Blog Image

Oskyltat

Välkommen till Oskyltat!

På bloggen Oskyltat hittar du sevärdheterna du inte visste att du ville se – de som sällan är utmärkta med en skylt. Oskyltat är en direkt fortsättning på bloggen Osevärdheter som jag 2010–2017 hade hos Dagens Nyheter. De 235 inläggen hos DN är fortfarande tillgängliga. De första tio årens inlägg hittar du på denna samlingssida, perfekt när du letar utflykter i Sverige. Oskyltat finns även som grupp på Facebook.

Hör gärna av er med synpunkter och förslag. Sprid länken till bloggen och dela inläggen på Facebook. Jag gör detta i första hand för min egen skull, men det är alltid roligare om det finns någon som tar del av vad man skriver.

Mats Areskoug
areskoug(at)telia.com

Två bevarade stadsportar från bastionernas tid

Halland, Militärt, Nyare tiden, Skåne Posted by Mats AreskougPosted on Sat, January 10, 2026 09:20:27

Under 1500-talet insåg man att det krävdes mer än en enkel ringmur för att skydda en stad mot fientliga styrkor. Kraftigare vapen krävde kraftigare murar och det så kallade bastionsystemet utvecklades.

Bästa bevarade exemplet i landet är Kalmar där vallgravar, murar och portar till stora delar finns kvar. I övriga städer som ansågs värda upprustningen revs det mesta på 1800-talet när krigets strategi hade tagit ytterligare ett steg ”framåt”. Oftast är det bara jordvallar och vallgravar som återstår.

I både Kristianstad och Halmstad har dock en stadsport sparats till eftervärlden. Norreport i Kristianstad ritades av arkitekten Carl Hårleman på 1750-talet och var, som namnet avslöjar, porten till staden från norr. Efter att befästningarna rivits flyttades den 1913 till sin nuvarande plats vid Norra Kaserngatan.

Norreport i Kristianstad.

Norre port i Halmstad står kvar på sin ursprungliga plats vid Storgatans norra ände. Den byggdes när då danska Halmstad fick sina nya befästningar i början av 1600-talet. På insidan bevakas porten av 91:an Karlsson som gör ständig värnplikt på för tillfället(?) insomnade Hallands regemente I16.

Norre port i Halmstad med den allerte 91:an Karlsson.

En fantastisk källa för stadsarkeologi är Gustaf Ljunggrens ”Atlas öfver Sveriges städer” från mitten av 1800-talet med detaljerade kartor. Jag återvänder ofta till den i mina historiska spaningar.

Ur Gustaf Ljunggrens Kristianstadskarta från 1854.

Ur Gustaf Ljunggrens Halmstadskarta från 1855.



Usel personalpolitik bakom dödlig duell

Militärt, Nyare tiden, Västergötland Posted by Mats AreskougPosted on Thu, January 01, 2026 09:35:58

Omvärldsläget är instabilt och den militära styrkan ska utökas. Förhoppningsvis sköts personalfrågorna bättre än vid Västgöta-Dals regemente i Vänersborg 1816. Då utmynnade det hela i Sveriges senaste (kända) duell mellan två officerare.

Det var minst sagt upprörda känslor bland officerarna på regementet våren 1816. Gång på gång hade officerare utifrån placerats i Vänersborg och man fruktade att bli förbigångna vid kommande befordringar.  När kaptenen och baronen Gustaf von Köhler anlände var måttet minst sagt rågat.

Argast av alla var kaptenen Zacharias Sabelfeldt, som själv kommit till regementet fyra år tidigare. von Köhler förolämpades grovt och gavs valet att lämna Vänersborg eller ställa upp i en duell. Det blev duell, trots att det var förbjudet i lag.

Med sekundanter och vapen möttes de två på morgonen den 29 maj i en glänta i Lockerudsskogen utanför staden. Valet av vapen föll på flintlåspistoler, avståndet var tolv steg.

Den första rundan slutade 0–0. Kanske var vapnen skeva, kanske missade man med avsikt, kanske var den militära utbildningen inte så bra. Ingen av kombattanterna gick med på förlikning och Sabelfeldt inledde den andra rundan. Han träffade von Köhler i bröstet som skadades dödligt.

