Blog Image

Oskyltat

NY BOK!

Nu finns min nya bok ”125 udda sevärdheter i Sverige” att köpa! En hel del nya och spännande platser presenteras. Perfekt till vårens och sommarens utflykter!

På bloggen Oskyltat hittar du sevärdheterna du inte visste att du ville se – de som sällan är utmärkta med en skylt. Oskyltat är en direkt fortsättning på bloggen Osevärdheter som jag 2010–2017 hade hos Dagens Nyheter. De 235 inläggen hos DN är fortfarande tillgängliga. De första tio årens inlägg hittar du på denna samlingssida, perfekt när du letar utflykter i Sverige. Oskyltat finns även som grupp på Facebook.

Hör gärna av er med synpunkter och förslag. Sprid länken till bloggen och dela inläggen på Facebook. Jag gör detta i första hand för min egen skull, men det är alltid roligare om det finns någon som tar del av vad man skriver.

Mats Areskoug
areskoug(at)telia.com

Östergarnsholm – favoriten på Gotland

Gotland, Moderna tiden, Nyare tiden, Ruiner, Sjöfart Posted on lör, augusti 01, 2026 07:37:43

Ibland får jag frågan vilken är favoritplatsen på födelseön Gotland (gotländska för ön = åin). Det är en svår fråga, men ett väldigt speciellt ställe är Östergarnsholm. Jag har bara varit på den lilla ön en gång, körd dit och guidad av mycket goda vännen Roger för drygt 20 år sedan. Trots att den bara ligger drygt tre kilometer från huvudön är känslan att man befinner sig på den yttersta utposten.

Östergarnsholm är cirka två kvadratkilometer stor, hårt betad och saknar därför princip träd. Här finns resterna av en stor fornborg och ett fiskeläge. Det är dock fyrarna som dominerar landskapsbilden och öns historia. Här tändes Gotlands första fyr den 1 september 1818, eldad med stenkol. I nästan 150 år, fram till 1965, var ön befolkad med fyrvaktare och deras familjer.

Den första fyren är kraftigt ombyggd och har blivit av med sin lanternin. Fyren ersattes 1918 av en ny, 29 meter hög, på den östra sidan av ön. Vid den första fyren finns ruinen av den fyrvaktarbostad som uppfördes 1849 och den provisoriska fyr som användes när den första moderniserades. Den provisoriska fyren är den enda bevarade så kallade öppna kolfyren i Sverige.

På ön finns en bevarad övernattningsstuga som använts av fiskare. Spektakulär är också den lilla järnväg som fyrpersonalen använde för att med trallor frakta förnödenheter från hamnen upp till den nya fyrplatsen. När vinden var den rätta sattes segel på trallan.

Vill du veta hur det är på Östergarnsholm är det bara att lyssna på SMHI:s Sjörapport på radio. Jag rekommenderar dock att du åker till hamnen i Herrvik och kollar efter anslag om båtturer till holmen. Du kommer inte att bli besviken.

Fakta/läs mer
Ejendal & Hollström: ”Fyrar och fyrliv på Gotland”, Arena, 2000.

Den äldsta fyren och ruinen av fyrvaktarens bostad.

Vy från fornborgen: Den provisoriska öppna kolfyren och den nya fyren.

Den lilla järnvägen upp till den nya fyren.

Vy från den nya fyren mot gamla fyrplatsen och Grogarnsberget på storön.



Ny Varberg först med en kanal

Halland, Nyare tiden, Sjöfart, Södermanland Posted on ons, juli 01, 2026 08:31:10

Redan omkring 2 000 år f Kr grävde de flitiga egyptierna stora kanaler. I nuvarande Sverige var det danskarna som var först ut. Staden Ny Varberg, strax norr om dagens Varberg, dök upp i historien i början av 1400-talet. (Efter cirka 200 år, 1613, lät dock Kristian IV flytta etablissemanget in under fästningens beskydd.)

