Oskyltat

Kvarsittning eller finka?

Hela hus, Nyare tiden, Västmanland Postad av Mats Areskoug tis, september 01, 2026 06:38:30

Brottsligheten går nedåt i åldrarna och politikerna vill sätta allt yngre barn i fängelse. Snart kanske det inrättas fängelser på skolorna. Idén är inte ny – den är rent av ganska gammal.

Det har funnits skolverksamhet i anslutning till Västerås domkyrka sedan 1200-talet. Kanske har de medeltida resterna i Konsistoriehuset med skolan att göra. Nuvarande Rudbeckianska gymnasiet är Sveriges äldsta, grundat 1623.

Intill kyrkan, på Biskopsgatan 3, finns dessutom det som ska vara Sveriges enda bevarade skolfängelse, en så kallad proba. (Namnet kommer av det latinska ordet för prövning, probatio.) Första omnämnandet är från 1578 och byggnaden är minst lika gammal. Här hamnade elever som till exempel varit på fyllan. Även lärare och präster kunde hamna i fikan.

I domkyrkans skugga: Stigluckan med proban i anslutning till höger.

Proban ligger i öster om och i anslutning till en stiglucka. 1801 upphörde fängelseverksamheten. Sedan har det lilla huset använts som likbod och ”garage” för en likvagn. 1973 grävdes en källare ut, men ansvarig arkeolog ansåg att fängelselokalen låg i markplanet. Tyvärr är proban inte öppen för besökare.

Nordens äldsta skola alla kategorier är Katedralskolan i Lund som grundades av danske kungen Knut – senare ”den helige”. Där pluggade en av mina anfäder i mitten av 1600-talet. Om han satt i skolans proba någon gång har jag inte lyckats utröna i min släktforskning.

Fakta/läs mer
Bo Kindwall: ”Proban i Västerås” i Västmanlands fornminnesförenings årsskrift 52, 1974.

Kommentarer(0) https://www.oskyltat.se/?p=1323

Stadens synd fick kyrkan att flytta

Hela hus, Kyrkligt/religion, Moderna tiden, Nyare tiden, Östergötland Postad av Mats Areskoug tor, augusti 20, 2026 06:11:56

I slutet av 1800-talet tyckte dåvarande landsförsamlingen i Norrköping att deras kyrka Sankt Johannes låg fel. Trafiken i centrum störde och stadens alla lockelser var inte bra för kyrkobesökarna. Kyrkan såldes till staden och församlingen flyttade till lugnet utanför den dåvarande stadsbebyggelsen. Byggnaden byggdes om till en lokal för föreläsningar och konserter och fick namnet Hörsalen.

Av den medeltida småstaden Norrköping finns ingenting kvar ovan jord. Inte ens någon kyrka, vilket är fallet i en del andra helt omdanade äldre städer. Den S:t Johannes som bytte ägare 1902 uppfördes efter att den medeltida kyrkan på platsen revs 1787. Samtidigt ”rätades” kyrkan upp så att den passade in i det rätvinkliga gatunätet från 1655.

S:t Johannes kyrka på 1680-talet. Skiss av Johan Peringsköld.

Att säga att det var en medeltida kyrka som revs är dock en sanning med modifikation. Norrköping och dess kyrkor har genom seklerna drabbats hårt av bränder och krig. Vid de ryska härjningarna 1719, efter hjältekonungen Karl XII:s död, ödelades i princip hela staden. Den nya S:t Johannes skadades dessutom svårt vid stadsbranden 1822.

S:t Johannes kyrka på 1790-talet. Skiss av Hans Olof Sundelius.

Hörsalen står i alla fall kvar och med lite fantasi går det att se att den en gång var en kyrka. Och under marken i parken vilar de döda utan sin kyrka – mitt i synden. Vid en arkeologisk undersökning 2012–13 påträffades ett hundratal gravar i flera lager. Uppskattningsvis kan det finns drygt 3 000 gravar i området.

Hörsalen 2025.

Fakta/läs mer
• Åsa Berger: ”Under marken i Hörsalsparken”, Arkeologikonsult, 2015.
• Peter Kristensson: ”S:t Johannes – från medeltidskyrka till hörsal” i Folkbladet den 7 maj 2023.

Kommentarer(0) https://www.oskyltat.se/?p=1317

En hovdams hårda fall

Nyare tiden, Västergötland Postad av Mats Areskoug mån, augusti 10, 2026 06:35:12

Den spruckna lyran i den förfallna parken symboliserar allt för väl grevinnan Magdalena Rudenschölds (1766–1823) minst sagt omtumlande och tragiska liv. Hon gick från att vara den populäraste hovdamen vid hjältekonungen Gustav III:s hov till att dömas till döden i maktkampen efter kungamordet 1792.

