Blog Image

Oskyltat

Välkommen till Oskyltat!

På bloggen Oskyltat hittar du sevärdheterna du inte visste att du ville se – de som sällan är utmärkta med en skylt. Oskyltat är en direkt fortsättning på bloggen Osevärdheter som jag 2010–2017 hade hos Dagens Nyheter. De 235 inläggen hos DN är fortfarande tillgängliga. De första tio årens inlägg hittar du på denna samlingssida, perfekt när du letar utflykter i Sverige. Oskyltat finns även som grupp på Facebook.

Hör gärna av er med synpunkter och förslag. Sprid länken till bloggen och dela inläggen på Facebook. Jag gör detta i första hand för min egen skull, men det är alltid roligare om det finns någon som tar del av vad man skriver.

Mats Areskoug
areskoug(at)telia.com

Gotländska posten

Gotland, Hela hus, Moderna tiden, Nyare tiden, Vägar och spår Posted on Sun, September 18, 2022 20:52:02

Alla som besöker Gotland känner till de magnifika stränderna och de medeltida kyrkorna. Men skippa baddräkten och psalmboken för en dag och ta dig an några av öns mer exotiska destinationer: Tio mindre ”orter” (ansamlingar av hus/byar) som en gång tiden hade både postkontor och järnvägsstation, ofta i samma byggnad.

Postservicen på Gotland har sorgligt avvecklats i samma takt som i övriga Sverige. Järnvägen försvann redan 1960. Kvar till sist var öns motsvarighet till Transsibiriska järnvägen, den drygt 11 mil långa sträckan från Lärbro i norr till Burgsvik i söder.

Sylfaste
Hållplatsen låg 10,6 kilometer med tåget söderut från Visby. Posten hyrde in sig i hållplatsbyggnaden fram tills servicen drogs in 1960. Huset står kvar (kartkoordinater 57.58696, 18.43382). I Sylfaste fanns även ett stort mejeri.

Sylfaste någon gång på 1950-talet. Foto: Olof Sjöholm/Järnvägsmuseet

Bjärges
Ett klassiskt stationssamhälle (27,1 km från Visby) som växte upp ur ”intet” när järnvägen kom 1878. Socknen Vänges tidigare ”centrum” vid kyrkan tappade nästan helt sin betydelse. Posten huserade i stationshuset och överlevde järnvägen med sju år. Huset står kvar (57.44941, 18.48814).

Fidenäs
Även samhället Fidenäs (71,4 km från Visby) är en produkt av järnvägen, som nådde hit 1908. Namnet är en konstruktion av att platsen ligger på gränsen mellan socknarna Fide och Näs. Posten låg i stationshuset tills servicen drogs in 1960. Huset står kvar (57.09407, 18.30226).

Stationen i Fidenäs 1985

Tvärbanan från Slite i nordost till Hablingbo i sydväst (från början tre olika bolag) tackade för sig redan 1953.

Dune
Dalhems socken kunde ståta med två järnvägsstationer. Dune (9,1 km från järnvägsnätets knutpunkt Roma) var betydligt mindre än Hässelby i själva kyrkbyn. Posten låg i stationshuset och drogs in samtidigt som järnvägen. Huset står kvar (57.56016, 18.56009).

Dune omkring 1958. Foto: Olof Sjöholm/Järnvägsmuseet

Isums
Posten i Isums huserade 1898–1961 i stationshuset (6,1 km från Roma). Servicen överlevde således järnvägen med åtta år. Huset står kvar (57.49404, 18.36694).

Sista dagen för posten i Isums

Bander
När järnvägen kom till Bander i Mästerby (10,4 km från Roma) blev platsen ett centrum även för omgivande socknar med bland annat mejeri, snickeri och affärer. Posten låg under två olika perioder i stationshuset, även här överlevde den järnvägen med åtta år. Stationen står kvar (57.47991, 18.29991).