För att underlätta transport av varor mellan Ny Varberg och större fartyg på redden ute på Kattegatt grävdes en 700 meter lång och 8–9 meter bred kanal. Den parallella grunda Himleån lämpade sig dåligt även för de mindre båtar och pråmar som användes. Kanalen antas ha tillkommit samtidigt som staden, men för att veta säkert krävs arkeologiska undersökningar.

Sveriges första kanal, Halland tvingades byta land 1645, finns fortfarande att beskåda (kartkoordinater 57.13917, 12.25823). Enklast är att ta en promenad på västra sidan av järnvägen. Parkera till exempel vid Naturum Getterön. Passa även på att besöka platsen för själva Ny Varberg. Stadens karmelitkloster har grävts ut (kartkoordinater 57.14316, 12.26812).

Vattenhistoria utanför Varberg.

Kanalen vid Ny Varberg saknade slussar. Även här anses egyptierna ha varit först på bollen under 200-talet f Kr. I Sverige dröjde det till 1606. Karl IX hade dragit igång ett kanalprojekt som skulle förbinda Östersjön med Västerhavet, allt för att snuva danskarna på tullen genom Öresund.

Första etappen var en kanal mellan Mälaren och Hjälmaren med vad man tror 14 slussar. Arbetet var dock inte av högsta kvalitet och redan på 1620-talet ska delar ha varit ofarbara. En del av projektet var det nu som är Nybyån i Torshälla och det var här som den första slussen anlades. Området kring ån har förändrats mycket under de 400 år som passerat. Det finns inga lämningar av slussarna, som till största delen var träkonstruktioner. Vill du njuta av Karl IX:s kanal så får du bege dig till Eskilstunas södra utkant.

Vattenhistoria i Torshälla.

Om du är överintresserad av gamla slussar så ska du göra en historisk slussafari längs Göta älv. Mycket intressant!

Fakta/läs mer
• Gustaf Nerman: ”Hjälmare kanals historia”, Almqvist & Wiksell, 1910.
• Albert Sandklef: ”Varbergs historia”, Varbergs stad, 1963.
• Thorburn, Hallin & Renck (red): ”Sveriges kanaler förr, nu och framtiden”, Föreningen för Inre Vattenvägar, 1978.
• Jansson & Kling: ”När då var nu. Torshälla från forntid till 1717”, Torshälla Nyby Historiska Sällskap & Jubileumsutställningens Vänner i samarbete med S:t Olofs Gille, 2017.



Stockholms Hamnar talar om exakt var du är

Moderna tiden, Sjöfart, Södermanland, Storstockholm, Uppland Posted on mån, juni 01, 2026 06:57:37

Den vanligaste frågan jag får när det gäller Oskyltat (och boken ”125 udda sevärdheter i Sverige”) är ”Hur hittar du alla platser?”. Svaret är överallt. I böcker av skilda slag, på nätet, får tips eller helt enkelt upptäcker något när jag är ute och kör eller går.

En skylt på Söder Mälarstrand.

När jag för snart ett år sedan var just ut och gick fick jag syn på en liten skylt med siffror på kajkanten vid Grand Hôtel i Stockholm. Det visade sig vara en av Stockholms Hamnars cirka 200 geodetiska stompunkter. Siffrorna på skylten anger det exakta geografiska läget i tre dimensioner. Mycket användbart när man vid till exempel byggprojekt måste veta var ledningar går och armeringsjärn finns. Och för att nya ledningar och armeringsjärn ska hamna på rätt plats.

För den vanliga flanören kan siffrorna vara bra om man vill kalibrera sin gps för att inte gå vilse i storstadsdjungeln.

En vackert belägen skylt.



Generalrepetition för livet ”over there”

Hela hus, Nyare tiden, Sjöfart, Storgöteborg, Västergötland Posted on sön, mars 01, 2026 08:28:24

Den sista kilometern i födelselandet blev samtidigt en smak av som väntade i det nya landet på andra sidan Atlanten. Mer eller mindre hederliga företag och personer erbjöd sina tjänster. Det handlade om allt från båtbiljetter till samlag.

