Risken för jordskred längs Göta älv är ständigt närvarande. En person omkom i Surte 1950 och utanför Lilla Edet dog tre personer 1957. Det är dock inget emot vad som inträffade på kvällen den 7 oktober 1648 vid den då norska byn Intagan, sydväst om Trollhättan.
Ett samtida brev berättar att skredet omfattade minst 200 x 200 x 15 meter. Folk, fä och byggnader sveptes med och flera fartyg slogs sönder. Rasmassorna dämde upp älven och vattnet kom att stiga tiotalet meter. Först 27 dagar senare återtog älven sitt normala flöde, vilket kostade människoliv nedströms i flodvågen. Man misstänkte att ett kraftigt åskväder hade utlöst skredet.
Totalt omkom minst 85 människor, men det finns uppgifter om så många som 127 dödsoffer.
Landskapet ned mot älven vid Intagan och Åkerström är fortfarande märkt med ärr efter skredet. Marieströmsåns utlopp flyttades några hundra meter söderut. Ån var riksgräns mellan Norge och Sverige och nu växte Sverige rent praktiskt med ett mer eller mindre obetydligt område. Detta ledde till en formell norsk protest, som ska ha mötts med svaret att det inte skulle dröja länge innan hela Bohuslän var svenskt. Så blev det tio år efter raset.
OBS: Missa inte den dränkta slussen i Åkerström när du besöker platsen!
Fakta/läs mer
• L M Svenungsson: ”Hjärtum-Västerlanda, Inlands Torpe. Häradshistorik”, 1960.
• Lennart Jörälv: ”Sällsamheter i Västergötland del 2”, Rabén & Sjögren, 1982.
• Pasi Hakopuro: ”Historien om jordskredet i Åkerström” i TTELA den 18 mars 2017.
Marieströmsåns lopp ändrades av skredet.
Ärr i landskapet.
Ekonomiska kartan från 1938 visar hur länsgränsen följer åns tidigare sträckning. Länsgränsen överensstämmer med den gamla riksgränsen.