Stationen i Bander 1993

Stjärnarve
I Eksta (37,9 km från Roma) fick både post och station namn efter den största gården i trakten, Stjärnarve. Till skillnad mot övriga platser i denna berättelse låg posten här aldrig tillsammans med järnvägen. De sista åren (1956–61) låg posten i lanthandeln (57.28763, 18.18820). Både den och stationen (57.28804, 18.21753) står kvar.

Silteby
För att inte blanda ihop Silte (46,6 km från Roma) med det betydligt större Slite i norr fick både station och post namnet Silteby, trots avsaknad av någon riktig by på platsen. Postkontor 1924–53 och postombud till 1960 i stationshuset, som står kvar (57.21529, 18.23037).

Postkontorets sista dag

Även de två mindre banorna Visby–Hallvards och Hemse–Ronehamn bidrar till posthistorien.

Hallvards
1912 nådde järnvägen Hallvards (7,4 km från Visby) i Västerhejde. Banan var en förlängning av järnvägen som hade byggts till regementet på Visborgs slätt. Bland annat ville man underlätta för turisterna att ta sig till kurorten Kneippbyn. Fram till 1957 låg posten i stationshuset, järnvägen lades ned redan 1940. Posten 1971. Stationshuset står kvar (57.58596, 18.23198).

Stationen i Hallvards 1984

Autsarve
Järnvägen från Hemse till den viktiga hamnen Ronehamn lades ned redan efter 14 år, 1918. Halvvägs på banan ligger Rone kyrkby, men namnet på stationen blev Autsarve (5,1 km från Hemse), efter ett gårdsnamn, för att undvika ihopblandning med Roma. 1912–24 låg posten stationshuset, servicen fanns kvar i byn till 1962. Stationshuset finns kvar (57.21100, 18.44809), men har flyttats en bit norrut.

Autsarve med den äldre stavningen

Fakta/läs mer
• Molin & Stenström: ”Järnvägslinjen Klintehamn–Hablingbo 20 år efter nedläggningen”; specialarbete vid Säveskolans gymnasium, 1972.
• John Kvarnstedt: ”Gotlands Järnvägar”, Press förlag”, 1978.
• Carl Axel Jakobsson: ”Postgång och postväsende” i ”Från Gutabygd 1982”, Press förlag.
• Martin Ragnar: ”Ångspårvägen Visby–Visborgs slätt–Hallvards”, Svenska järnvägsklubben”, 1995.
• Ragnar & Hardings: ”Järnvägen till Ronehamn”, Svenska järnvägsklubben”, 2002.
• ”Gotlands fasta postanstalter genom tiderna från 1600-talet till år 2003, del 1–5”, Sammanställt av Sällskapet Poste Gutensis genom Stig Högström, 2003–2005.
• ”Järnvägsdata med trafikplatser”, Svenska Järnvägsklubben, 2009.
• ”Postal X”, Facit, 2020.



Stenhårt försvar i Göteborg

Militärt, Nyare tiden, Ruiner, Västsverige Posted on Fri, September 09, 2022 07:00:39

Göteborg anlades 1621 av hjältekonungen Gustav II Adolf som Sveriges fasta punkt i väst. Med de stygga danskarna och norrmännen runt hörnet (i Halland respektive Bohuslän) såg kungen till att staden fick starkast möjliga försvar. Det ordnades med vallgravar, bastioner, kasematter, skansar och mycket annat.

Karta av Kiettel Klasson 1644. 

Så småningom blev de angränsande landskapen svenska och grannarna godare. Befästningsverken själva blev omoderna och 1807 började de raseras. Några lämningar finns dock kvar. Ståtligast innanför vallgraven är bastionen Carolus Undecimus Rex (kung Karl XI) vid Kungsgatans västra ände.

Betydligt mer spännande är de två underjordiska lämningarna som man kan beskåda helt gratis! (Vill du betala så finns det guidade turer i bastionernas innandöme.)

I garaget på Sahlgrensgatan 4 återfinns bakom en glasruta till höger efter nedfarten en orillon (rundat hörn) från bastionen Carolus Dux (efter hertig Karl Filip, son till Karl IX). Längst ned i Bopalatset på Kungstorget hittar du en mur från bastionen Johannes Dux (efter hertig Johan, som till Johan III).

