Det är inte lätt att veta vad som rörde sig i multigeniet Emanuel Swedenborgs (1688–1772) huvud. Det är inte heller helt lätt att hålla reda på hans huvuds resa efter döden. Till slut blev det en skalle över.
Nationalencyklopedin beskriver Swedenborg som naturvetenskapsman, bibeltolkare och teosof. Bland annat ritade han en flygmaskin och gav ut den första svenska vetenskapliga tidskriften. Sedan tog det andliga över. Swedenborg samtalade med andar och änglar och han kunde redogöra för tillvaron efter döden. Som alltid när det handlar om religiösa förkunnelser ansluter följare. Än idag lever hans syn på liv och död vidare, föga förvånande främst i USA.
Swedenborg bodde under långa perioder i London och det var även där han slutligen tog steget över till den andra sidan. Han begravdes i den dåvarande Svenska kyrkan i stadsdelen Wapping. Graven lockade besökare som vill titta på kroppen och kontrollera om mystikern verkligen var död. I början av 1900-talet revs kyrkan och Swedenborg flyttades hem till Sverige och en ståtlig grav i Uppsala domkyrka.
I samband med flytten fattades misstankar om att det inte var Swedenborgs kranium som låg i kistan. Vid en undersökning på 1950-talet konstaterades också att så var fallet. Antagligen hade någon av alla gravbesökare i London bytt ut skallen.
Efter diverse turer dök den riktiga skallen upp Sotheby’s auktionsfirma i London 1978. Vetenskapsakademien vann med budet 1 500 pund. Swedenborg var hel igen – men det fanns en extra skalle att ta hand om. Den begravdes i grav 580B i kvarter 12 på Gamla kyrkogården i Uppsala. Det står ”Okänd engelsman/Emanuel” på stenen (kartkoordinater 59.85646, 17.62528). Någonstans i London ligger en huvudlös man.
Fakta/läs mer
Christer Nordlund: ”Swedenborgs återkomst” i ”Kunskap i rörelse : Kungl. Vetenskapsakademien och skapandet av det moderna samhället”, Makadam, 2018.
Här vilar en skalle.
Här vilar Swedenborg.