Magdalena Rudenschöld porträtterad av Niclas Lafrensen d y (1737–1807). Kopia utförd av Elsie Arnberg. Foto: Erik Cornelius/Nationalmuseum.

Magdalena dömdes för stämpling mot regeringen tillsammans med bland andra sin älskare Gustaf Mauritz Armfelt. Domen mildrades dock till offentlig piskning och en relativt bekväm fängelsevistelse på Långholmen. Efter två år släpptes Magdalena och landsförvisades en tid till Gotland. (Undertecknad, som är gotlänning, har svårt att förstå straffet.)

Efter att ha bott i Stockholm och utomlands flyttade hon 1812 till sin bror Thure Rudenschöld på Kroppfjälls herrgård i Västergötland. Han hade precis blivit änkling och behövde hjälp med hushåll och barn. Tillvaron på landet var långtifrån det spännande livet i huvudstaden och den tidigare hovdamen vantrivdes. Magdalena brukade ta promenader till ett parkliknade område där det fanns ett träd som med lite hjälp formats till en lyra. Enligt traditionen strängade hon instrumentet och spelade i sin ensamhet.

Fallfärdigt instrument.

1821 flyttade hon tillbaka till Stockholm där hon dog utfattig två år senare. Magdalena begravdes på Klara kyrkogård. Enligt DN:s tidigare Stockholmsexpert Martin Stugart lär hon ha begravts ”utanför kyrkväggen”. Församlingen svarar att man inte vet var och har som policy att inte utreda gravar som är äldre än 200 år.

Lyran står kvar strax söder om herrgården. Våren 2026 är den hårt åtgången av väder och vind och skulle behöva en hel del kärlek för att klara ytterligare några sekler. Även parken i övrigt har sett bättre dagar (kartkoordinater 58.90637, 14.20926). Det sägs att man långt efter Magdalenas död kunde se en vit skepnad skrida fram på platsen när det var mörkt – och den olyckliga hovdamen har väl all rätta att gå igen.

Fakta/läs mer
• Svenskt biografiskt lexikon.
• Lennart Jörälv: ”Sällsamheter i Västergötland, del 1”, Rabén & Sjögren, 1981.
• Christopher O’Regan: ”Kärlekens krigare”, Forum, 2012.

Kommentarer(0) https://www.oskyltat.se/?p=1312

Östergarnsholm – favoriten på Gotland

Gotland, Moderna tiden, Nyare tiden, Ruiner, Sjöfart Postad av Mats Areskoug lör, augusti 01, 2026 07:37:43

Ibland får jag frågan vilken är favoritplatsen på födelseön Gotland (gotländska för ön = åin). Det är en svår fråga, men ett väldigt speciellt ställe är Östergarnsholm. Jag har bara varit på den lilla ön en gång, körd dit och guidad av mycket goda vännen Roger för drygt 20 år sedan. Trots att den bara ligger drygt tre kilometer från huvudön är känslan att man befinner sig på den yttersta utposten.

Östergarnsholm är cirka två kvadratkilometer stor, hårt betad och saknar därför princip träd. Här finns resterna av en stor fornborg och ett fiskeläge. Det är dock fyrarna som dominerar landskapsbilden och öns historia. Här tändes Gotlands första fyr den 1 september 1818, eldad med stenkol. I nästan 150 år, fram till 1965, var ön befolkad med fyrvaktare och deras familjer.

Den första fyren är kraftigt ombyggd och har blivit av med sin lanternin. Fyren ersattes 1918 av en ny, 29 meter hög, på den östra sidan av ön. Vid den första fyren finns ruinen av den fyrvaktarbostad som uppfördes 1849 och den provisoriska fyr som användes när den första moderniserades. Den provisoriska fyren är den enda bevarade så kallade öppna kolfyren i Sverige.

På ön finns en bevarad övernattningsstuga som använts av fiskare. Spektakulär är också den lilla järnväg som fyrpersonalen använde för att med trallor frakta förnödenheter från hamnen upp till den nya fyrplatsen. När vinden var den rätta sattes segel på trallan.

Vill du veta hur det är på Östergarnsholm är det bara att lyssna på SMHI:s Sjörapport på radio. Jag rekommenderar dock att du åker till hamnen i Herrvik och kollar efter anslag om båtturer till holmen. Du kommer inte att bli besviken.