Murarna stod pall. Göteborg har inte intagits under sina 400 år.

Läs även på bloggenom Göteborgs närmsta föregångare, Nya Lödöse.

Fakta/läs mer
Stig Roth: ”Göteborgs uppkomst och äldre historia”, Göteborgs hembygdsförbund och Göteborgs historiska museum, 1976.
Tomas Andersson: ”Pålad stad. Berättelser om Göteborg från början till nu”, Riksantikvarieämbetet, 2003.
Ted Knapp: ”Längs Göteborgs kuster, kajer och kanaler”, Tre böcker, 2009.

Hertig Karl Filip i ett garage.
Hertig Johan på bio.


Sagan om de två tornen

Kyrkligt/religion, Moderna tiden, Skåne Posted on Tue, August 30, 2022 08:45:18

Skånska Maglarp kan stoltsera med två före detta torn. Här fanns världens största vindkraftverk. Här fanns en modern kyrka som församlingen tröttnade på.

Under slutet av 1800-talet kände många församlingar i Sverige att det var dags att se om sitt hus. Den gamla kyrkan var för omodern, för liten, för mörk eller kanske för trasig. Här skulle byggas nytt! I de flesta fall revs den gamla kyrkan och den nya placerades på samma plats.

I Maglarp kom man till skott i början av det nya seklet och den ståtliga nygotiska tegelkyrkan kunde invigas 1909. Kyrksamheten blev dock aldrig vad den en gång hade varit och stora kyrkor ekar tomt. Dessutom är underhåll av kyrkobyggnader inte helt gratis.

Maglarps nya kyrka i juni 2005. Foto: Bengt A Lundberg/Riksantikvarieämbetet/CC BY 2.5.

Den medeltida kyrkan i Maglarp hade som tur var lämnats kvar och 1971 kunde den återinvigas efter en renovering. Fem år senare hölls den sista gudstjänsten i den nya kyrkan. Tegelkatedralen förföll och efter många turer, ända upp i Regeringsrätten, revs den 2007.

Grunden av kyrkan är kvar mitt på kyrkogården (kartkoordinater 55.38243, 13.06968) som fortfarande används. Kvar på grunden står två kyrkklockor, från 1771 respektive -91. De flyttades från den medeltida kyrkan till den nya och enligt församlingen finns det inga planer på att flytta tillbaka dem. De har spelat klart.

Maglarps nya kyrka i mars 2022.

(Maglarps nya kyrkas öde är ovanligt men inte unikt i Sverige. Bloggen har tidigare uppmärksammat parallellfallen Balingsta i Uppland och Kinnarumma i Västergötland. Båda väl värda ett besök.)

800 meter norrut reste sig fram till 1993 ett ännu högre torn, Sveriges första större och världens då största vindkraftverk. Det stod klart 1982 och uppfördes som prototyp och forskningsanläggning för framtida vindkraft i Sverige.

Snurran i Maglarp projekterades och drevs av dåvarande Sydkraft, som efter några år även tog över ägandet från staten.

Vykort från Sydkraft.

Några korta fakta: Maxeffekt: 3MW, navhöjd 80 m, vingspann 78 m. Det kan jämföras med de största vindkraftverken i Sverige idag som återfinns i Aldermyrbergets vindkraftspark i Skellefteå kommun: Navhöjd 155 m, vingspann 150 m. Vindkraftverk i Kingebol (Åmål) och Knöstad (Säffle) har den högsta maxeffekten: 6,2 MW. (Reaktor 3 vid kärnkraftverket i Oskarshamn är den reaktor i Sverige med högst effekt: 1 450 MW.)

Då som nu gnälldes det över att vindkraftverk bullrar och förstör vyerna över landskapet. Inte ens skyhöga elpriser tycks kunna ändra på det. Pionjären i Maglarp monterades ned 1993 och idag finns inga spår på platsen (kartkoordinater 55.38942, 13.06666). Njut istället av tystnaden – och den globala uppvärmningen.