Alla inblandade riskerade dödsstraff och flydde med Danmark som mål. De två sekundanterna vände dock tillbaka och dömdes till böter och fem år på fästning. De hamnade på Varbergs fästning där de behandlades mer som gäster än straffångar. Inom några år benådades sekundanterna, precis som Sabelfeldt som kunde återvända från Danmark.

De två pistolerna finns att beskåda på Vänersborgs museum. Västgöta-Dals regemente flyttades till Halmstad 1902. På platsen för duellen, som idag ligger i ett villaområde (korsningen Torgvägen–Viljans väg), står en minnessten.

Fakta/läs mer
Lennart Jörälv: ”Sällsamheter i Västergötland del 2”, Rabén & Sjögren, 1982.

Här small det.



I Ryd vadade man för hälsans skull

Hela hus, Kurorter, Moderna tiden, Småland Posted by Mats AreskougPosted on Sat, December 20, 2025 09:35:10

Känner du dig melankolisk eller har problem med andningen? Kavla upp byxbenen, eller håll upp kjolen, och vada omkring i grunt vatten, fuktigt gräs eller nyfallen snö. En säker medicin, enligt den tyska prästen och hälsoprofeten Sebastian Kneipp.

Under sin prästutbildning, i mitten av 1800-talet, drabbades Kneipp av tuberkulos. Efter många fruktlösa läkarbesök tog han saken i egna fötter och vadade ut i Donau – och vattenkuren hjälpte. (Redan de gamla romarna hade insett vattnets helande effekt.) Som färdig präst hamnade Kneipp i bayerska Bad Wörishofen där han startade en badanstalt. Kurerna utvecklades och ryktet om besökarnas tillfrisknande spreds över världen. Kungligheter och en påve uppsökte Kneipp. Än idag lockar kneippmetoden stora skaror krassliga till Bad Wörishofen.

Först ut i Sverige med att erbjuda Sebastian Kneipps kur var Ryds sanatorium (senare Ryds brunns- och badanstalt) i södra Småland. Hälsobrunnen hade startat 1892 och redan 1894 gjorde brunnsläkaren Henrik Kindblom en studieresa till Bad Wörishofen. I Ryd byggdes ett speciellt kneippbadhus.

Verksamheten i Ryds brunn rullade på bra fram till mitten av första världskriget. Badhus, societetshus, restaurang och bostäder uppfördes. Utöver alla behandlingar och järnhaltigt brunnsvatten så marknadsfördes platsen med den vackra naturen och läget vid Hönshyltefjorden. Mellan 1911 och 1923 hade man till och med eget postkontor. Hälsobrunnarnas storhetstid tog dock slut när den allmänna sjukvården och bostäderna förbättrades. För Ryd var sagan all 1944.

Anläggningen som ungdomshem 1957. Foto: Olle Lilljeqvist/AB Flygtrafik/Smålands museum.

Anläggningen levde kvar bland annat som pensionat och alkoholistanstalt. Idag finns här ett SIS-hem. Societetshuset och restaurangbyggnaden står kvar vid Strandvägen. Det ståtliga varmbadhuset från 1914 brann ned i september 2025.

I Sverige lever Sebastian Kneipp vidare i namnen Kneippbyn på Gotland och Kneippen (tidigare Kneippbaden) i Norrköping. Kanske skulle han glädjas åt vattenrutschbanorna som finns på semesteranläggningen på Gotland.

Fakta/läs mer
Leif Kindblom: ”Historien om Ryds brunn”, 2011.

Bara maskinhuset i tegel återstår av varmbadhuset.

Restaurangen och societetshuset.



Spåra Roslagsbanan upp till Rimbo

Moderna tiden, Uppland, Vägar och spår Posted by Mats AreskougPosted on Wed, December 10, 2025 07:40:12

För hundra år sedan rullade det tåg kors och tvärs genom Roslagen, men sedan 1960-talet har järnvägsnätet tyvärr krympt betydligt. De gamla banvallarna ligger dock kvar och är många gånger perfekta promenadvägar om man vill komma ut i naturen.

Trafiken mellan Stockholm och Rimbo startade 1885 och den varade i nästan ett sekel. 1981 lades delen Kårsta–Rimbo ned och därmed friställdes drygt 13 kilometer banvall. Marken är fortfarande reserverad för en eventuell återstart av järnvägen. Idag är den allt från stig till fin grusväg.

