig sten som ligger strax intill länsväg 293 söder om Smedsbo (kartkoordinater 60.56152, 15.42920)

När förordningen om fredsmilen kom hade redan behovet av träd minskat betydligt och efter omkring hundra år självdog den. Falu koppargruva lades ned 1992 efter att ha varit i bruk i drygt 1 000 år.

Fakta/läs mer
• Kjell Sundström: ”Falubygden berättar. Kulturmiljöprogram för Falu kommun”, Falu kommun, 1998.
Sajten Fredsmilen.

En stolpe markerar den viktiga stenen.



Borgen ointaglig för dagens besökare

Forn- och medeltid, Medeltida borgar, Militärt, Östergötland, Ruiner Posted on lör, maj 09, 2026 08:41:54

Resterna av den medeltida borgen Ringstadholm väster om Norrköping är svåra att ta del av. Ruinen ligger på en holme i Motala ström (kartkoordinater 58.58994, 16.11514). Har du ingen båt får du nöja dig med att betrakta holmen från andra sidan vattnet. Inte mycket att se om sanningen ska fram.

Men det finns naturligtvis en historia att berätta, även om dess start är lite osäker. De två grymmaste festerna i Sverige under medeltiden var Håtunaleken 1306 och Nyköpings gästabud 1317. (Medeltidsveckan i Visby får ursäkta…) Kung Birger Magnusson var minst sagt osams med sina bröder Valdemar och Erik som gaddat ihop sig mot storebror. En osämja som slutade med småbrödernas död i fångtornet på Nyköpingshus.

Kamouflerad borg på holme i Motala ström.

I en uppgörelse mellan bröderna 1310 sägs att en påbörjad borg i Norrköping ska rivas. Kanske låg borgen centralt i staden, kanske är det Ringstadholm som avses. Borgen på ”vår holme” finns helt säkert i skrifterna från 1368.

Nästan ett sekel senare, 1434, attackerades borgen av den listige upprorsmannen Engelbrekt. Han lät bygga ett högt belägringstorn på en flotte för att kunna inta fästet. Försvararna blev rädda och gav upp. Slutligen brändes borgen ned av en bondehär 1470.

Även om Ringstadholms murar inte går att njuta av så är området vid Fiskeby bruk intressant. Här finns bland annat vattenkraftverk, herrgård och nedlagd järnvägsstation.

Fakta/läs mer
• Birgitta Broberg: ”Norrköping. Medeltidsstaden 50”, Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer, 1984.
• Christian Lovén: ”Borgar och befästningar i det medeltida Sverige”, Kungl Vitterhets historie och antikvitets akademien, 1996.
• Hedvall & Lindeblad: ”Det medeltida Östergötland”, Historiska media, 2009.



Med konung Gustav V i Nizza

Europa, Moderna tiden Posted on tor, april 30, 2026 06:10:22

Säga vad man vill om Gustav V, men det är bara att hålla med honom om att Nice är en underbar plats på våren. Hjältekonungen hade under nästan ett halvt sekel som tradition att fly den svenska snålblåsten. Även det sista året i livet, 1950.

Det har satt sina spår i pärlan på Rivieran. Gustav V blev hedersmedborgare i Nice 1936. Dagens Nyheter, som i sann rojalistisk anda alltid rapporterade om konungens resor söderut, var naturligtvis på plats vid högtidligheten ”som i bästa mening var kordial” och ”avslutades med ett angenämt samkväm vid en riklig byffé.” Gustav V skänkte 5 000 franc till Nices fattiga. Annars var det tennis och brodyr som gällde.

1947 fick en kort gatstump strax innanför Promenade des Anglais namnet Avenue de Suède. Året efter att Gustav V dött fick gatstumpen mellan stranden och Avenue de Suède namnet Avenue Gustave V. Den ledde fram till ”kungens hotell” d’Angleterre på 6 avenue de Suède. (Nu ligger nu hotellet Maison Albar–Le Victoria på adressen.) Men det slutar inte där. Sedan 1960 finns en byst av Gustav V i korsningen mellan de två svenskgatorna. Originalet från 1935, skapat av skulptören Anders Jönsson, finns vid Kungliga tennishallen i Stockholm,

Den som vill vara ännu mer kunglig kan besöka gatstumpen Rue Oscar II. Gustavs pappa har inte hamnat i lika fashionabla kvarter som sonen. Dock hade han en äkta fransk medalj, en medalj han inte tilldelats på grund av sin börd.

Fakta/läs mer
Dagens Nyheters arkiv.
Inventaire général du patrimoine culturel Région Provence-Alpes-Côte d’Azur.

Kung.

Aveny.



Hundratalet döda i jordskred vid Göta älv

Bohuslän, Djur och natur, Nyare tiden Posted on mån, april 20, 2026 07:32:23

Risken för jordskred längs Göta älv är ständigt närvarande. En person omkom i Surte 1950 och utanför Lilla Edet dog tre personer 1957. Det är dock inget emot vad som inträffade på kvällen den 7 oktober 1648 vid den då norska byn Intagan, sydväst om Trollhättan.

Ett samtida brev berättar att skredet omfattade minst 200 x 200 x 15 meter. Folk, fä och byggnader sveptes med och flera fartyg slogs sönder. Rasmassorna dämde upp älven och vattnet kom att stiga tiotalet meter. Först 27 dagar senare återtog älven sitt normala flöde, vilket kostade människoliv nedströms i flodvågen. Man misstänkte att ett kraftigt åskväder hade utlöst skredet.

Totalt omkom minst 85 människor, men det finns uppgifter om så många som 127 dödsoffer.

Landskapet ned mot älven vid Intagan och Åkerström är fortfarande märkt med ärr efter skredet. Marieströmsåns utlopp flyttades några hundra meter söderut. Ån var riksgräns mellan Norge och Sverige och nu växte Sverige rent praktiskt med ett mer eller mindre obetydligt område. Detta ledde till en formell norsk protest, som ska ha mötts med svaret att det inte skulle dröja länge innan hela Bohuslän var svenskt. Så blev det tio år efter raset.

OBS: Missa inte den dränkta slussen i Åkerström när du besöker platsen!

Fakta/läs mer
• L M Svenungsson: ”Hjärtum-Västerlanda, Inlands Torpe. Häradshistorik”, 1960.
• Lennart Jörälv: ”Sällsamheter i Västergötland del 2”, Rabén & Sjögren, 1982.
• Pasi Hakopuro: ”Historien om jordskredet i Åkerström” i TTELA den 18 mars 2017.

Marieströmsåns lopp ändrades av skredet.

Ärr i landskapet.

Ekonomiska kartan från 1938 visar hur länsgränsen följer åns tidigare sträckning. Länsgränsen överensstämmer med den gamla riksgränsen.



Nästa »