Fakta/läs mer
Ejendal & Hollström: ”Fyrar och fyrliv på Gotland”, Arena, 2000.

Den äldsta fyren och ruinen av fyrvaktarens bostad.

Vy från fornborgen: Den provisoriska öppna kolfyren och den nya fyren.

Den lilla järnvägen upp till den nya fyren.

Vy från den nya fyren mot gamla fyrplatsen och Grogarnsberget på storön.

Kommentarer(0) https://www.oskyltat.se/?p=1305

Ny Varberg först med en kanal

Halland, Nyare tiden, Sjöfart, Södermanland Postad av Mats Areskoug ons, juli 01, 2026 08:31:10

Redan omkring 2 000 år f Kr grävde de flitiga egyptierna stora kanaler. I nuvarande Sverige var det danskarna som var först ut. Staden Ny Varberg, strax norr om dagens Varberg, dök upp i historien i början av 1400-talet. (Efter cirka 200 år, 1613, lät dock Kristian IV flytta etablissemanget in under fästningens beskydd.)

För att underlätta transport av varor mellan Ny Varberg och större fartyg på redden ute på Kattegatt grävdes en 700 meter lång och 8–9 meter bred kanal. Den parallella grunda Himleån lämpade sig dåligt även för de mindre båtar och pråmar som användes. Kanalen antas ha tillkommit samtidigt som staden, men för att veta säkert krävs arkeologiska undersökningar.

Sveriges första kanal, Halland tvingades byta land 1645, finns fortfarande att beskåda (kartkoordinater 57.13917, 12.25823). Enklast är att ta en promenad på västra sidan av järnvägen. Parkera till exempel vid Naturum Getterön. Passa även på att besöka platsen för själva Ny Varberg. Stadens karmelitkloster har grävts ut (kartkoordinater 57.14316, 12.26812).

Vattenhistoria utanför Varberg.

Kanalen vid Ny Varberg saknade slussar. Även här anses egyptierna ha varit först på bollen under 200-talet f Kr. I Sverige dröjde det till 1606. Karl IX hade dragit igång ett kanalprojekt som skulle förbinda Östersjön med Västerhavet, allt för att snuva danskarna på tullen genom Öresund.

Första etappen var en kanal mellan Mälaren och Hjälmaren med vad man tror 14 slussar. Arbetet var dock inte av högsta kvalitet och redan på 1620-talet ska delar ha varit ofarbara. En del av projektet var det nu som är Nybyån i Torshälla och det var här som den första slussen anlades. Området kring ån har förändrats mycket under de 400 år som passerat. Det finns inga lämningar av slussarna, som till största delen var träkonstruktioner. Vill du njuta av Karl IX:s kanal så får du bege dig till Eskilstunas södra utkant.

Vattenhistoria i Torshälla.

Om du är överintresserad av gamla slussar så ska du göra en historisk slussafari längs Göta älv. Mycket intressant!

Fakta/läs mer
• Gustaf Nerman: ”Hjälmare kanals historia”, Almqvist & Wiksell, 1910.
• Albert Sandklef: ”Varbergs historia”, Varbergs stad, 1963.
• Thorburn, Hallin & Renck (red): ”Sveriges kanaler förr, nu och framtiden”, Föreningen för Inre Vattenvägar, 1978.
• Jansson & Kling: ”När då var nu. Torshälla från forntid till 1717”, Torshälla Nyby Historiska Sällskap & Jubileumsutställningens Vänner i samarbete med S:t Olofs Gille, 2017.

Kommentarer(0) https://www.oskyltat.se/?p=1300

Första puben sover sin törnrosasömn

Hela hus, Moderna tiden, Skåne Postad av Mats Areskoug sön, juni 21, 2026 12:05:49

Det är en historisk byggnad, speciellt för alla vi som gillar en pint bitter och brittiskt gemyt. The William Shakespeare var sannolikt den första ”engelska puben” i Sverige. Nu sover den sin törnrosasömn på Falsterbovägen 83 i skånska Höllviken, skyddad från rivning tack vare av sitt kulturhistoriska värde.

I mitten av 1960-talet gjorde engelska bryggerier en satsning på utlandet. Tanken var att slå mynt av den av turisterna hyllade puben. Som en del av detta tillverkades monteringsfärdiga pubar i gammaldags stil av plast för export! (I Sverige byttes en del av plastkonstruktionen ut mot mindre brandfarligt material.)