Ungefär här stod vindkraftverket.

Fakta/läs mer:
Dahlberg (red) mfl: ”Maglarp. Kyrkan som försvann”, Riksantikvarieämbetet, 2010.
Vindbrukskollen



Greven, kungen och arbetarna i Ljusne

Moderna tiden, Övriga Sverige Posted on Sat, August 20, 2022 08:51:00

Arbetarna vid Ljusne-Woxnas sågverk i Ljusne var tvungna att hålla sina möten utomhus eftersom företagets ägare greve Walther von Hallwyl inte tyckte om fackföreningar. Den 18 juli 1905 var måttet rågat. I samband med att den socialdemokratiska ungdomsklubbens nya fana skulle firas skickade man ett telegram till hjältekonungen Oskar II. Man tackade regenten för den fredliga upplösningen av unionen med Norge, men nämnde också att arbetarna tvingas samlas på landsvägen:

”Eders Majestät!
1500 fattiga arbetare från Ljusne och Ala, i brist på annan plats samlade till fest å allmänna landsvägen, sända Eders Majestät och regeringen en hjärtlig hälsning och ett innerligt tack för ådagalagd vishet och fredskärlek. Minnet av densamma skall sent gå ur folkets minne. Leve konungen!

Å mötets vägnar:
C J Lindahl Aug. Gillberg”

Enligt vad som berättas i Ljusne ska kungen ha bannat greven för att de anställda tvingas mötas utomhus i ur och skur. Det hjälpte inte arbetarna. Sex av dem avskedades av von Hallwyl som straff för telegrammet. Två år senare blev alla av med jobbet när sågverket lades ned.

Fyrtio år efter telegrammet reste Socialdemokratiska ungdomsförbundet en minnessten på allmänningen Fejan, där mötet hölls (kartkoordinater 61.20758, 17.10220). Walther von Hallwyls namn lever vidare med familjens hem i Stockholm som sedan 1938 är ett museum.

Besök även Söderhamn och korsningen mellan landningsbana och järnväg.



Bajen uppåt väggarna

Moderna tiden, Sport, Storstockholm Posted on Fri, August 12, 2022 06:20:01

I en före detta pub på Burspråksvägen 11 i Johanneshov i södra Stockholm finns en ståtlig väggmålning utförd till Hammarby IF:s 75-årsjubileum 1972. Legendarer och då aktuella hammarbyare har avbildats av tecknaren Börje Dorch.

Pub Mignon var på 1970-talet en populär plats för bajare att samlas på inför match på Söderstadion tvärs över Nynäsvägen och nu verkar det som om de grönvita är på väg tillbaka. Enligt uppgift ska Supporterklubben Bajen fans och Hammarby ishockey ta över lokalen. Före pubtiden låg ett kafé i lokalen, men jag antar att det blir mer bira än latte på borden framöver.

Snart mer drag i lokalen.

Den ståtliga väggmålningen behöver dock justeras. I maj beslutade Hammarby att klubben grundades 1889 istället för 1897. 8 år ska läggas till de 75. (Ännu saknas skyltar på Södermalm som berättar om platserna för klubbens födelse – men det kan vara på gång.)

Tvärs över Nynäsvägen låg Söderstadion.


Kittlande promenad i Slite

Gotland, Moderna tiden, Vägar och spår Posted on Mon, June 13, 2022 15:32:47

Säg vad man vill om Cementa på Gotland men företaget har fixat en storlagen kanjon. För att inte tala om hängbron över den.

Kanjonen är egentligen en nedsprängd truckväg som förbinder det stora kalkbrottet på Filehajdar med cementfabriken i Slite. Bron byggdes på 1980-talet som en kompensation till friluftslivet och ingår i Gotland bike park. Den spänner 40 meter över den 15 meter djupa klyftan.

Om du vill ha en kittlande promenad så finns bron strax öster om infarten till Slite golfklubb (kartkoordinater 57.71998, 18.75535).