Ta tåget till Kårsta och promenera i banans riktning. Kvar i naturen står några skyltar från järnvägsepoken. Dessutom har hembygdsföreningen satt upp informationstavlor längs vägen. Intill Näs herrgård fanns fram till 1922 hållplatsen Sparren. Allt som återstår är ett skjul som ska ha fungerat som garage för banvaktens dressin.

Stopp för tågen i Kårsta.

Det har växlats klart.

46 kilometer från Stockholm kan resenären spana ut över sjön Sparren.

Här låg hållplatsen Sparren.

Banvallen passerar sedan under väg 280 för att nå fram till sträckans enda station, Rö. Tyvärr är stationshuset rivet, men det finns några kraftiga lastbryggor att beskåda. (Här finns möjlighet att ta SL-bussen om benen blivit trötta.) Resterande fem kilometer går promenaden i stort sett parallellt med landsvägen. I Rimbo står stationshuset kvar i början av Ekdalsvägen och skylten på väggen avslöjar att Rimbo var en järnvägsknut.

Bron över banvallen byggdes så sent som 1993. Allt för att järnvägstrafiken ska kunna startas om.

Rö station runt sekelskiftet 1900. Foto: Järnvägsmuseets samlingar.

Järnvägsknuten Rimbo. Hä-sund står för Häverösund.

Ta en titt på en karta innan du ger dig av. Det är inga problem att hitta banvallen, men det är roligare när man är påläst.

Mer banvall att trampa i Stockholms län
Krutbanan
Djursholmsbanan
Sundbyberg-Ulvsunda järnväg
Sopjärnvägen Lövsta
Första järnvägen förbi Solna
Järnvägen förbi Stäket



From förhoppning om fred i vår tid

Militärt, Norrbotten, Nyare tiden Posted by Mats AreskougPosted on Mon, December 01, 2025 08:16:56

Det senaste militära slaget inom nuvarande Sveriges gränser utspelade sig vid Pitsund, strax söder om Piteå, den 25 augusti 1809. Den ryska armén hade intagit delar av Norrlandskusten och en svensk eskader med en fregatt, sex kanonslupar och 150 man fick order att förstöra fiendens försörjningslinjer. Den slogs dock tillbaka i det trånga sundet och totalt ska ett 20-tal soldater ha stupat.

En knapp månade senare, den 17 september, undertecknades freden i Fredrikshamn. Det så kallade finska kriget var över och Finland förlorades till den stora grannen i öster.

Spänningen i vår omvärld har ökat de senaste åren och enligt statsministern råder det inte fred i Sverige. Betydligt ljusare såg framtiden när 200-årsminnet av slaget vid Pitsund högtidlighölls. Kungaparet med kronprinsessan Victoria var på plats tillsammans med Rysslands dåvarande Sverigeambassadör Alexander Kadakin.

Några skyttevärn finns kvar från striden. Redan 1999 restes en minnessten – enligt texten av ”fosterlandets vänner” som en ”manifestation för världsfreden”. Kommunens informationstavla avslutas närmast med en bön ”…de allra sista skotten på svensk mark mellan ryssar och svenskar. Måtte detta uttalande förbli gällande för evig tid!”

Fakta/läs mer
Frida Palmbo: ”Sista slaget på svensk mark”, Norrbottens museum 2012.

Gammalt värn.

Nyare minnessten.



Udda fågel bland gotländska ruiner

Gotland, Nyare tiden, Ruiner Posted by Mats AreskougPosted on Wed, November 19, 2025 07:38:43

Som historieintresserad med sommarstuga i Bergslagen går det inte att undvika alla gamla gruvor och hyttor. Det finns mycket spännande att se! Järnhanteringen på min födelseö Gotland är inte lika imponerande.

Gruvdriften på Utö i Stockholms södra skärgård drog sannolikt igång redan i mitten 1500-talet, men det var först i början av 1600-talet som den blev storskalig. Verksamheten, som pågick till 1879, har lämnat tydliga spår i landskapet på ön.

Den brutna järnmalmen måste dock vidareförädlas. Närmaste masugn fanns på Ornö, men mycket skeppades till nuvarande Finland. Vid Lummelunds bruk på Gotland finns ett rejält vattenflöde som utnyttjats för diverse verksamheter sedan medeltiden. Varför inte också en masugn med tillhörande stångjärnshammare nu när Gotland erövrats från de stygga danskarna? Det var ju lätt att frakta malmen från Utö till Gotland.