William Shakespeare landade i Båstad inför sommarsäsongen 1968. Sedan blev det flytt till Kungsträdgården i Stockholm för ”Engelska veckan”. DN var naturligtvis på plats och kunde informera läsarna om att det gällde att säga ”beer” när man beställde.

1969 monterades William Shakespeare upp vid landsvägen i Höllviken. Under det dryga halvseklet som passerat har till- och ombyggnader genomförts, men kärnan av det falska korsvirkeshuset står kvar. Krogverksamheten upphörde 2022 och det fanns planer på rivning för att bygga bland annat bostäder på fastigheten. Det satte dock politikerna i Vellinge stopp för.

”Det var ett enhälligt beslut”, sade Miljö- och byggnadsnämndens ordförande Gustav Schyllert (M) till Sydsvenskan.

Pubkulturen är numer stark även i Sverige. Landets äldsta public house borde kunna locka gäster igen.

Läs även historien om pubkedjan The Bishops Arms.

Fakta/läs mer
• ”Pub av plast i Kungsan” i Dagens Nyheter den 26 september 1968.
• Sten Blomgren: ”The William Shakespeare Pub i Höllviken”, Kulturföreningen Calluna, 2024.
• ”Antikvariskt utlåtande gällande fastigheten Höllviken 7:129”, Restaurera. Rådgivning inom bygg och kulturvård, 2024-05-23.
• Emelie Malmros: ”Klassiska puben i Höllviken får inte rivas” i Sydsvenskan den 19 juni 2024.

Kommentarer(0) https://www.oskyltat.se/?p=1296

De boende i Kräkånger fick nog

Moderna tiden, Vägar och spår, Västerbotten Postad av Mats Areskoug ons, juni 10, 2026 06:29:25

Midsommardagens morgon i det trånga och solvarma tältet. Det blev mycket stark saft under gårdagen och det är osäkert vad som sades och gjordes. Du mår både fysiskt och psykiskt illa: kräkånger.

När bilismen ökade efter det senaste världskriget fick världen upp ögonen för den lilla byn Kräkånger i Västerbotten där den låg vid dåvarande Riksväg 13 (nu E4). Det skrattades säkert en del i de passerande fordonen. Att ”kräk” betyder skarp vinkel (som till exempel i Kräklingbo på Gotland) och ”ånger” havsvik (tänk på Ångermanland) var det ingen som reflekterade över.

Generalstabskartan 1937.

Byborna fick i alla fall nog och sedan 1951 heter byn Lövsele. ”Löv” efter sockennamnet Lövånger och ”sele” efter den lilla sjön Selet. Det gamla namnet lever dock vidare i Kräkångers ekogård. Respekt! Byn som sådan sticker inte längre ut.

Skyltar vid E4 sommaren 2025.

Närbelägna Kräkångersnoret (av lustigkurrarna uttalat Kräkånger-snoret) blev helt kort och enkelt Noret.

Fakta/läs mer
Skellefteå hembygdsförening om Kräkånger.
Ulf Lundström: ”Bebyggelsenamnen i Bureå, Burträsks och Lövångers socknar i Skellefteå kommun jämte studier av huvudleder och nybyggesnamn”, Umeå universitet, 2015.

Kommentarer(0) https://www.oskyltat.se/?p=1290

Stockholms Hamnar talar om exakt var du är

Moderna tiden, Sjöfart, Södermanland, Storstockholm, Uppland Postad av Mats Areskoug mån, juni 01, 2026 06:57:37

Den vanligaste frågan jag får när det gäller Oskyltat (och boken ”125 udda sevärdheter i Sverige”) är ”Hur hittar du alla platser?”. Svaret är överallt. I böcker av skilda slag, på nätet, får tips eller helt enkelt upptäcker något när jag är ute och kör eller går.

En skylt på Söder Mälarstrand.

När jag för snart ett år sedan var just ut och gick fick jag syn på en liten skylt med siffror på kajkanten vid Grand Hôtel i Stockholm. Det visade sig vara en av Stockholms Hamnars cirka 200 geodetiska stompunkter. Siffrorna på skylten anger det exakta geografiska läget i tre dimensioner. Mycket användbart när man vid till exempel byggprojekt måste veta var ledningar går och armeringsjärn finns. Och för att nya ledningar och armeringsjärn ska hamna på rätt plats.

För den vanliga flanören kan siffrorna vara bra om man vill kalibrera sin gps för att inte gå vilse i storstadsdjungeln.

En vackert belägen skylt.

Kommentarer(0) https://www.oskyltat.se/?p=1285

Oskyltat

NY BOK!