Fjärilar i magen.
Den smäckra bron är nästa osynlig.
Tom truck på väg från Cementa till stenbrottet.


Torslanda – flygplatsen på framsidan

Moderna tiden, Västsverige Posted on Sat, May 14, 2022 09:15:26

Jag hann tyvärr aldrig uppleva Torslanda som flygplats. Tur då att det finns en hel del kvar som kan ge flygkänsla, även om det mesta av anläggningarna, precis som på Bulltofta, ersatts av annat.

Torslanda, eller Göteborgs flyghamn, invigdes 1923. Den sanka marken var ett stort problem och relativt tidigt, 1946, var samtliga banor asfalterade. Ett större problem var trångboddheten. Det fanns inte plats att bygga ut och nedläggningshotet fanns nästan redan från start. Det dröjde dock till 1977 innan verksamheten flyttade söderut till Landvetter. Sjöflygplanen försvann tio år tidigare.

Vykort från Jolin & Wilkenson 

Mina favoriter bland det som finns kvar:
• Terminalbyggnaden från 1938 rymmer nu bland annat en restaurang (Gamla flygplatsvägen 20).
• Terminalbyggnaden från 1969 ligger intill och rymmer numer affärer (Gamla flygplatsvägen 24).
Flygledartornet från 1969 har bland annat använts som festlokal och restaurang (Flygtornsvägen 16).
• Ostligaste delen av den minsta landningsbanan (vid norra infarten till Karholmsvägen). Den utnyttjades för modellflyg till för något år sedan då verksamheten förbjöds eftersom den bedömdes påverka fågellivet.

Fakta/läs mer
Grundberg & Andersson: ”Torslanda. Flygplatsen på framsidan”, Svensk flyghistorisk förening, 2007
Torslanda – Flygplatsen då och nu” på Youtube

Gamla terminalen.
Nya flygledartornet och nya terminalen.
Landningsbanan.

Fler flygplatser på bloggen:
Bulltofta
Barkarby
Lindarängen
Skarpnäck
Tullinge
Söderhamn
Visby
Olyckan i Kälvesta



”Lyckad” flygplanskapning i Malmö

Moderna tiden, Skåne Posted on Sun, May 01, 2022 16:00:21

Bloggen har de senaste åren snöat in på flygplatser. Nu kommer en till, Bulltofta i Malmö. Jag hann flyga dit några gånger, för att besöka släkten i Skåne, innan den lades ned för snart 50 år sedan – i december 1972.

Terminalen från 1959. Vykort från Gepe-SPC i Malmö, Foto T Lindeberg.

Bulltofta öppnades 1923 på den släta gräsyta som fungerat som övningsfält för Kronprinsens husarregemente (K7). Det militära återvände till fältet 1940–45 i form av Skånska flygflottiljen (F10). 1952 fick Bulltofta asfaltsbanor.

I september 1972 lyckades tre kroatiska terrorister få igenom sina krav efter att ha kapat ett SAS-plan och tvingat ned det på Bulltofta. Kaparna krävde att sju fängslade kroater, varav två livstidsdömda, skull släppas i utbyte mot de 4 i besättningen och de 83 passagerarna. Den svenska regeringen gick med på kraven och kroaterna flögs till Spanien.

Flygplatsanläggningen har fått lämna plats till nya byggnader, parker och vägar, men lite finns kvar att beskåda. Mina favoriter:

• Terminalbyggnaden från 1959 som nu är kontor (Cederströmsgatan 1).

• Ett radartorn (i backen ovanför Cederströmsgatan 6).

• Den nordostligaste delen av landningsbanan som nu används för övningskörning (Rimfrotsgatan 5).

Fler flygplatser på bloggen:
Barkarby
Lindarängen
Skarpnäck
Tullinge
Söderhamn
Visby
Olyckan i Kälvesta

Fakta/läs mer
”Flyget på Bulltofta 1919–1972”, Svensk flyghistorisk förening, 2004



Next »