Sillgatan i Göteborg löpte mellan järnvägsstationen och de väntande Amerikabåtarna på älven. För alla som ville tjäna pengar på emigranterna var det nödvändigt att ha lokal på gatan eller i kvarteren. Inte minst handlade det om inkvartering och det ska till och med ha blivit slagsmål mellan dem som jagade resenärer vid stationen. Sedan väntade till exempel krogen, för de som ville fira att de äntligen var på väg, eller klädesbutiken, för de som ville lägga av sig det gamla. Folklivet under 1800-talets senare hälft och början av 1900-talet ska ha varit minst sagt intensivt och jämfördes med det i Sodom och Gomorra.

Sillgatan västerut 1888. Foto: Wilhelm Berg.

Gatans dåliga rykte gjorde att fastighetsägarna 1895 fick igenom ett namnbyte till Postgatan, efter (gamla) Posthuset som uppförts 1873. Bebyggelsen längs den östra delen av gatan försvann på 1960-talet när köpcentrumet Nordstan byggdes. Vill man få en uppfattning om hur det såg ut så finns det två hus kvar på Köpmansgatan 27 (1891) och 29 (1876). I den andra änden av Sillgatan/Postgatan, vid älven, finns Stora tullhuset från 1867. Här igenom passerade emigranterna – porten ut i världen.

Köpmansgatan 2024.

Två lite senare sevärdheter i Göteborg från emigranttiden är det så kallade Amerikaskjulet och s/s ”Marieholm”. Amerikaskjulet, på Emigrantvägen 2C, var 1912–75 terminal för Svenska Amerika Liniens Atlantångare. S/s ”Marieholm” är det enda av rederiets fartyg som finns kvar och rymmer numer restaurang och festlokal. Hon ligger förtöjd vid Tullhuset.

Tullhuset och s/s ”Marieholm”.

Fram till 2021 fanns Emigranternas hus i Tullhuset. Här kunde besökare ta del om historien om den stora emigrationen från Sverige för drygt hundra år sedan. Nu arbetas det intensivt för att verksamheten ska kunna öppna på nytt. Till dess går det att ta del av den tidigare utställningen i två inslag på Youtube: Emigranterna och Immigranterna.

Fakta/läs mer
• Ulf Beijbom: ”Sillgatan – utvandrarstråket” i ”Göteborgs-Emigranten 7” utgiven av projektet Göteborgs-Emigranten 1996.
• Gudrun Lönnroth (red): ”Hus för hus i Göteborgs stadskärna”, Stadsbyggnadskontoret/Göteborgs stadsmuseum, 2003.



Historisk slussafari längs Göta älv

Nyare tiden, Sjöfart, Västergötland Posted on tor, augusti 14, 2025 21:17:08

Forsarna och fallen i Göta älv var länge ett hinder för sjötransporter mellan Vänern och Västerhavet. Älven var bara segelbar upp till Lilla Edet, drygt halvvägs från mynningen. Resterande bit till Vänern var det landvägen som gällde.

Den första etappen av den blivande Trollhätte kanal stod klar 1607 när en sluss möjliggjorde passage förbi Lilla Edet. Nu gick det att ta sig ytterligare bra bit uppströms, till nästa fors vid Åkerström. Lite drygt 100 år senare kortades landvägen i norr när en kanal i Vänersborg togs i drift. Vid Åkerström var det stopp ända fram till 1778 då den så kallade Gustaf Adolfs sluss färdigställdes.

Det stora hindret var dock de drygt 30 meter höga fallen i Trollhättan. Universalgeniet Christopher Polhem hade anlitats redan i början av 1700-talet, men kanalprojektet avstannade när Karl XII bet i gräset vid Fredrikstens fästning. I mitten av seklet återupptogs arbetet i stor skala bara för att stoppas efter några år när en allvarlig olycka krävde nio arbetares liv.

