Blog Image

Oskyltat

NY BOK!

Nu finns min nya bok ”125 udda sevärdheter i Sverige” att köpa! En hel del nya och spännande platser presenteras. Perfekt till vårens och sommarens utflykter!

På bloggen Oskyltat hittar du sevärdheterna du inte visste att du ville se – de som sällan är utmärkta med en skylt. Oskyltat är en direkt fortsättning på bloggen Osevärdheter som jag 2010–2017 hade hos Dagens Nyheter. De 235 inläggen hos DN är fortfarande tillgängliga. De första tio årens inlägg hittar du på denna samlingssida, perfekt när du letar utflykter i Sverige. Oskyltat finns även som grupp på Facebook.

Hör gärna av er med synpunkter och förslag. Sprid länken till bloggen och dela inläggen på Facebook. Jag gör detta i första hand för min egen skull, men det är alltid roligare om det finns någon som tar del av vad man skriver.

Mats Areskoug
areskoug(at)telia.com

Ölands minst kända borgruin

Forn- och medeltid, Medeltida borgar, Öland, Ruiner Posted on tis, januari 20, 2026 07:04:32

Öland har den ståtliga ruinen efter Borgholms slott. På ön finns även flera storslagna fornborgar, som Eketorp och Gråborg. Det finns mycket skrivet om dessa, betydligt mindre om en ruin vid Hornssjön på norra Öland.

På den så kallade Klosterholmen finns källarmurarna kvar efter en större byggnad (kartkoordinater 57.19689, 16.94073). Namnet kommer efter att ruinen tidigare felaktigt antogs vara lämningarna av S:t Ottos kapell, som skulle ha haft någon koppling till klostret i Roma på Gotland.

Ruinen en sommardag 1980.

Hornssjön var fram till 700-800-talet en havsvik. Efter att ha snörts av från havet är den Ölands enda riktiga insjö. Den har sänkts vid ett flertal tillfällen, senast med 1,4 meter i början av 1900-talet. Runt ruinen märks tydligt vallgravarna, som före sjösänkningarna på 1800-talet var vattenfyllda. Arkeologerna har dessutom hittat resterna av en kajplats. Förutom namnet Klosterholmen ges ruinen namnet Nackholm i litteraturen.

Bland annat Riksantikvarieämbetet anger att anläggningen sannolikt var en befäst medeltida storgård. Boningshuset beläget på holmen med ekonomibyggnaderna på fastlandet. Framför mig ser jag en mindre version av Glimmingehus. Enligt samtida vittnesmål ska huset ha varit en ruin redan i mitten av 1600-talet.

En annan teori är att det är en kungsgård uppförd i mitten av 1500-talet på order av hjältekonungen Gustav Vasa. Den sentida kungsgården finns kvar en kilometer söder om ruinen. Där hamnade den senast 1683 enligt den äldsta kartan.

Fakta/läs mer
• Axelsson mfl: ”Det medeltida Sverige. Öland”, Riksantikvarieämbetet, 1996.
• Sölve Göransson: ”Lilla Horn och Degerhorn på Öland. En förväxlingshistoria” i ”Namn och bygd. Tidskrift för nordisk ortnamnsforskning” årgång 104, Kungl. Gustav Adolfs akademien för svensk folkkultur, 2016.



Herdens skydd på alvaret

Nyare tiden, Öland, Ruiner Posted on lör, mars 15, 2025 08:02:35

Det är mer eller mindre en skandal. Först nästan 15 år efter bloggens start kommer ett inlägg om Öland. Som gotlänning har man fullt upp med sin egen ö och avsaknaden av en färjeförbindelse mellan öarna gör inte saken bättre.

Stora alvaret på Öland är en mäktig upplevelse när man lämnar vägen och beger sig ut till fots på den flacka hällmarken. Horisonten är fri åt alla håll. Underbart vid vackert väder, men det är lätt att förstå utsattheten vid motsatsen.

Förutom sällsynta växter och djur är Stora alvaret fullt av spår efter tusentals år av mänsklig aktivitet. En ”unik” lämning är fårvaktarkojorna. Kojorna fungerade som enkla väderskydd för byns gemensamma herde. Väggarna är kallmurade med de stenar som fanns tillgängliga på platsen. Något tak lades aldrig.

Funktionen med en gemensam herde uppstod vid radbyarnas tillkomst i början av medeltiden. Från morgon till kväll vallade han eller hon de olika bybornas djur. På Öland finns byherdar skriftligt dokumenterade från tidigt 1600-tal, men de har antagligen funnits långt tidigare än så. De blev kvar en bit in på 1900-talet.

En inventering gjord av Länsstyrelsen i Kalmar 1997–98 lokaliserade 28 fårvaktarkojor – alla mer eller mindre raserade. Med bra på fötterna, och lite vighet vid stenmurarna, är det en fin promenad till kojan strax söder om Möckelmossen (kartkoordinater 56.51939, 16.53687). Möckelmossen är dessutom en utmärkt plats att skåda fåglar.

Fakta/läs mer
Lennart Nilsson & Mikael Nilsson: ”Vägar och vaktarkojor. En kulturhistorisk inventering av naturvårdsområdena på Stora alvaret”, Länsstyrelsen i Kalmar län, 1999.