Vid årsskiftet 1651–52 var stockholmsbaserade handelsmannen Kristoffer Neumans hytta igång. Den bestod av en masugn och två hammare, drivna av vattnet som forsade ut ur grottan i klippkanten. Det färdiga stångjärnet skeppades sedan ut från Brissund en liten bit söderut och det mesta gick på export. Neuman anlade även en mindre hytta, med masugn och smedja, i Vaste vid Kappelshamnsvikens västra sida.

Anläggningen i Vaste blev kortlivad och lades ned någon gång före 1695. I Lummelunda höll man ut till 1712. Orsaken till nedläggningen ska ha varit brist på träkol, det går åt en hel del skog, samt att det var svårt att hitta smeder.

Efter drygt 300 år är spåren av den gotländska järnindustrin blygsamma. I Vaste finns en slagghög inne på privat mark (kartkoordinater 57.83984, 18.78635). Även i Lummelunda finns slaggrester. Där finns också den nedre delen av masugnen. Murverket har haft någon sentida användning, men det går att ana ugnens rundade form (kartkoordinater 57.73959, 18.40567).

Lummelundas stora sevärdhet är grottan. Märkvärdigt är också det stora vattenhjulet. Historien om järnhanteringen är grädden på moset.

Fakta/läs mer
• Erik B Lundberg: ”Lummelunds bruk: Anteckningar om de gotländska järnbruken”, Jernkontoret, 1939.
• Gunnar Ahlqvist: ”Järnbruk på Gotland under stormaktstiden” i Från Gutabygd 1991, Gotlands hembygdsförbunds förlag.

Inte mycket kvar av masugnen.



Välkommen till bikupan

Hela hus, Moderna tiden, Storgöteborg, Västergötland Posted by Mats AreskougPosted on Sun, November 09, 2025 10:36:49

Har man livlig fantasi, som jag, går det att associera butikerna med en honungskaka. Har man inte livlig fantasi så bör hen i alla fall kunna erkänna att längan i Guldheden i Göteborg sticker ut. Det anser Volvo som har använt den i sin reklam.

Brevlådan utanför posten töms en sommardag 1954. Foto: Yngve Hellström/Postmuseum/PDM 1.0.

Huset längst upp på Doktor Bex gata ritades av arkitekten Henning Orlando, verksam på Riksbyggen, och stod klart 1951. Konsum var med från start och i övriga lokaler huserade bland annat en fiskaffär och en damfrisering. Postkontoret ”Göteborg 46” fanns på adressen 1952–92. Idag har Coop tagit över större delen.

Butikerna våren 2025.

Doktor Abraham Bex blev medicine doktor i nederländska Utrecht 1680 och stadsläkare i Göteborg runt 1685. Redan 1690 smittades han dock av sina patienter och avled. I Guldheden lever han vidare, precis som en bit härlig 50-talsarkitektur.

Fakta/läs mer
• Lönnroth & Nyberg: ”Stadsbilden – hus och utomhus. Hundra år i Göteborg”, Carlssons, 2019.
• Gudrun Lönnroth (red): ”Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse i Göteborg, del II. Ett program för bevarande”, Göteborgs stadsbyggnadskontor, fastighetskontor, kulturförvaltning och stadsmuseum, 2000.



I rosens namn

Djur och natur, Halland, Kyrkligt/religion, Nyare tiden Posted by Mats AreskougPosted on Thu, October 30, 2025 05:52:09

Rosen har ett högt symbolvärde inom kristendomen, inte minst förknippas den med Jesus själv. I Rolfstorps kyrka i Halland är relationen mellan växt och religion mer levande än i andra kyrkor.

Växthuseffekten mellan glasen är kraftig och rosen fyller ett av fönsterna i kyrkans södervägg. Hur busken hamnade där, är som det heter, höljt i historiens dunkel. En teori är att den hamnade under väggen när kyrkan utvidgades på 1600-talet. Rosen växer bevisligen inuti stenväggen.

Enligt församlingens hemsida är det dokumenterat att rosen lockat besökare i alla fall sedan mitten av 1930-talet. Numer anordnas ”Rosveckan” vid blomningen i maj med fika, guidning av kyrkan och körsång med blomstertema. Guns n’ Roses har inte tillfrågats om de vill medverka.

Rosen är ett smärre mirakel även när den inte blommar.



Next »