Det skulle dröja till år 1800 innan Trollhätte kanal stod klar och fartyg kunde färdas 43,8 meter upp till Sveriges största sjö. Slussen i Lilla Edet, en av de första i landet, finns kvar. När vattenståndet i älven norr om Lilla Edet höjdes för drygt 100 år sedan försvann behovet av slussen vid Åkerström, som nästan helt hamnade under vatten. I Trollhättan är lämningarna efter Polhems påbörjade slussled storslagna.

Den bevarade slussen i Lilla Edet.

Den dränkta slussen i Åkerström.

Den inte färdigställda Elvius sluss i Trollhättan.

Den inte färdigställda Polhems sluss i Trollhättan.

Ekeblads sluss i Trollhättan användes en gång.



75 år sedan katastrofen med vikingaskeppet

Europa, Moderna tiden, Sjöfart, Södermanland Posted on sön, juni 15, 2025 16:17:31

Vikingatiden var full av våghalsar som begav sig långt, långt bort. Leif Eriksson, som tog sig till Nordamerika, och Ingvar den vittfarne, som kanske nådde ända till Kaspiska havet, är två av de mest omskrivna. Men som Jack Werner skriver i den utmärkta boken ”Berättelsen om Ormen Friske”: ”Fler fartyg har lämnat hamn än återvänt.” Hur många vikingaskepp gick under för varje som kom fram? Det senaste stora skeppsbrottet med ett ”långskepp” inträffade för jämnt 75 år sedan då 15 sentida svenska vikingar dog.

”Ormen Friske” byggdes 1949 av medlemmar i Frisksportförbundet vid organisationens högborg, Stensunds slott utanför Trosa. Efter att ha deltagit i diverse jippon under det första året var skeppet vid midsommartid 1950 på väg till en sjöfartsmässa i Rotterdam.

Efter att ha seglat längs med Östersjökusten och passerat genom Kielkanalen fick vikingarna bogserhjälp ut i Tyska bukten. Där överraskades man av en kraftig storm som bildats så snabbt att även väderlekstjänsterna missat den.

Efter andra världskriget hade den tyska ön Helgoland förvandlats till ett övningsfält utan befolkning där västmakterna tränade bombfällning. Just de här dagarna bombade amerikanskt flyg. Även de fiskare som var ute till havs överraskades av stormen och många av dem sökte sig till Helgoland tog skydd i en bunker vid hamnen, väl medvetna om bombfällningarna. Några av fiskarna hade sett ”Ormen Friske” strax utanför Helgoland. Kanske var svenskarna på väg mot nödhamnen när de överraskades av bombanfallet. Senare hittades en flaskpost med meddelandet ”Hjälp! Ormen Friske! Bombardemang!”.

Skeppet gick under med man och allt. Vrakdelar och kroppar flöt i land. Sju av de 15 vikingarna hittades aldrig. Genast började diskussionen om orsaken till katastrofen och enkelt sagt så bildades två läger som fortfarande står kvar:
• Skeppet var ett fuskbygge och vikingarna ombord landkrabbor som dessutom var kraftlösa vegetarianer.
• Olyckan hade orsakats av en oförutsägbar och kraftig storm i kombination med bombningarna som hindrade skeppet att söka nödhamn.

En viktig del i Jack Werners bok är den om Utrikesdepartementets usla hantering av katastrofen. Mycket påminner om agerandet efter tsunamin 2004. Dessutom utreddes aldrig orsaken till skeppsbrottet. Vrakdelarna undersöktes inte – inte heller flaskposten.

Minnesstenar restes vid Stensunds sunds slott och vid kyrkan på den tyska ön Pellworm där vrakrester flutit i land. En stor del av akterskeppet blev en sorts turistattraktion vid ett kafé på ön. Enligt uppgifter till Jack Werner bröts det ned av väder och vind och slängdes i slutet av 1980-talet.

Fakta/läs mer
• Martin Braun: ”Ormen Friskes förlisning klarlagd efter 54 år: Konstruktions- och byggfel i kölen var dödsdom redan vid små vågor”, 2004.
• Susanna Allesson Nyberg: ”Tragedin Ormen Friske 1950”, Sjöhistoriska museet.
• Jack Werner: ”Berättelsen om Ormen Friske”, Albert Bonniers, 2022.

Resterna av akterskeppet som sevärdhet på ön Pellworm. Vykort från Th. Thomsen-Verlag i Flensburg.

Minnesstenen vid Stensunds slott.



Tomma ord över tom grav

Militärt, Nyare tiden, Sjöfart, Storstockholm, Uppland Posted on fre, mars 01, 2024 09:51:47

Galärvarvskyrkogården på Djurgården är min favorit bland Stockholms begravningsplatser. Läget, litenheten och historien. Många minnesmärken som manar till eftertanke.

När regalskeppet Vasa bärgades 1961 fann man kvarlevor efter kanske så många som 25 personer. De döda begravdes 1963 tillsammans på Galärvarskyrkogården och 20 år senare uppfördes ett gravmonument. Stensättning med stenar från skeppets barlast och en gripande text: ”Kort blev kryssen, lång för dem som seglade in i evigheten. De offrade livet för fosterlandet. Tidigt bortgångna, sent lagda i vigd jord. Vandrare, ägna de namnlösa en fridens tanke.”

Man blir helt tom inombords när sanningen kommer fram.

Kort blev också deras vila ”i vigd jord”. Runt 1990 grävdes skeletten upp för att undersökas. Nu är de en del av den fantastiska utställningen ”Ansikte mot ansikte” på det närbelägna Vasamuseet. Vi besökare får veta nästan ofattbart mycket om de omkomnas liv och några ansikten har återskapats.

Tanken svindlar, men finns det om 300 år ett Hansamuseum (Gotlandsbåten torpederades 1944) eller till och med ett Estoniamuseum? Bärgat fartyg och utställda skelett av de som blev kvar i vraket. Ansikte mot ansikte…

Läs mer
Emilia Elfgren: ”Kort blev kryssen, lång för dem som seglade in i evigheten. En etnologisk studie av Vasamuseets mänskliga kvarlevor”, Examensarbete vid Stockholms universitet, 2020.



Trafikkaos i Göta kanal

Moderna tiden, Sjöfart, Västergötland Posted on mån, oktober 16, 2023 15:44:43

Göta kanals passage vid Lanthöjden, en knapp mil söder om Töreboda, var redan från starten 1822 en trafikfara. Vid bygget var man tvungen att spränga och för att spara pengar blev kanalen smalare än vanligt. Dessutom gjorde den en sväng på cirka 150 grader. För att få ordning på båtarna enkelriktades trafiken växelvis med hjälp av en semafor. Väntetiderna blev långa.

Ångfartyget Ceres i den smala passagen vid Lanthöjden i början av 1900-talet. Foto: Axel Sjöberg/Järnvägsmuseet.

111 år efter att Göta kanals västgötadel invigdes var det dags för ”Förbifart Lanthöjden”. Kanalen fick en 500 meter ny – rak och bred – sträckning på andra sidan av höjden. Som bonus fick Göta kanal sin enda ö.

Trafikvaktens hus finns kvar på ön tillsammans med en kunglig obelisk. Semaforen har flyttats till Tåtorps sluss vid kanalens utlopp i sjön Viken, som för övrigt är Göta kanals högsta del.

Fotnot: I sjön Viken blev Spetsnäsudden en ö när man byggde Spetsnäskanalen för att korta Göta kanals längd. Tack Omar Wibron för påpekandet.

Den konstgjorda ön i januari 2023. Den gamla och smala vägen till höger.
Trafikvaktens stuga.
Semaforen, flyttad till Tåtorps slussar.


Nästa »